{"id":12346,"date":"2019-05-22T23:16:03","date_gmt":"2019-05-22T20:16:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12346"},"modified":"2026-04-22T23:12:13","modified_gmt":"2026-04-22T20:12:13","slug":"mannilas-gard-pa-storavagen-166","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12346","title":{"rendered":"Mannilas g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 166"},"content":{"rendered":"
\"\"
Mannilas g\u00e5rd som byggdes \u00e5r 2000 fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der \u00e5r 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2019 med hj\u00e4lp av syskonen Mannila.<\/span><\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden i Palon byggdes \u00e5r 2000 av syskonen Pauli, Elsi och Eerik Mannila. Ytterv\u00e4ggarna gjordes av element medan allting inomhus byggdes p\u00e5 st\u00e4llet och det var f\u00f6r det mesta Eerik som sk\u00f6tte byggandet.<\/p>\n

P\u00e5 samma tomt stod tidigare den gamla Mannila g\u00e5rden som b\u00f6rjade byggas 1914 men blev f\u00e4rdig en bit in p\u00e5 1920-talet. Den gamla g\u00e5rden som stod med gaveln mot landsv\u00e4gen revs ett par \u00e5r efter att den nya g\u00e5rden togs i bruk.<\/p>\n

\"\"
Mannilas gamla g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n g\u00e5rdssidan. Den revs ungef\u00e4r \u00e5r 2002.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var bonden Viktor Eklund som p\u00e5b\u00f6rjade det bygget \u00e5r 1914. Viktor, som kallades \u201dK\u00e5rk Viktor\u201d hade vid storskiftet 1900-1912 f\u00e5tt hemmanet \u00c5bro 2:9 placerat i Palon bakom Alfred Nordbergs hemman och det var med l\u00e5nga t\u00e4nder han godk\u00e4nde utflyttningen till denna d\u00e5tida \u00f6demark. Viktor Eklund hade f\u00e5tt sitt andra hemman Eklund placerat p\u00e5 Brobackan och han gillade inte att hemmanet \u00c5bro placerades i ”Frysi-Palon”.<\/p>\n

Jussi Gr\u00f6nlund tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

I v\u00e4stra \u00e4ndan av hemmanet b\u00f6rjade Viktor bygga en st\u00f6rre bondg\u00e5rd, som var avsedd f\u00f6r hans son Emil Eklund (1893-1971) som \u00e5r 1916 gifte sig med Hulda Klemets fr\u00e5n Mellan\u00e5. V\u00e4ggarna var timrade men huset saknade tak, d\u00e5 Viktor Eklund \u00e5r 1916, den 20 juli lyckades s\u00e4lja hela hemmanet \u00c5bro och den halvf\u00e4rdiga g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Jussi Gr\u00f6nlund fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4 f\u00f6r 16 500 mark. N\u00e5gon sytning ingick inte i k\u00f6pet.<\/p>\n

I st\u00e4llet hade Viktor Eklund \u00e5r 1914 k\u00f6pt hemmanet Sundholm p\u00e5 Brobackan f\u00f6r 5 000 mark plus sytning, men i det k\u00f6pet ingick ingen g\u00e5rd. Eftersom han k\u00f6pte hemmanet Sundholm f\u00f6rm\u00e5nligt, s\u00e5 kan man s\u00e4ga att p\u00e5 detta vis lyckades han f\u00e5 sitt andra hemman placerat precis bredvid hans andra hemman Eklund, som l\u00e5g p\u00e5 andra sidan Lillsj\u00f6v\u00e4gen. Om du vill l\u00e4sa om detta hemman Sundholm p\u00e5 Brobackan, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Jussi Gr\u00f6nlund som k\u00f6pte hemmanet \u00c5bro i Palon var en riktig hemmanshandlare och hemmanet bytte nu \u00e4gare flera g\u00e5nger i snabb takt. Om du vill l\u00e4sa mera om hemmanet \u00c5bros historia, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Gamla g\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der.<\/figcaption><\/figure>\n

Mannila tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

Efter flera \u00e4garbyten s\u00e5 var det \u00e5r 1936 som g\u00e5rden kom i familjen Mannilas \u00e4go. V\u00e4in\u00f6 Mannila k\u00f6pte d\u00e5 g\u00e5rden av sin mor Matilda och styvfar Samuel Yliheikkil\u00e4. N\u00e4stan samtidigt k\u00f6pte Samuel och Matilda en mindre stuga n\u00e4ra Hembergs av Franssi Viljami och Helmi Niittykoski. \u00c5r 1949 s\u00e5lde \u00e4nklingen Samuel denna stuga \u00e5t Lauri Lehtim\u00e4ki. Vill du l\u00e4sa mera om Lehtim\u00e4kis stuga, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Det var allts\u00e5 1936 d\u00e5 V\u00e4in\u00f6 och Elna Mannila k\u00f6pte g\u00e5rden f\u00f6r 35\u00a0000 mark, plus sytning \u00e5t s\u00e4ljarna enligt ett skilt kontrakt. I k\u00f6pet ingick f\u00f6rutom huset och hemmanet, ocks\u00e5 en h\u00e4stdragen Deering sl\u00e5ttermaskin, en k\u00e4rra och en sl\u00e4de. Om k\u00f6parna skulle s\u00e4lja g\u00e5rden och hemmanet vidare under s\u00e4ljarnas levnadstid, s\u00e5 skulle dessa f\u00e5 10\u00a0000 mark extra.<\/p>\n

V\u00e4in\u00f6 Mannila var f\u00f6dd p\u00e5 Asp hemman i Heikkil\u00e4 by i Stor\u00e5 1898 och han var son till Frans (1875-1963) och Matilda (1874-1949) Mannila. D\u00e5 V\u00e4in\u00f6 var 3-4 \u00e5r gammal for pappa Frans till Amerika och han h\u00f6rde inte av sig p\u00e5 en l\u00e5ng tid. Hustrun Matilda efterlyste honom och i mitten av 1910-talet fick hon honom d\u00f6df\u00f6rklarad och i maj 1917 gifte hon sig en andra g\u00e5ng med Sameli Yliheikkil\u00e4 (1878-1962) fr\u00e5n Kauhajoki.<\/p>\n

I mitten av 1920-talet<\/strong> for V\u00e4in\u00f6 Mannila till Canada d\u00e4r han arbetade i skogarna och p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggen. Efter 4 och ett halvt \u00e5r \u00e5terv\u00e4nde han till Finland och b\u00f6rjade d\u00e5 arbeta som dr\u00e4ng p\u00e5 moderns hemman i Palon. I b\u00f6rjan av 1930-talet dyker s\u00e5 V\u00e4in\u00f6s far Frans Mannila \u00f6verraskande upp i Heikkil\u00e4 by efter n\u00e4rmare 30 \u00e5r i Amerika. Han var ju d\u00f6df\u00f6rklarad sedan flera \u00e5r, n\u00e5got som han blev p\u00e5mind om, d\u00e5 han bes\u00f6kte pastorskansliet i Stor\u00e5. Hans hustru Matilda hade gift om sig och flyttat till Dagsmark, likas\u00e5 hans ena son V\u00e4in\u00f6. Den andra sonen Viljami som var 5-6 \u00e5t gammal d\u00e5 fadern emigrerade, hade gift sig och hade m\u00e5nga barn. Trots att Frans varit borta i 30 \u00e5r k\u00e4nde Viljami igen honom som sin far, och Frans bodde sedan hos honom i Heikkil\u00e4 s\u00e5 l\u00e4nge han levde. Ibland kunde Frans g\u00f6ra promenader fr\u00e5n Heikkil\u00e4 by \u00e4nda ner till Dagsmark f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 sin andra son V\u00e4in\u00f6 och hans hustru Elna.<\/p>\n

\u00c5r 1936 i februari<\/strong> gifte sig V\u00e4in\u00f6 Mannila med Elna Hirsim\u00e4ki, som den tiden arbetade som piga \u00e5t ”K\u00e5rk Erk J\u00e5han”, allts\u00e5 Erik Johan L\u00e5ng i granng\u00e5rden. Elna var f\u00f6dd 1914 och hon var dotter till Frans Hirsim\u00e4ki, senare H\u00e4ggblom (1887-1918) och Adelina H\u00e4ggblom (1887-1956), som kallades \u201dSkaftung Adelin\u201d. Elnas far Frans dog 1918 och modern Adelina gifte \u00e5r 1923 om sig med ”J\u00e5ss” Johan Koivum\u00e4ki (1897-1950) och de fick 4 barn. Vill du l\u00e4sa mera om Adelina och Johans g\u00e5rd p\u00e5 Lillsj\u00f6lidv\u00e4gen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

V\u00e4in\u00f6 och Elna Mannila blev d\u00e5 b\u00f6nder p\u00e5 10 ha \u00e5kermark i Palon och 26 ha skog p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen. De hade hela tiden en h\u00e4st och 4-5 kor, s\u00e5 de kunde gott f\u00f6rs\u00f6rja familjen utan att ha n\u00e5got annat arbete. D\u00e5 vinterkriget br\u00f6t ut 1939 blev V\u00e4in\u00f6 inkallad, likas\u00e5 d\u00e5 forts\u00e4ttningskriget br\u00f6t ut 1941. Han blev dock hemf\u00f6rlovad redan 1942 och klarade sig fr\u00e5n b\u00e5da krigen utan skador.<\/p>\n

V\u00e4in\u00f6 och Elna fick totalt 10 barn, varav 8 levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

-Helga Adelina (1937-1937)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Aulis Alvar (f.1938)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Pauli Willehard (f.1940)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Elsi Anelma (f.1941-2021 i Dagsmark)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Aarne Elmeri (f.1942-2020 i Bj\u00f6rneborg)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Eerik Ilmari (f.1944)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Viljo Johannes (f.1945)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Lilli Viola (f.1947) gift Aalto<\/span><\/span><\/h6>\n
-Reino Armas (f.1948), gift med Birgitta Liljeblad (f.1949)<\/span><\/span><\/h6>\n
-Mauno Olavi (1949-1949)<\/span><\/span><\/h6>\n
\"\"
Familjen Mannila hos fotografen \u00e5r 1978. L\u00e4ngst bak fr\u00e5n v\u00e4nster st\u00e5r Pauli, Aulis, Viljo, Aarne och Eerik. I mitten sitter Elsi, Reino och Lilli. L\u00e4ngst framme sitter f\u00f6r\u00e4ldrarna Elna och V\u00e4in\u00f6.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Mannilas g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster i maj 2003. Den v\u00e4lv\u00e4xta skogen i bakgrunden tillh\u00f6r familjen R\u00f6nnlund och potatislandet i f\u00f6rgrunden \u00e4r Hembergs.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mannilas g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der. Till h\u00f6ger syns den gamla, numera ur bruk tagna v\u00e4gen, som gick ner mot Granlunds g\u00e5rd. Den sista som regelbundet anv\u00e4nde denna v\u00e4g var Eero Myll\u00e4ri som hade en \u00e5ker en bit upp mot \u00c4nikoskmossen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flygfoto \u00f6ver Mannilas gamla g\u00e5rd. Det kortare uthuset till v\u00e4nster byggde V\u00e4in\u00f6 \u00e5r 1954 och det l\u00e4ngre uthuset byggde han \u00e5r 1963. P\u00e5 samma st\u00e4llen fanns det gamla uthus fr\u00e5n tidigare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mannilas nya g\u00e5rd fotograferad i maj 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 1920-talet var V\u00e4in\u00f6 Mannila i arbete i Canada och h\u00e4r st\u00e5r han med b\u00e5da h\u00e4nderna i byxfickorna som tredje man fr\u00e5n v\u00e4nster. Han arbetade b\u00e5de i skogarna och p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggen men \u00e5terv\u00e4nde till hemlandet d\u00e5 den ekonomiska krisen slog till i Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Amerikaemigranterna skickade ofta hem foton d\u00e4r flera ok\u00e4nda m\u00e4n kunde finnas med, H\u00e4r st\u00e5r V\u00e4in\u00f6 Mannila till h\u00f6ger, de andra m\u00e4nnen \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nda.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Matilda Vilhelmiina Wilhelmintyt\u00e4r Asp (1874-1949) som i \u00e4ktenskapet med Frans Mannila (1875-1963) hade s\u00f6nerna Viljami (1896-1991) till v\u00e4nster och till h\u00f6ger V\u00e4in\u00f6 (1898-1984).<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4in\u00f6 Mannila fotograferad i Canada p\u00e5 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Elna och V\u00e4in\u00f6 Mannila och Elma och Toivo M\u00e4ki till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den kortare mannen \u00e4r V\u00e4in\u00f6 Mannila och den storv\u00e4xte \u00e4r hans styvfar ”Samppa” eller Samuel Yliheikkil\u00e4.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster sitter en barnpiga med Pauli i famnen och till h\u00f6ger sitter Elna Mannila med dottern Elsi i famnen. Pojken l\u00e4ngst fram \u00e4r Aulis.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elna och V\u00e4in\u00f6 Mannila har f\u00e5tt bes\u00f6k av V\u00e4in\u00f6s far Frans Mannila (1875-1963) som bodde i Heikkil\u00e4 i Stor\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En del av familjen samlad framf\u00f6r hemg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syskonen Elna och Frans Hirsim\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4in\u00f6 Mannila var k\u00e4nd som en man som arbetade hela tiden. H\u00e4r st\u00e5r han med lien p\u00e5 \u00e5kern d\u00e4r Paradiset syns i bakgrunden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4sten Poju fanns d\u00e4r Mannilas under en l\u00e5ng tid.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Aarne Mannila, i mitten Ilpo Myllyniemi och till h\u00f6ger Viljo Mannila.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Redan Viktor Eklund p\u00e5 sin tid visste att i ”Frysi-Palon” r\u00e5der vargavintrar och fotot fr\u00e5n 1962 bekr\u00e4ftar Viktors misstankar. Sn\u00f6stormen placerade en rej\u00e4l driva mitt p\u00e5 g\u00e5rdsplanen d\u00e4r Mannilas och i st\u00e4llet f\u00f6r att gr\u00e4va bort den s\u00e5 gjordes det en tunnel f\u00f6r att slippa till uthuset. H\u00e4r \u00e4r Reino Mannila p\u00e5 v\u00e4g genom tunneln med en vedfamn.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2019 med hj\u00e4lp av syskonen Mannila. Den h\u00e4r g\u00e5rden i Palon byggdes \u00e5r 2000 av syskonen Pauli, Elsi och Eerik Mannila. Ytterv\u00e4ggarna gjordes av element medan allting inomhus byggdes p\u00e5 st\u00e4llet och det var Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mannilas g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 166<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":88,"menu_order":166,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12346","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12346"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12346\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25830,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12346\/revisions\/25830"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/88"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}