{"id":12624,"date":"2019-06-10T08:06:34","date_gmt":"2019-06-10T05:06:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12624"},"modified":"2019-06-10T22:57:23","modified_gmt":"2019-06-10T19:57:23","slug":"hundraarig-drom-blir-verklighet-i-korsback","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12624","title":{"rendered":"Hundra\u00e5rig dr\u00f6m blir verklighet i Korsb\u00e4ck."},"content":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 14.2.1956:<\/span><\/p>\n

\"\"<\/h4>\n

Korsb\u00e4ck-Lillsj\u00f6b\u00f6nderna i Lappfj\u00e4rd h\u00f6r s\u00e4kerligen till dem, som de senaste \u00e5rens sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar drabbat h\u00e5rdast. Efter ett otal uppvaktningar och \u201dtrappn\u00f6tningar\u201d hos vederb\u00f6rande myndigheter har dock nu dessa b\u00f6nders hundra\u00e5riga torrl\u00e4ggnings\u00f6nskan \u00e4ntligen f\u00e5tt en, som man tro, lycklig l\u00f6sning. Senaste h\u00f6st, allts\u00e5 1955, kunde n\u00e4mligen torrl\u00e4ggningsarbetet p\u00e5b\u00f6rjas och har nu fortg\u00e5tt i rask takt, tack vare en effektiv maskinell arbetskraft. Syd-\u00d6sterbotten har p\u00e5 ort och st\u00e4lle gjort ett bes\u00f6k och \u00e4r h\u00e4r i tillf\u00e4lle att delge l\u00e4sekretsen n\u00e5gra n\u00e4rmare upplysningar om detta \u00e5rensningsf\u00f6retag.<\/span><\/span><\/p>\n

Storsj\u00f6-Lillsj\u00f6 tillandningar befinner sig som k\u00e4nt i Korsb\u00e4ck och Lillsj\u00f6 bygrupper i Lappfj\u00e4rds kommun med Stor\u00e5 som \u00f6stra granne. St\u00f6rsta delen av den nu ber\u00f6rda torrl\u00e4ggningens nederb\u00f6rdsomr\u00e5de, vilket omfattar 262 km\u00b2, varav 1,6 km\u00b2 sj\u00f6ar, befinner sig utom Lappfj\u00e4rds gr\u00e4nser p\u00e5 Stor\u00e5s omr\u00e5de med en del k\u00e4llfl\u00f6den \u00e4nda in i \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n. Den 45 km l\u00e5nga s.k. K\u00e4rjenjoki, som upprinner i ovann\u00e4mnda l\u00e4n, genomflyter sj\u00f6arna Kivij\u00e4rvi, Veitj\u00e4rvi, Mustaj\u00e4rvi och Haapaj\u00e4rvi i Stor\u00e5 och infaller d\u00e4rp\u00e5 i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk i Korsb\u00e4ck, d\u00e4rifr\u00e5n det \u00e4r cirka 10 km kvar till n\u00e4mnda \u00e5s utlopp i Lappfj\u00e4rds \u00e5 i Dagsmark by. P\u00e5 denna sistn\u00e4mnda str\u00e4cka passerar \u00e5n \u2013 som p\u00e5 Lappfj\u00e4rds omr\u00e5det allm\u00e4nt kallas f\u00f6r Dagsmark \u00e5 \u2013 Lillsj\u00f6 tr\u00e4sket, bel\u00e4get mellan Korsb\u00e4ck och Dagsmark byar.<\/span><\/span><\/p>\n

I mitten av 1800-talet skedde det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket till uttappning av de b\u00e5da n\u00e4mnda tr\u00e4skena i Lappfj\u00e4rd. Storsj\u00f6 har sedan dess intill b\u00f6rjan av 1930-talet varit uppdelat i fyra huvudlag med tjugo lotter p\u00e5 varje lag, vilka \u00e5rligen utlottades i h\u00f6b\u00e4rgningssyfte. Dessa lotter uppdelades i mindre lotter och skiften, vilka varje \u00e5r f\u00f6re h\u00f6sk\u00f6rdens b\u00f6rjan utp\u00e5latdes p\u00e5 nya platser, s\u00e5 att ingen fick samma b\u00e4rgningsplats av tr\u00e4skets strandmarker f\u00f6ljande \u00e5r. P\u00e5 liknande s\u00e4tt har \u00e4ven Lillsj\u00f6 tr\u00e4skets strandmarket varit uppdelade. N\u00e4r sedan fr\u00e5gan om uttappningen av Storsj\u00f6 f\u00f6rsta g\u00e5ngen blev aktuell f\u00f6rsiggick ocks\u00e5 utdikningen enligt samma lottsystem, liksom ocks\u00e5 underh\u00e5ller av h\u00f6lador och inh\u00e4gnaden varit ordnad \u00e4nda tills storskiftesregleringen 1930 \u2013 1931.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1915 inlade korsb\u00e4ckb\u00f6nderna anh\u00e5llan om att med statlig hj\u00e4lp f\u00e5r en unders\u00f6kning av Storsj\u00f6-Lillsj\u00f6 tillandningar till st\u00e5nd. Denna anh\u00e5llan bif\u00f6lls sent omsider och lantbruksingenj\u00f6ren A. Jaskari uppr\u00e4ttade \u00e5r 1919 ett torrl\u00e4ggningsprojekt, vilket dock p\u00e5 grund av brist p\u00e5 anslag inte kunde verkst\u00e4llas f\u00f6rr\u00e4n \u00e5ren 1932 -1935, ber\u00e4ttar sysslomannen Einar Lind f\u00f6r tidningen.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid denna projektering hade mark\u00e4garna att ta st\u00e4llning till tv\u00e5 alternativ: torrl\u00e4ggning f\u00f6r odlingsbar mark eller f\u00f6r \u00e4ngsmark. B\u00f6nderna valde givetvis det senare alternativet som var det billigare, men vilket dock s\u00e4rskilt under de senaste tio \u00e5ren \u00e5samkat mark\u00e4garna otaliga f\u00f6rluster. Hade man denna g\u00e5ng valt det f\u00f6rsta alternativet, skulle inte de senaste \u00e5rens \u00f6versv\u00e4mningar f\u00e5tt f\u00f6rsigg\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna dikning, som med h\u00e4nsyn till torrl\u00e4ggning f\u00f6r \u00e4ngsmark, kom s\u00e5lunda att ske f\u00f6r en vattenm\u00e4ngd om endast 11 kbm per sekund, vilket var allt f\u00f6r litet. Dikningen, som f\u00f6rsiggick som n\u00f6dhj\u00e4lpsarbete , kom att kosta intressenterna 716\u00a0956 mk, varav b\u00f6nderna sj\u00e4lva betalade 50 procent och staten resten av kostnaderna, vilka ocks\u00e5 denna g\u00e5ng f\u00f6rdelades enligt tr\u00e4sklotterna och inte enligt nyttoprincipen.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna torrl\u00e4ggning var till en b\u00f6rjan tillfredsst\u00e4llande men med tiden sj\u00f6nk markerna emellertid s\u00e5 mycket, att en avsev\u00e4rd del av dem blev fullst\u00e4ndigt v\u00e4rdel\u00f6sa. En viktig deprimerande faktor h\u00e4rvidlag var \u00e4ven de \u00e5rensningar, som efter kriget med statsmedel verkst\u00e4lldes p\u00e5 Stor\u00e5 kommuns marker, det vill s\u00e4ga i K\u00e4rjenjokis mellersta och \u00f6stra del i Vesij\u00e4rvi. Dessa \u00e5rensningar och delvis nya dikningar, kom givetvis att kraftigt \u00f6ka vattenm\u00e4ngden i Storsj\u00f6n i Korsb\u00e4ck med de senaste \u00e5rens \u00f6versv\u00e4mningar som f\u00f6ljd. Ett s\u00e5dant f\u00f6rfaringss\u00e4tt motiverades fr\u00e5n statligt h\u00e5ll med att Storsj\u00f6 var utdikat f\u00f6r enbart \u00e4ngsmark, varf\u00f6r man \u00e4nnu inte hade n\u00e5gra skyldigheter mot Storsj\u00f6n.<\/span><\/span><\/p>\n

Redan \u00e5r 1945 \u2013 tio \u00e5r efter den senaste \u00e5rensningen \u2013 ins\u00e5g emellertid korsb\u00e4ckborna att gamla misstag ovillkorligen m\u00e5ste korrigeras. En ordentlig rensning och f\u00f6rdjupning av \u00e5n m\u00e5ste f\u00e5s till st\u00e5nd. Det f\u00f6rsta sammantr\u00e4det h\u00f6lls och en kommitt\u00e9 tillsattes med uppgift att utr\u00f6na m\u00f6jligheterna f\u00f6r en ny torrl\u00e4ggning och i f\u00f6rsta hand f\u00e5 en unders\u00f6kning till st\u00e5nd. Kommitt\u00e9n som bestod av tre personer fick ocks\u00e5 en unders\u00f6kning till st\u00e5nd under lantm\u00e4tar ingenj\u00f6ren O. Suupohjas ledning, men dock f\u00f6rst \u00e5r 1948.<\/span><\/span><\/p>\n

Men nu var en b\u00f6rjan gjord och det g\u00e4llde att med alla till buds st\u00e5ende m\u00f6jligheter och en envis, energisk uth\u00e5llighet f\u00f6rsa saken vidare. Jordbrukarnas existens stod p\u00e5 spel. Det ena sammantr\u00e4det avl\u00f6ste det andra och sysslom\u00e4n tillsattes. Protokollboken uppvisar \u00f6ver 30 protokollf\u00f6rda sammantr\u00e4den. Den ena instansen efter den andra fick p\u00e5h\u00e4lsning av sysslom\u00e4nnen och s\u00e5 fort man fick nys om n\u00e5got tillf\u00e4lle, d\u00e4r det var av vikt att g\u00f6ra sig p\u00e5mind, s\u00e5 passade man p\u00e5. Ibland var man rent av tvungen med de andra intressenterna resa i v\u00e4g till en uppvaktning f\u00f6r att hinna till i det r\u00e4tt \u00f6gonblicket eller annars vidta n\u00e5gon annan p\u00e5kallad \u00e5tg\u00e4rd. F\u00f6r planens realiserande har korsb\u00e4ckborna haft god hj\u00e4lp av \u00d6SP och de svenska riksdagsm\u00e4nnen Korsb\u00e4ck och Nordstr\u00f6m, s\u00e4ger herr Lind.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att kunna anh\u00e5lla om statsbidrag m\u00e5ste mark\u00e4garna dock f\u00f6rst betala skulden p\u00e5 kostnaderna f\u00f6r den f\u00f6rra dikningen p\u00e5 30-talet. Denna skuld var inbetald 1949, d\u00e5 man omedelbart b\u00f6rjade bombardera olika instanser med anh\u00e5llan om statsbidrag. Otrevligt var det, s\u00e4ger man om h\u00e4rvidlag att st\u00e4ndigt f\u00e5 h\u00f6ra, att torrl\u00e4ggning s\u00e5 nyligen hade utf\u00f6rts till \u00e4ngsmark, varf\u00f6r man ans\u00e5g att staten nu inte hade varken skyldighet eller medel att b\u00f6rja torrl\u00e4gga f\u00f6r odlingsbar mark. Intressenterna fick med andra ord erfara \u201df\u00e4dernas missg\u00e4rningar\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

En annan motg\u00e5ng var ocks\u00e5 en viss oenighet, som varit r\u00e5dande bland en del mark\u00e4gare. Men allt s\u00e5dant m\u00e5ste man ju alltid ta med i ber\u00e4kningen \u00e4ven d\u00e5 det g\u00e4ller en s\u00e5 liten bygrupp som Korsb\u00e4ck med ett 60-tal g\u00e5rdar.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid ett sammantr\u00e4de den 9 juni 1950 var ingenj\u00f6r O. Suupohja n\u00e4rvarande och presenterade f\u00f6r oss kostnadsf\u00f6rslag j\u00e4mte arbetsbeskrivning, uppgjord p\u00e5 basen av hans tidigare gjorda unders\u00f6kningar, vilket allt godk\u00e4ndes av m\u00f6tet, forts\u00e4tt herr Lind. Enligt ingenj\u00f6r Suupohjas sakliga beskrivning omfattade hela torrl\u00e4ggningsomr\u00e5det 333,15 ha, varav 324,44 ha \u00e5ker, 6,97 ha \u00e4ng och resten impediment mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Genom denna \u00e5upprensning avl\u00e4gsnas under h\u00f6gvattenst\u00e5ndet ett \u00f6versv\u00e4mningsomr\u00e5de om 275 ha, motsvarande 3,1 miljoner kubik vattenmagasin, som i 30-tals dygn brukar dr\u00e4nka markerna, varvid gr\u00f6dan st\u00e4llvis varit tv\u00e5 meter under vatten. \u00c5ns bredd, som varit 6-7 meter g\u00f6res nu 9-12 meter och avvattningen som tidigare varit 11 kbm, kommer att bli \u00f6ver 30 kbm per sekund. F\u00f6rdjupningen vid ett par bergspassager om 150 meter stiger \u00e4nda till 2 meter. Jordf\u00f6rb\u00e4ttringsv\u00e4rdet r\u00f6r sig omkring 33 miljoner mark och hela kostnadsf\u00f6rslaget \u00e4r nu 35 miljoner mark inklusive ser nya broar.<\/span><\/span><\/p>\n

Sedan detta projet var antaget, ans\u00f6kte man omedelbart om anslag och efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna 1953, d\u00e5 skadorna uppgick till omkring 6,7 miljoner mk hade alla \u2013 s\u00e5v\u00e4l de tvekande intressenterna som staten \u2013 klart f\u00f6r sig vad klockan var slagen. Redan n\u00e4mnda \u00e5r skulle statsbidrag f\u00f6r f\u00f6retaget i form av n\u00f6dhj\u00e4lpsarbete ha erh\u00e5llits men blev avslag, emedan kommunen inte kunde uppvisa arbetsl\u00f6sa, ty alla var i arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst i Sverige. Detsamma \u00e4r f\u00f6rresten fallet med inv\u00e5narna i dessa byar \u00e4ven i \u00e5r.<\/span><\/span><\/p>\n

Emellertid f\u00f6rnyades anh\u00e5llan hos lantbruksstyrelsen med resultatet att man senaste v\u00e5r fick det gl\u00e4djande meddelandet, att 5 miljoner mk beviljats f\u00f6r p\u00e5b\u00f6rjande av arbetet. Och sedan b\u00f6rjan en g\u00e5ng \u00e4r gjord, anh\u00e5lles givetvis \u00e4ven i forts\u00e4ttningen mera anslag i den m\u00e5n arbetet fortskrider. Korsb\u00e4ck \u2013 Lillsj\u00f6 \u00e5rensningsf\u00f6retag torde vara det enda i landet som \u00e5r 1955 erh\u00f6ll \u00e5rensningsmedel f\u00f6r en ny op\u00e5b\u00f6rjad \u00e5rensning.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 \u00e5n rensades \u00e5r 1956 anv\u00e4ndes en s\u00e5 kallad sl\u00e4ngskopa som rymde hela 2 kubikmeter. Fotot ur Backlunds fotoalbum.<\/figcaption><\/figure>\n

Den stora gr\u00e4vj\u00e4tten befinner sig f\u00f6r n\u00e4rvarande i n\u00e4rheten av Lillsj\u00f6 bygrupp. Byggm\u00e4stare Toivo Alahuhta ber\u00e4ttade vid v\u00e5rt bes\u00f6k, att arbetet som p\u00e5b\u00f6rjades f\u00f6r n\u00e4ra fyra m\u00e5nader sedan i Dagsmark har g\u00e5tt raskt undan, men f\u00f6rdr\u00f6jes nu n\u00e5got p\u00e5 grund av kylan, Arbetsstyrkan har varit 25 man j\u00e4mte tidtals tv\u00e5 gr\u00e4vmaskiner. Den maskin, vi s\u00e5g i full aktion, var en \u201d45-tonnare\u201d av engelsk tillverkning \u2013 den st\u00f6rsta gr\u00e4vmaskinen i hela Vasa lantbruksingenj\u00f6rsdistrikt f\u00f6r n\u00e4rvarande, s\u00e4ger hr Alahuhta.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
”45-tonnaren” som anv\u00e4ndes vid gr\u00e4vningarna 1956 var den dittills st\u00f6rsta i Vasa l\u00e4n.\u00a0Fotot ur Backlunds fotoalbum.<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

Skopan som rymmer 2 kbm lyfter \u00e4nda upp till 8 ton. Av den 7,3 km l\u00e5nga rensningsstr\u00e4ckan \u00e4r nu 1,2 km avverkad och vi har nu n\u00e5tt det f\u00f6rsta djupsk\u00e4rningsst\u00e4llet, med ov\u00e4ntat h\u00e5rd berggrund, som avsev\u00e4rt bromsar upp hastigheten. Det \u00e4r nu c. 300 m kvar till Lillsj\u00f6 och n\u00e4ra 3 km till Storsj\u00f6 tr\u00e4sket i Korsb\u00e4ck.<\/span><\/span><\/p>\n

Hittills har \u00f6ver 1\u00a0000 kg dynamit f\u00f6rbrukats. Den upptagna jordm\u00e4ngden stiger till i medeltal 30 kbm per l\u00f6pmeter. Hela gr\u00e4vningen omfattar dock \u00f6ver 200\u00a0000 kbm.<\/span><\/span><\/p>\n

Antalet broar \u00f6ver \u00e5n blir mindre \u00e4n tidigare men i st\u00e4llet f\u00e5r de mycket st\u00f6rre b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga och en bredd, som motsvarar tidens krav. Vad som dock betyder mest f\u00f6r korsb\u00e4ckborna h\u00e4rvidlag, \u00e4r att de f\u00f6rnuftigt nog f\u00e5r en tidsenlig landsv\u00e4gsbro \u00f6ver \u00e5n i byn, d\u00e4r v\u00e4gstr\u00e4ckningen \u00e4ven kommer att \u00e4ndras n\u00e5got och en v\u00e4gutr\u00e4tning f\u00f6retas p\u00e5 en 300 meters str\u00e4cka till f\u00f6ljd h\u00e4rav, s\u00e4ger byggm\u00e4stare Alahuhta.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Den gamla Korsb\u00e4ckbron som byggdes i b\u00f6rjan av 1930-talet stod p\u00e5 l\u00f6s lergrund. Genom att flytta bron 100 meter nedstr\u00f6ms kunde den nya bron byggas p\u00e5 stadig berggrund i mitten av 1950-talet.\u00a0Fotot ur Backlunds fotoalbum.<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

Den nu p\u00e5g\u00e5ende viktiga torrl\u00e4ggningen, som ber\u00e4knas vara slutf\u00f6rd till \u00e5rsskiftet, kommer utan tvivel att betyda ett stort uppsving f\u00f6r jordbruket i dessa nejder, som annars hotas av avfolkning.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 14.2.1956: Korsb\u00e4ck-Lillsj\u00f6b\u00f6nderna i Lappfj\u00e4rd h\u00f6r s\u00e4kerligen till dem, som de senaste \u00e5rens sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar drabbat h\u00e5rdast. Efter ett otal uppvaktningar och \u201dtrappn\u00f6tningar\u201d hos vederb\u00f6rande myndigheter har dock nu dessa b\u00f6nders hundra\u00e5riga torrl\u00e4ggnings\u00f6nskan \u00e4ntligen f\u00e5tt en, som Forts\u00e4tt l\u00e4sa Hundra\u00e5rig dr\u00f6m blir verklighet i Korsb\u00e4ck.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3704,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12624","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12624","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12624"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12624\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12643,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12624\/revisions\/12643"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12624"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}