{"id":11787,"date":"2019-03-23T10:46:39","date_gmt":"2019-03-23T08:46:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=11787"},"modified":"2025-11-25T23:59:23","modified_gmt":"2025-11-25T21:59:23","slug":"sista-turen-med-casino-express","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=11787","title":{"rendered":"Sista turen med Casino Express"},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund och publicerat 2019, 10 \u00e5r efter bes\u00f6ket. Bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen kr\u00e4vde att jag inte skall publicera bilderna de n\u00e4rmaste 10 \u00e5ren.<\/span><\/strong><\/p>\n

Det var nog inte fartyget som Eva och jag skulle kolla in den vackra kv\u00e4llen i juni 2009 n\u00e4r vi cyklade runt p\u00e5 Vasklot i Vasa. Vi brukar snurra p\u00e5 lite hit och lite dit, det finns mycket att kolla in p\u00e5 industriomr\u00e5dena och p\u00e5 byggarbetsplatserna. De h\u00e4r \u00e4r ju mina favoritplatser, Eva skulle nog helst ge sig ut p\u00e5 landet utefter de fina cykelv\u00e4garna som finns runtom i Vasa. Men den h\u00e4r vackra kv\u00e4llen \u00e5kte vi med cyklarna i hamnomr\u00e5det och direkt s\u00e5g jag den stora skogsmaskinen som stod d\u00e4r p\u00e5 kajen, f\u00e4rdigt att skeppas i v\u00e4g till Sverige. Det var en riktigt stor Ponsse, tillverkad i Vierem\u00e4 av Einari Vidgrens mont\u00f6rer. Jag hade passligt kameran i fickan och d\u00e5 skulle maskinen fotograferas, f\u00f6r barnbarnet Mikael som bara \u00e4r 2 \u00e5r tycker om att titta p\u00e5 maskinbilderna i min dator. N\u00e5gon motsvarande maskin hade jag inga bilder p\u00e5, s\u00e5 jag passade p\u00e5 och fotade den fr\u00e5n alla h\u00e5ll. <\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
En splitterny skogshuggare, som skulle skeppas utomlands.<\/figcaption><\/figure>\n

Vi var helt ensamma i hamnen Eva och jag och vi f\u00f6rundrade oss hur det har \u00e4ndrats sen de dagar d\u00e5 Vasab\u00e5tarna k\u00f6rde resen\u00e4rer fram och tillbaka i en aldrig sinande str\u00f6m. Som mest k\u00f6rde de \u00f6ver 700\u00a0000 passagerare p\u00e5 ett \u00e5r och de flesta skulle ut och shoppa billig sprit p\u00e5 f\u00e4rjan. P\u00e5 samma g\u00e5ng skulle det handlas sm\u00f6r och annat billigt p\u00e5 Hamsterimarket \u00a0i Ume\u00e5. Men nu var vi som sagt helt ensamma, inte en sj\u00e4l f\u00f6rutom n\u00e5gra fiskm\u00e5sar som skr\u00e4nade p\u00e5 taken till n\u00e5gra lagerbyggnader l\u00e4ngre bort. N\u00e5gra b\u00e5tar syntes heller inte till, varken vid kajerna eller ute p\u00e5 havet.<\/span><\/span>\u00a0\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Incheckningsterminalen l\u00e5g \u00f6de och tom denna kv\u00e4ll.<\/figcaption><\/figure>\n

Enda b\u00e5ten vi s\u00e5g var den rostiga, ur bruk tagna bilf\u00e4rjan Casino Express. Den hade st\u00e5tt vid kajen i flera \u00e5r och ingen visste riktigt vem som \u00e4gde den. Det var ju pizzakungen Rabbe Gr\u00f6nbloms rederi RG-Line som hade \u00e4gt b\u00e5ten som han k\u00f6pte 2001 men i n\u00e5got skede togs den ur bruk och efter n\u00e5got \u00e5r s\u00e5ldes den till Attar Construction, ett stort rederi i Indien. Attar hade planer att f\u00e4rjan skulle s\u00e4ttas i trafik i Dubai men de finska milj\u00f6myndigheterna godk\u00e4nde inte att f\u00e4rjan flyttades. Det fanns mycket asbest i b\u00e5ten och det h\u00e4r skulle saneras f\u00f6re avf\u00e4rd. \u00a0Milj\u00f6centralen i Finland misst\u00e4nkte att f\u00e4rjan inte alls skulle skickas till Dubai utan att den skulle skrotas i Indien eller i Pakistan. De menade att d\u00e4r skulle asbetsen saneras p\u00e5 ett livsfarligt s\u00e4tt i samband med skrotningen, som i sig ocks\u00e5 var livsfarlig. Men Rabbe fick den s\u00e5ld men nya \u00e4garen Attar Construction fick inte tillst\u00e5nd att \u00e5ka i v\u00e4g med f\u00e4rjan som de nu hade d\u00f6pt till C-Express.\u00a0 \u00c5ren gick, f\u00e4rgen flagnade och rosten tog \u00f6verhand, men d\u00e4r stod den stadigt f\u00f6rt\u00f6jd vid kajen.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
C Express vid kajen i Vasklot i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

Hamnmyndigheterna och politikerna i Vasa var f\u00f6rgrymmade, f\u00f6r d\u00e4r stod f\u00e4rjan \u00e5r ut och \u00e5r in som en milj\u00f6bomb som kunde detonera n\u00e4r som helst. Det gjorde den ocks\u00e5 n\u00e4stan p\u00e5 v\u00e5rvintern 2009 d\u00e5 den tog in vatten och h\u00f6ll p\u00e5 att sjunka. Maskinrummet fylldes med vatten och s\u00e5 stod den, halvfylld men flytande i tv\u00e5 m\u00e5nader tills man kunde pumpa ut vattnet. Risken fanns f\u00f6rst\u00e5s fortfarande kvar att n\u00e5got obehagligt skulle h\u00e4nda med f\u00e4rjan d\u00e4r den stod. Det indiska rederiet hade hela tiden en liten bes\u00e4ttning ombord, som inte hade n\u00e5gon st\u00f6rre mission eftersom f\u00e4rjan inte var i trafik. Hamnmyndigheterna i Vasa vill hela tiden ha problemet C-Express ur v\u00e4rlden men trots f\u00f6rhandlingar med det indiska rederiet stod f\u00e4rjan d\u00e4r som en tickande bomb.<\/span><\/span><\/p>\n

Omr\u00e5det i hamnen var ing\u00e4rdat med ett h\u00f6gt st\u00e4ngsel och jag slapp inte n\u00e4ra d\u00e5 jag skulle fotografera Casino Express lite s\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 h\u00e5ll. Jag m\u00e5ste stoppa kamerans objektiv genom gallret s\u00e5 att bilderna skulle bli s\u00e5 bra som m\u00f6jligt. <\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Silja Lines forna fartyg Fennia som f\u00f6rdes bort till fr\u00e4mmande ort f\u00f6r att skrotas.<\/figcaption><\/figure>\n

Just som jag tagit n\u00e5gra bilder genom gallret, m\u00e4rkte jag att en man kom halvspringande nedf\u00f6r en trappa p\u00e5 f\u00e4rjan. S\u00e5 mycket s\u00e5g jag att han var av utl\u00e4ndsk h\u00e4rkomst och ropade n\u00e5gonting som jag inte h\u00f6rde. F\u00f6rskr\u00e4ckt tog jag ett par steg tillbaka f\u00f6r jag f\u00f6rstod att mannen inte riktigt gillade mitt fotograferande. Det var ju helt klart f\u00f6r mig att den ok\u00e4nde mannen var en vakt som s\u00e4kert var bev\u00e4pnad och inte drog sig f\u00f6r att skjuta mig p\u00e5 fl\u00e4cken. I hans hemland var det s\u00e4kert helt okej att skjuta en fotograf som kunde tas f\u00f6r en spion. Vi hade cyklarna inom r\u00e4ckh\u00e5ll och t\u00e4nkte \u00e5ka i v\u00e4g i full fart, bort fr\u00e5n den d\u00e4r vakten som n\u00e4rmade oss p\u00e5 kajen med snabba steg. Vakten m\u00e4rkte s\u00e4kert vad vi t\u00e4nkte g\u00f6ra, s\u00e5 han ropade Hello p\u00e5 engelska, don\u00b4t be afraid.\u00a0 Nu h\u00f6rde vi att vakten var indier f\u00f6r det gick inte att ta fel p\u00e5 hans typiska indiska accent. Han verkade ocks\u00e5 v\u00e4nlig och presenterade sig som bes\u00e4ttningsman p\u00e5 f\u00e4rjan. Han talade bra engelska och ville veta vem vi var och vad vi gjorde d\u00e4r i hamnen. Vi ber\u00e4ttade vem vi var och om fotograferandet av den omtalade f\u00e4rjan. Nu blev indiern riktigt v\u00e4nlig och han f\u00f6rs\u00f6kte skaka hand genom gallret men maskorna var s\u00e5 fina s\u00e5 han fick bara ett finger igenom. Jag skakade fingret och d\u00e5 fr\u00e5gar han \u00f6verraskande om vi ville fotografera f\u00e4rjan p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll. Klart vi ville men vi visste ju inte hur vi skulle komma \u00f6ver gallret. Men det visade sig att det fanns en port l\u00e4ngre bort och indiern gick dit och \u00f6ppnade porten med ett nyckelkort. Han vinkade att vi skulle komma in och med en viss tvekan gick vi med.<\/span><\/span><\/p>\n

Eva var ju litet orolig att den h\u00e4r mannen nog inte var s\u00e5 v\u00e4nligt sinnad som han verkade. Han skulle s\u00e4kert ringa polisen direkt vi var inne p\u00e5 omr\u00e5det eller s\u00e5 skulle han skjuta oss som tjuvar d\u00e5 vi kom ombord. Ingen visste om var vi befann oss s\u00e5 det skulle vara l\u00e4tt f\u00f6r indiern att s\u00e4nka oss i hamnbass\u00e4ngen med en k\u00e4tting runt benen. Det perfekta brottet med andra ord och hon s\u00e5g rubrikerna i Vasabladet d\u00e4r man efterlyste oss som f\u00f6rsvunna.<\/span><\/span><\/p>\n

Vi gick in genom porten och indiern l\u00e5ste porten bakom oss och nu kunde vi skaka hand med hela handen. Han h\u00e4lsade oss v\u00e4lkommen och ber\u00e4ttade att fanns totalt tre bes\u00e4ttningsm\u00e4n ombord men den ena kunde ingen engelska. P\u00e5 v\u00e4g mot f\u00e4rjan kom ocks\u00e5 en annan bes\u00e4ttningsman nedf\u00f6r trappan och det visade sig vara den som pratade engelska. Han pratade med samma accent och det visade sig att alla tre var fr\u00e5n Indien och jobbade \u00e5t Attar Construction. De verkade uppriktigt glada \u00e5t v\u00e5rt bes\u00f6k fast klockan s\u00e4kert var nio p\u00e5 kv\u00e4llen. Det var i mitten p\u00e5 juni, solen sken fortfarande och det var det vackraste f\u00f6rsommarv\u00e4dret. Vi samtalade en stund p\u00e5 kajen och s\u00e5 s\u00e4ger den ena att vi nog g\u00e4rna f\u00e5r komma in och fotografera om vi vill. <\/span><\/span><\/p>\n

Vi \u00e4ntrade trappan alla fyra och vi kom upp p\u00e5 d\u00e4ck. Fartyget s\u00e5g slitet ut och det var ingenting att undra p\u00e5 eftersom ingen service eller underh\u00e5ll har gjorts p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. M\u00e5lningen flagade och rosten grinade \u00f6verallt. En av indierna m\u00e4rkte att jag pratade om rosten och han sade genast att jag inte skulle titta p\u00e5 rosten. I hans hemland \u00e4r de flesta fartygen riktiga rostburkar men de \u00e4r \u00e4nd\u00e5 k\u00f6rbara. De 3 bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen gjorde heller ingenting \u00e5t f\u00f6rfallet f\u00f6rutom att vakta fartyget och se till att det h\u00f6lls flytande och i n\u00e5gorlunda acceptabelt skick. Det indiska rederiet ville ju \u00e5ka i v\u00e4g s\u00e5 fort som m\u00f6jligt men de finska myndigheterna gav inget lov.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Som synes var baren st\u00e4ngd.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/span><\/span>De tv\u00e5 bes\u00e4ttningsm\u00e4n som kunde bra engelska f\u00f6ljde med oss in i fartyget och visade oss runt p\u00e5 ett ovanligt g\u00e4stv\u00e4nligt s\u00e4tt. De behandlade oss som VIP-g\u00e4ster och det visade sig att vi var deras f\u00f6rsta riktiga g\u00e4ster under hela tiden den st\u00e5tt vid kajen. Det var bara de finska myndigheterna som visiterat fartyget och de r\u00e4knades inte som g\u00e4ster precis. De visade f\u00f6rakt f\u00f6r de finska myndigheterna som till och med hade sv\u00e5rt att f\u00e5 kontakt med rederiets kontor i Indien. De ber\u00e4ttade att Attar Construction \u00e4r ett stort rederi med 400 fartyg och flera tusen anst\u00e4llda. Myndigheterna i Vasa betecknades som amat\u00f6rer n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 kontakt med deras huvudkontor. I Vasa beklagade hamnmyndigheterna att deras mail till Indien l\u00e4mnades obesvarade och att det betydde att de inte visade n\u00e5got intresse f\u00f6r fartyget.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Vasa \u00e4r k\u00e4nd som Finlands soligaste stad och denna kv\u00e4ll var inget undantag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Utsikt \u00f6ver hamnen i Vasklot. I bakgrunden till v\u00e4nster skall W\u00e4rtsil\u00e4s nya motorfabrik byggas.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/span><\/span>Men som sagt, de var uppenbart glada \u00f6ver v\u00e5rt bes\u00f6k och visste inte riktigt vad allt de skulle visa oss. Dom tog oss uppf\u00f6r trapporna till sold\u00e4ck h\u00f6gst upp, d\u00e4rifr\u00e5n vi hade en fin utsikt \u00f6ver hamnomr\u00e5det i Vasklot. Solen lyste vackert trots att det var sent p\u00e5 kv\u00e4llen och det var bara de skr\u00e4nande fiskm\u00e5sarna som st\u00f6rde tystnaden. Indierna var v\u00e4ldigt f\u00f6rtjusta i de ljusa sommarn\u00e4tterna. De vistades f\u00f6r det mesta ombord p\u00e5 fartyget men bes\u00f6kte ocks\u00e5 butikerna inne i Vasa f\u00f6r att handla mat och andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Biblioteket brukade de ocks\u00e5 bes\u00f6ka f\u00f6r att anv\u00e4nda internet, det var ju b\u00e4sta s\u00e4ttet f\u00f6r dem att f\u00e5 kontakt med sina familjer i Mumbai.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Det \u00e4r m\u00e5nga passagerare som har suttit vid detta bord och \u00e4tit r\u00e4ksm\u00f6rg\u00e5sar eller k\u00f6ttbullar med mos.<\/figcaption><\/figure>\n

Sold\u00e4cket var helt \u00f6de och tomt s\u00e5 vi gick ner igen till baren, matsalen och taxfreebutiken. Eller r\u00e4ttare sagt det som varit taxfreebutik. Hyllorna och diskarna fanns kvar men oturligt nog inga varor att handla. I baren fanns stolar och bord men bardisken gapade tom.\u00a0 Vi letade oss i v\u00e4g mot bryggan och d\u00e4r blev vi bjudna p\u00e5 indiskt te i h\u00f6ga glas och vi f\u00f6rundrade oss hela tiden \u00f6ver deras g\u00e4stfrihet. Dom ber\u00e4ttade \u00f6ppet om sina familjer och sitt liv och vad de v\u00e4ntade av framtiden. De var ju alla tre riktiga sj\u00f6m\u00e4n som ville ut p\u00e5 sj\u00f6n, det var inte ett dr\u00f6mjobb att vakta en skorv i Vasa. <\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Det var s\u00e5 h\u00e4r man reste f\u00f6rr i v\u00e4rlden, \u00e4tande de medhavda sm\u00f6rg\u00e5sarna och bananerna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Slutserverat.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var p\u00e5 bryggan som bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen h\u00f6ll till f\u00f6r det mesta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 tavlan ser man att detta har varit Silja Lines fartyg M\/S Fennia.<\/figcaption><\/figure>\n

Precis som jag satt och t\u00e4nkte f\u00f6rsl\u00e5 att jag vill kolla in maskinrummet, s\u00e5 fr\u00e5gar den ena indiern om vi skall g\u00e5 ner\u00e5t i fartyget s\u00e5 vi f\u00e5r se motorerna. S\u00e5 vi t\u00e5gade iv\u00e4g alla fyra, f\u00f6rst de tv\u00e5 indierna och s\u00e5 Eva och jag efter. Vi har aldrig tidigare sett ett maskinrum, men jag s\u00e5g direkt att var nog inget dr\u00f6mjobb att vara maskinist. I det tr\u00e5nga utrymmet fanns 4 dieselmotorer och ett par W\u00e4rtsil\u00e4 generatorer. Och s\u00e5 ett man\u00f6verbord d\u00e4rifr\u00e5n allting styrdes. Jag st\u00e4llde mig d\u00e4r och l\u00e5tsades leta efter startnyckeln. Det var ju bara p\u00e5 skoj, f\u00f6r jag var ju helt s\u00e4ker att de h\u00e4r motorerna startar nog inte mera. P\u00e5 vintern hade det ju varit \u00f6versv\u00e4mning i maskinrummet, som ju borde ha f\u00f6rst\u00f6rt motorerna.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Maskinrummet var allt annat \u00e4n inbjudande, f\u00f6r d\u00e4r var tr\u00e5ngt och smutsigt. ”It\u00b4s like hell” sade en av bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen, ljudet l\u00e4r vara \u00f6ronbed\u00f6vande.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
W\u00e4rtsil\u00e4s motorer.<\/figcaption><\/figure>\n

Men d\u00e5 sken den ena indiern upp och s\u00e5 ber\u00e4ttar han att f\u00f6re vintern kommer s\u00e5 skall motorerna startas och fartyget skall \u00e5ka iv\u00e4g fr\u00e5n Vasa. Det h\u00e4r p\u00e5st\u00e5endet betvivlade jag starkt, eftersom fartyget inte varit i g\u00e5ng p\u00e5 flera \u00e5r. Jo jo, sade han \u00f6vertygande, det \u00e4r nog bara att starta och \u00e5ka i v\u00e4g. Nu b\u00f6rjar jag leta startnyckeln igen och s\u00e5 sade jag att folket i Vasa skulle hylla dessa indier som gudar i fall de skulle starta motorerna, kapa f\u00f6rt\u00f6jningarna och \u00e5ka i v\u00e4g. Skit i alla myndigheter, stick i v\u00e4g i sommarnatten n\u00e4r alla firar semester p\u00e5 sina stugor i sk\u00e4rg\u00e5rden.\u00a0 Det var s\u00e5 bra f\u00f6rslag s\u00e5 jag m\u00e5ste upprepa fr\u00e5gan om det g\u00e5r att starta motorerna. Det skulle vara fullt m\u00f6jligt, bara lite service f\u00f6rst. Helt naturligt ville de inte ens prova mitt f\u00f6rslag. Men g\u00e4rna skulle jag f\u00e5 vara med n\u00e4r de faktiskt g\u00f6r det, s\u00e5 skulle jag f\u00e5 uppleva helvetet p\u00e5 jorden. N\u00e4r alla maskiner och generatorer \u00e4r i g\u00e5ng s\u00e5 \u00e4r det ett \u00f6ronbed\u00f6vande ov\u00e4sen, allting skakar och vibrerar, propelleraxlarna \u00e4r inte riktigt i balans och bullrar likt \u00e5skan.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
V\u00e4lk\u00e4nda firmam\u00e4rken nere i maskinrummet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den indiska bes\u00e4ttningsmannen f\u00f6revisar man\u00f6verbordet i n\u00e4ra anslutning till maskinrummet.<\/figcaption><\/figure>\n

Jag trodde p\u00e5 det indiern sade, fast han bara stod och flinade. S\u00e5 motorerna f\u00e5r st\u00e5 d\u00e4r \u00e4nnu en tid i v\u00e4ntan p\u00e5 avf\u00e4rd. Den utlovade avf\u00e4rden betvivlade jag ju starkt hela tiden, men b\u00e5da tv\u00e5 var fullst\u00e4ndigt \u00f6vertygande om att s\u00e5 kommer att ske.\u00a0 Vi var riktigt l\u00e4ttade n\u00e4r vi l\u00e4mnade maskinrummet och gick upp\u00e5t mot bild\u00e4ck. F\u00f6rst\u00e5s var bild\u00e4ck helt tomt men precis som \u00f6verallt p\u00e5 fartyget s\u00e5 lyste lamporna. Vi stod och beundrade alltsammans och eftersom vi sett allting och klockan var \u00f6ver midnatt, s\u00e5 \u00f6ppnade en av indierna bilporten i f\u00f6ren s\u00e5 att vi kunde stiga ur direkt p\u00e5 kajen.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Bild\u00e4cket var \u00f6de och tomt.<\/figcaption><\/figure>\n

Vi tackade innerligen de b\u00e5da indierna f\u00f6r deras g\u00e4stfrihet och att vi f\u00e5tt komma in och fotografera alla utrymmen. De hade ju hj\u00e4lpt oss att fotografera vid flera tillf\u00e4llen d\u00e4r de ville att Eva och jag skulle vara tillsammans p\u00e5 bild. Dom fotade oss n\u00e4r vi testade en livb\u00e5t, n\u00e4r vi provl\u00e5g s\u00e4ngen i br\u00f6llopssviten och p\u00e5 flera andra st\u00e4llen.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Det \u00e4r nog inte s\u00e5 m\u00e5nga av passagerarna som k\u00e4nde till att det fanns en br\u00f6llopssvit ombord, helt i ursprungligt skick.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Livb\u00e5tarna fanns kvar och f\u00f6rst\u00e5s skulle de provk\u00f6ras!<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/span><\/span>Som sista h\u00e4lsning s\u00e5 upprepade jag mitt f\u00f6rslag att starta motorerna och \u00e5ka iv\u00e4g. Jag utlovade bel\u00f6ning, medaljer, \u00e4ra och ber\u00f6mmelse. En k\u00e4nsla hade jag n\u00e4r vi gick iv\u00e4g mot v\u00e5ra cyklar att de nog kommer att \u00f6verv\u00e4ga mitt f\u00f6rslag. Jag riktigt s\u00e5g tidningsrubrikerna framf\u00f6r mig, d\u00e4r alla hyllades och lovorden skulle hagla \u00f6ver oss som \u00e5stadkommit att fartyget \u00e5kte i v\u00e4g. Till och med de finska myndigheterna skulle tacka oss i hemlighet, f\u00f6r att de sluppit detta el\u00e4ndiga bekymmer s\u00e5 enkelt.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen \u00f6ppnade bogvisiret s\u00e5 att vi kunde ta oss ut den v\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r vi skiljdes vid porten s\u00e5 \u00f6nskade de att vi skulle komma tillbaka och h\u00e4lsa p\u00e5 f\u00f6re de \u00e5ker i v\u00e4g. Vi kunde till och med ta v\u00e5ra pojkar och deras familjer med. Med ett varmt handslag tog vi farv\u00e4l och s\u00e5 hoppade vi p\u00e5 cyklarna och \u00e5kte vinkandes i v\u00e4g. Precis som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rr skrattade vi \u00e5t det h\u00e4r bes\u00f6ket ombord p\u00e5 Casino Express. Det brukar vara s\u00e5 att n\u00e4r vi cyklar i v\u00e4g s\u00e5 vet vi inte riktigt var vi hamnar. S\u00e5 ock denna g\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa fakta om det h\u00e4r fartyget, som skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund och publicerat 2019, 10 \u00e5r efter bes\u00f6ket. Bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen kr\u00e4vde att jag inte skall publicera bilderna de n\u00e4rmaste 10 \u00e5ren. Det var nog inte fartyget som Eva och jag skulle kolla in den vackra kv\u00e4llen i juni Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sista turen med Casino Express<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3621,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11787","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11787","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=11787"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11787\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25041,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11787\/revisions\/25041"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3621"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=11787"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}