{"id":11084,"date":"2019-01-30T20:05:13","date_gmt":"2019-01-30T18:05:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=11084"},"modified":"2019-03-23T10:00:09","modified_gmt":"2019-03-23T08:00:09","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1936","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=11084","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1936."},"content":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Folkm\u00e4ngden i Kristinestads stadsf\u00f6rsamling minskade igen under det g\u00e5ngna \u00e5ret, denna g\u00e5ng med 11 personer till 3\u00a0197 personer. 14 \u00e4ktenskap ingicks och det f\u00f6ddes 27 barn. 34 personer avled och av dessa dog 3 i lungsot.<\/span><\/span><\/p>\n

I landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck minskade befolkningen med 3 personer till 1\u00a0605 personer. 14 barn f\u00f6ddes och 17 personer avled, och 7 par gifte sig.<\/span><\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd noteras en \u00f6kning i f\u00f6rsamlingen med 23 till 6\u00a0387 personer. Det f\u00f6ddes j\u00e4mnt 100 barn, medan 74 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta d\u00f6da var en kvinna p\u00e5 88 \u00e5r. 35 par gifte sig och ett \u00e4ktenskap hade uppl\u00f6sts genom laga skillnad.<\/span><\/span><\/p>\n

I Sideby minskade befolkningen med 64 personer till 3\u00a0671, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av stor utflyttning. 65 f\u00f6dda barn mot 62 avlidna personer, 24 par gifte sig.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.1.1936:<\/span><\/p>\n

I g\u00e5r p\u00e5 f\u00f6rmiddagen avled i sitt hem i Dagsmark i Lappfj\u00e4rd verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i Ab P\u00e4rus-Fors Oy Viktor Nylund<\/a> i en \u00e5lder av 63 \u00e5r. Han hade senaste l\u00f6rdag bes\u00f6kt en jordf\u00e4stning i Vasa och under resan \u00e5dragit sig en lunginflammation. En hj\u00e4rtattack gjorde s\u00e5 slut p\u00e5 de starkt nedsatta krafterna.<\/span><\/p>\n

Viktor Nylund var f\u00f6dd i ett bondehem i Dagsmark. Annan skolbildning \u00e4n den folkskolan hade att bjuda fick han ej. Men med ett mindre vanligt intresse skaffade han sig grundliga insikter p\u00e5 flera omr\u00e5den. Hans h\u00e5g stod till industriell verksamhet och han startade med en liten s\u00e5g i hembyn. F\u00f6r ett tjugotal \u00e5r sedan grundade han Ab P\u00e4rus-Fors Oy, vars verkst\u00e4llande direkt\u00f6r han var till sin d\u00f6d. Firmans elektricitetsverk i P\u00e4rus by i Lappfj\u00e4rd levererar energi till Kristinestad, Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck och dess s\u00e5g- och kvarninr\u00e4ttning tillgodoser ett stort behov, icke minst sedan den moderna vetekvarnen f\u00f6r ungef\u00e4r ett \u00e5r sedan kunde s\u00e4ttas ig\u00e5ng. Det var betecknande f\u00f6r Viktor Nylund, att han p\u00e5 studieresor \u2013 ofta till utlandet \u2013 skaffade sig n\u00f6diga insikter, s\u00e5 att han sj\u00e4lv kunde montera alla de maskiner, som erfordrades i den m\u00e5ngsidiga anl\u00e4ggningen.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r allm\u00e4nna och kulturella angel\u00e4genheter var Viktor Nylund mycket intresserad \u2013 i den m\u00e5n hans mycket upptagna tid det till\u00e4t. I l\u00e5nga tider tillh\u00f6rde han f\u00f6rsamlingens kyrkor\u00e5d och kyrkofullm\u00e4ktige, och i direktionen f\u00f6r Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola var han under en l\u00e4ngre tid en drivande kraft. F\u00f6r lantbrukets utveckling var han mycket intresserad, och detta intresse omsatte han i praktiken s\u00e5som en f\u00f6reg\u00e5ngsman i sitt eget jordbruk. Han var s\u00e5lunda den f\u00f6rsta i Lappfj\u00e4rd, som inf\u00f6rde AIV-foder i sin hush\u00e5llning. Att kreaturkontrollverksamheten blivit vad den nu \u00e4r i Dagsmark f\u00e5r ocks\u00e5 till st\u00f6rsta delen tillskrivas honom.<\/span><\/p>\n

Till sin karakt\u00e4r var Viktor Nylund h\u00f6gsint och osj\u00e4lvisk. S\u00e5som arbetsgivare var han aldrig sm\u00e5sint, talrika arbetarfamiljer minnas med tacksamhet den tid av flera tiotal \u00e5r han givit dem levebr\u00f6d. Den som har framg\u00e5ng f\u00e5r \u00e4ven avundsm\u00e4n men att l\u00f6na ont med ont l\u00e5g icke f\u00f6r Viktor Nylund. Han var en pr\u00e4ktig m\u00e4nniska, verksam och duglig, ett f\u00f6red\u00f6me i alla avseenden.<\/span><\/p>\n

N\u00e4rmast s\u00f6rjande st\u00e5 maka och son. Men f\u00f6rlusten k\u00e4nnes f\u00f6rvisso \u00e4ven tung f\u00f6r hela Dagsmark by, som sett sin initiativrika, h\u00f6gt uppskattade ledare hastigt ryckas bort.<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 11.1.1936:<\/span><\/p>\n

Vid Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola har bildats en fond, b\u00e4rande namnet \u201dDirekt\u00f6r Viktor Nylunds minnesfond\u201d. Avkastningen fr\u00e5n n\u00e4mnda fond skall i tiden utdelas som stipendier \u00e5t fattiga elever, som bes\u00f6ker skolan. Viktor Nylund tillh\u00f6rde under l\u00e5nga tider direktionen vid Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola. Alla som \u00f6nskar kan hedra den bortg\u00e5ngnes minne genom att ge ett bidrag till sagda fond. Dessa bidrag kan inbetalas antingen direkt till Helsingfors Aktiebanks kontor i Lappfj\u00e4rd eller till folkh\u00f6gskolans f\u00f6rest\u00e5ndare Joh. Nyquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.1.1936:<\/span><\/p>\n

Kl. 13 p\u00e5 s\u00f6ndagen vigdes stoftet av direkt\u00f6r Viktor Nylund till den sista vilan p\u00e5 begravningsplatsen invid Lappfj\u00e4rds kyrka. Jordf\u00e4stningen f\u00f6rr\u00e4ttades av prosten A. G. Rancken, som talade varma ord till den avlidnes minne.<\/span><\/p>\n

Utom ett 30-tal kransar fr\u00e5n anh\u00f6riga, v\u00e4nner och bekanta nedlades kransar fr\u00e5n kyrkor\u00e5det och f\u00f6rsamlingen genom prosten A. G. Rancken och sparbankskamreren E. J. Bj\u00f6rses, fr\u00e5n P\u00e4rus-Fors genom direkt\u00f6r Verner Grankull, fr\u00e5n anst\u00e4llda och arbetare vid Ab P\u00e4rus-Fors Oy genom mont\u00f6r E. P\u00e4rus, fr\u00e5n Dagsmark ungdomsf\u00f6rening genom l\u00e4rare Einar Lind, fr\u00e5n Korsb\u00e4ck bysamh\u00e4lle genom Erland Lindqvist, fr\u00e5n kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd Johan Lillkull och fr\u00e5n Dagsmark lantmannagille genom Frans Agn\u00e4s.<\/span><\/p>\n

Genom inbetalningar till \u201dDirekt\u00f6r Viktor Nylunds minnesfond\u201d vid Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola hade den avlidnes minne hedrats av Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola rektor J. Nyquist, byggm\u00e4stare W. Forss\u00e9n, fr\u00f6ken Ines Hannus, prostinnan Maja Ingman, fr\u00f6ken A. Gullans, fr\u00f6ken Hulda Blomberg, ingenj\u00f6r och fru N. Molander samt disponent och fru E. Korsb\u00e4ck. Ytterligare bidrag till fonden v\u00e4ntas \u00e4nnu inflyta.<\/span><\/p>\n

Viktor Nylund f\u00f6ljdes till graven av en stor skara socknebor, s\u00e5lunda deltog n\u00e4stan hela Dagsmark by i sorget\u00e5get. Denna stora anslutning liksom de m\u00e5nga talen vid graven vittnade of\u00f6rtydbart om huru allm\u00e4nt uppskattad den bortg\u00e5ngne var.<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.1.1936:<\/span><\/p>\n

Dagsmark lantmannagille h\u00f6ll \u00e5rsm\u00f6te senaste s\u00f6ndag kl.13. Efter det ordf\u00f6rande \u00f6ppnat m\u00f6tet uts\u00e5gs Emil Backlund till att leda f\u00f6rhandlingarna och till att f\u00f6ra protokoll uts\u00e5gs Einar Lind.<\/span><\/span><\/p>\n

Kass\u00f6ren Erik Anders Klemets redogjorde f\u00f6r kassast\u00e4llningen, och beviljades styrelsen och kass\u00f6ren full och tacksam ansvarsfrihet. F\u00f6ljde s\u00e5 val av funktion\u00e4rer f\u00f6r det kommande \u00e5ret. Till ordf\u00f6rande och sekreterare valdes Frans Storkull. Erland Norrg\u00e5rd som i fyra \u00e5r handhaft ordf\u00f6randeposten, avsade sig best\u00e4mt ett \u00e5terval. Viceordf\u00f6rande blev Emil Backlund, kass\u00f6r Frans Agn\u00e4s, \u00f6vriga styrelsemedlemmar Erland Norrg\u00e5rd och Otto Bj\u00f6rklund, suppleanter blev Axel Forslin och Erik Anders Klemets. Revisorer blev Johan Lillkull och Viktor Bj\u00f6rklund, suppleant Valdemar Rosengren. Att omh\u00e4nderha gillets maskiner \u00e5tervaldes Frans Agn\u00e4s.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.2.1936:<\/span><\/p>\n

Kapellansval i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Enda s\u00f6kanden, pastor A. G. Stjernberg vald.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter avslutad h\u00f6gm\u00e4ssogudstj\u00e4nst senaste s\u00f6ndag i Lappfj\u00e4rd kyrka f\u00f6rr\u00e4ttades kapellansval i f\u00f6rsamlingen. Valf\u00f6rr\u00e4ttare var kapellanen i N\u00e4rpes, pastor Stenwall och notarie t.f. kapellanen i Lappfj\u00e4rd, pastor A. Palin. D\u00e5 inga anm\u00e4rkningar gjordes mot den enda p\u00e5 f\u00f6rslag uppf\u00f6rda gjordes, f\u00f6rklarades denne, t.f. kyrkoherden i Pern\u00e5, pastor Anders Gustaf Stjernberg, enh\u00e4lligt vald. Valf\u00f6rr\u00e4ttningen \u00f6vervars av cirka 100 personer. Tj\u00e4nsten tilltr\u00e4des 1 maj.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.2.1936:<\/span><\/p>\n

Dagsmark idrottsklubb anordnade senaste s\u00f6ndag skidt\u00e4vlan f\u00f6r sina medlemmar. T\u00e4vlingsstr\u00e4ckan var 7 km i sv\u00e5r terr\u00e4ng. Resultaten blev: Seniorer 1) Runar Grans, 2) Gunnar Gr\u00f6ndahl, 3) Birger Gr\u00f6nros. Juniorer under 18 \u00e5r: 1) Gunnar Ulfves, 2) Gunnar Granlund, 3) Eskil Grans.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 28.3.1936<\/span> att i morgon fyller h\u00e4radsdomaren Viktor Eklund i Dagsmark 70 \u00e5r. Kry och rask trots \u00e5ren synes h\u00e4radsdomaren Eklund i full funktion f\u00e4rdas omkring med velociped, utf\u00f6rande sina uppdrag noggrant och punktligt. \u00c5r 1911 f\u00f6rordnades han till medlem av h\u00e4radsr\u00e4tten och 1925 erh\u00f6ll han \u00e4ven h\u00e4radsdomartitel.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 22.4.1936:<\/span><\/p>\n

H\u00e4ftig islossning i Lappfj\u00e4rds \u00e5.<\/span><\/span><\/h5>\n

P\u00e4rusfors elektricitetsverk hotades av \u00f6versv\u00e4mning i g\u00e5r kv\u00e4ll.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Till f\u00f6ljd av de senaste dagarnas varma v\u00e4derlek med regn och bl\u00e5st har sn\u00f6sm\u00e4ltningen f\u00f6rsigg\u00e5tt med en ov\u00e4ntad fart. I g\u00e5r p\u00e5 eftermiddagen b\u00f6rjade islossningen i \u00f6vre delen av av Lappfj\u00e4rds \u00e5 och blev till f\u00f6ljd av det hastigt stigande vattnet mycket h\u00e4ftig. Ovan P\u00e4rusfors elektricitetsverks damm bildades snabbt en isbarri\u00e4r p\u00e5 en halv kilometers l\u00e4ngd, vilken d\u00e4mde upp vattnet, s\u00e5 att verkets maskiner stannade. Str\u00f6m levererardes sedan till staden endast fr\u00e5n reservstationen i Storfors, vilket sj\u00e4lvfallet inte kunde tillfredsst\u00e4lla behovet, varf\u00f6r str\u00f6mstyrkan blev mycket svag.<\/span><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Jurvan Puus elektricitetsverk i Tuimala kunde energi inte levereras, d\u00e5 man d\u00e4r m\u00e4rkligt nog hade s\u00e5 l\u00e5gt vattenst\u00e5nd, att redan den vanliga belastningen p\u00e5 kraftverket f\u00f6rorsakade undersp\u00e4nning.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 vi senast vid 21.30-tiden stod i f\u00f6rbindelse med P\u00e4rusfors meddelade man, att d\u00e4r gick ett rykte om att en isbarri\u00e4r upp i Stor\u00e5 pl\u00f6tsligt gett vika och att en kraftig st\u00f6rtv\u00e5g rusade nedf\u00f6r \u00e5n. Om ryktet hade grund kunde detta medf\u00f6ra mycket tr\u00e5kiga f\u00f6ljder, s\u00e5som t.ex. \u00f6versv\u00e4mning av elektricitetsverket i P\u00e4rusfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Stadens hamn v\u00e4ntas bli isfri inom en vecka.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt gammal erfarenhet skall Kristinestads hamn bli isfri en vecka efter islossningen i Lappfj\u00e4rds \u00e5. I Tj\u00f6ck v\u00e4ntade man i g\u00e5r att islossningen i \u00e5n skulle b\u00f6rja i morgon. Isen i hamnen har \u00e4ven under de senaste dagarna hastigt f\u00f6rs\u00e4mrats, varf\u00f6r det \u00e4r mycket troligt, att ber\u00e4kningarna skall st\u00e4mma.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten onsdagen den 3.6.1936:<\/span><\/p>\n

Sommarens f\u00f6rsta nattfrost intr\u00e4ffade natten mot l\u00f6rdagen. Enligt uppgift uppm\u00e4ttes i Dagsmark en temperatur p\u00e5 \u2013 5 grader och i Pjelax -4 grader. Det synes dock som om inga n\u00e4mnv\u00e4rda skador skulle ha anst\u00e4llts. Huvudsakligen har blott tidigt blommande frukttr\u00e4d och frost\u00f6mma tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xter haft men av k\u00f6ldkn\u00e4ppen.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten ons 17.7.1936.<\/span><\/p>\n

Idrottst\u00e4vlingar anordnar Dagsmark idrottsklubb om l\u00f6rdag och s\u00f6ndag. Inbjudna \u00e4r KIF och LUIK. Lagt\u00e4vlingen g\u00e4ller guldsmed Hellmans pokal i stafettl\u00f6pning 4 x 1,000 meter f\u00f6r juniorer och 4 x 1,500 m f\u00f6r seniorer. Pokalen var i fjol f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r t\u00e4vlan och hemf\u00f6rdes d\u00e5 av KIF. F\u00f6rutom lagt\u00e4vlingen anordnas individuella t\u00e4vlingar i 100 m, kulst\u00f6tning, h\u00f6jdhopp, 400 m och 1,500 meter. I dessa delas fyra pris i varje gren.<\/span><\/span><\/p>\n

T\u00e4vlingarna vidtaga p\u00e5 l\u00f6rdagen kl.18.30. Kl. 20 anordnas festsoar\u00e9 i ungdomshemmet med musik av Rio-Rita. P\u00e5 s\u00f6ndagen kl. 13 forts\u00e4tter t\u00e4vlingarna och kl. 18 f\u00f6rr\u00e4ttas prisutdelning.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 27.7.1936:<\/span><\/p>\n

I idrottst\u00e4vlingarna blev det Lappfj\u00e4rd som vann stafetten 4 x 1,500 meter, KIF blev andra medan Dagsmark inte hade n\u00e5got lag. I juniorstafetten 4 x 1,000 meter vann KIF f\u00f6r andra g\u00e5ngen f\u00f6re Dagsmarks lag. Lappfj\u00e4rd hade inget lag i denna stafett.<\/p>\n

I de individuella t\u00e4vlingar vann en S. Rosenback fr\u00e5n Dagsmark. Bertel Forslin kom fyra p\u00e5 400 meter l\u00f6pning och det var det framg\u00e5ngar som Dagsmark hade denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 18.7.1936:<\/span><\/p>\n

Kr\u00e4ftfisket har b\u00f6rjat.<\/strong> Till f\u00f6ljd av den exceptionellt h\u00f6ga v\u00e4rmen i juni kan man anta att kr\u00e4ftornas skalbytning g\u00e5tt relativt fort, och att det nu n\u00e4r f\u00e5ngsttiden \u00e4r inne kommer att finnas rikligt av de omtyckta skaldjuren. F\u00f6r att f\u00e5 n\u00e4rmare uppgifter har vi v\u00e4nt oss till handlande Roseng\u00e5rd i Dagsmark, vilken i m\u00e5nga \u00e5r k\u00f6pt kr\u00e4ftor. Han var inte n\u00f6jd med resultatet hittills.<\/span><\/span><\/p>\n

De kr\u00e4ftor han som hittills hade f\u00e5tt \u00e4r s\u00e5dana som just fyller m\u00e5ttet, men tillg\u00e5ngen v\u00e4ntas bli god. Hittills har man kr\u00e4ftat endast i f\u00f6rgreningarna till den egentliga \u00e5n, ty f\u00f6rst senare erh\u00e5lles kr\u00e4ftor i huvudf\u00e5ran och d\u00e5 kan man v\u00e4nta sig st\u00f6rre exemplar. Priset hr hittills legat p\u00e5 40 penni per st.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.7.1936:<\/span><\/p>\n

Sommarfest f<\/strong>irade Dagsmark ungdomsf\u00f6rening senaste l\u00f6rdag den 18 juli. Festen b\u00f6rjade med sjungandet av s\u00e5ngen \u201d\u00d6ver bygden\u201d varefter ing. G. Gr\u00f6ndahl med v\u00e4lvalda ord h\u00e4lsade de n\u00e4rvarande v\u00e4lkomna. Vidare f\u00f6rekom deklamation, orkestermusik, bygdem\u00e5l och kupletts\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

Dagsmark Idrottsklubb<\/strong> hade senaste s\u00f6ndag anordnat idrottst\u00e4vlingar om guldsmed Hellmans pokal i 6-kamp och den vanns f\u00f6r ett \u00e5r fram\u00e5t av Arne Lindblad.<\/span><\/span><\/p>\n

De individuella resultaten var:<\/span><\/span><\/p>\n

100 meter: 1) Arne Lindblad, tid 13,4 sekunder, 2) Algot Bj\u00f6rklund \u00bd meter efter.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6jdhopp: 1) Arne Lindblad 145 cm, 2) Ragnar Backlund 142 cm.<\/span><\/span><\/p>\n

Diskus: 1) Lennart Nystr\u00f6m 27,34 m, 2) Arne Lindblad 26,44 m.<\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4ngdhopp: 1) Gunnar Gr\u00f6ndahl 5,41 m, 2) Arne Lindblad 4,95 m.<\/span><\/span><\/p>\n

1,500 m: 1) S. Rosenback 4,43, 2) Alfons Lillsj\u00f6 4,53.<\/span><\/span><\/p>\n

Spjutkastning: 1) Eskil Grans 35,57 m, 2) Algot Bj\u00f6rklund 34,73 m.<\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4stan alla t\u00e4vlande var juniorer, varf\u00f6r vissa resultat var svaga. F\u00f6r sm\u00e5pojkar ordnades en 3-kampt\u00e4vling i 60 meter l\u00f6pning, h\u00f6jdhopp och l\u00e4ngdhopp. Vinnare blev Nils Roseng\u00e5rd, andra blev Nils Holmudd och Alvar Bj\u00f6rklund blev trea.<\/span><\/span><\/p>\n

Ins\u00e4ndare i Syd-\u00d6sterbotten 29.7.1936:<\/span><\/p>\n

Fattigg\u00e5rdsbygget i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00e5 kommuner torde finnas i Finland, d\u00e4r en s\u00e5 f\u00f6rsiktig penningpolitik har f\u00f6rts som i Lappfj\u00e4rd. N\u00e4r man har f\u00f6rst\u00e5tt, att en st\u00f6rre utgift var att v\u00e4nta, har man i tid samlat medel. H\u00e4rigenom har man uppn\u00e5tt, att beskattningen alltid varit j\u00e4mn och aldrig \u00f6verh\u00f6van stor. Den fr\u00e4msta f\u00f6rdelen av denna vidsynta penningpolitik best\u00e5r dock d\u00e4ri, att ingen som helst skulds\u00e4ttning n\u00e5gonsin f\u00f6rekommit. I en kommun best\u00e5ende endast av sm\u00e5brukare som Lappfj\u00e4rd kan detta f\u00f6rh\u00e5llande ej skattas h\u00f6gt nog.<\/span><\/span><\/p>\n

De senaste tiderna har tyv\u00e4rr medf\u00f6rt en f\u00f6r\u00e4ndring i detta f\u00f6rh\u00e5llande. N\u00e4r l\u00e4ropliktslagen tvingat kommunen till nya skolbyggen, har inga tidigare samlade kassor funnits att tillg\u00e5 och kommunen har varit tvungen att tillgripa skulds\u00e4ttning. I detta nu belastas kommunen av en skuldb\u00f6rda p\u00e5 200,000 \u00e1 300,000 mark. Om ocks\u00e5 l\u00e5net bel\u00f6per mot en sk\u00e4lig r\u00e4nta \u00e4r det mindre rekommenderande, att utvecklingen f\u00e5tt ta denna gir.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r dock inte denna kommunens ir\u00e5kade skulds\u00e4ttning, s\u00e5 beklaglig som den \u00e4n \u00e4r, som inger alla om kommunens b\u00e4sta ivrande de st\u00f6rsta farh\u00e5gorna. Vida st\u00f6rre bekymmer inger fattigg\u00e5rdsfr\u00e5gan. Det uppskov med byggande av en fattigg\u00e5rd som kommunen erh\u00e5llit lider nu mot sitt slut och kommunen st\u00e5r i den allra n\u00e4rmaste framtiden inf\u00f6r tv\u00e5nget att uppf\u00f6ra ett tidsenligt hus f\u00f6r sina fattiga. Ingen kan f\u00f6rneka att inte den nuvarande fattigv\u00e5rdslagen medf\u00f6rt en betydande lindring i de fattigas h\u00e5rda lott. En kritisk iakttagare kan dock inte undg\u00e5 att konstatera att lagen i dess nuvarande gestaltning lider av samma fel, som alla lagar, som sk\u00e4r alla orter och alla personer \u00f6ver samma kam, n\u00e4mligen att i m\u00e5nga fall skjuta \u00f6ver m\u00e5let. <\/span><\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd liksom i Svenska \u00d6sterbotten, har de fattiga inte alls f\u00e5tt genomg\u00e5 samma om\u00e4nskliga behandling som i de flesta andra delar av landet, d\u00e4r de fattiga formligen bortauktioneras till den minst fordrande, som f\u00f6st dem i usla p\u00f6rten. Hos oss f\u00e5r ett stort antal underst\u00f6dstagande bo i sina egna hus och f\u00e5r f\u00f6ljaktligen i lugn och ro forts\u00e4tta i det n\u00e4rmaste samma liv, som de i alla sina dagar har levt. En annan grupp, som saknar egna hus, emottas i inackordering hos n\u00e5gon allmogeman. Hos honom behandlas den n\u00f6dlidande alls inte som n\u00e5got rotehjon utan m\u00e4nniskov\u00e4rde, utan sitter i regel vid samma bord och bor i samma rum som husfolket. Om man f\u00f6ljer nu g\u00e4llande lags bokstav till alla dess konsekvenser, s\u00e5 skall alla som av en eller annan orsak inte kan sk\u00f6ta sig sj\u00e4lva, inlogeras i ett modernt fattighus. Det \u00e4r v\u00e4l inte fr\u00e5ga om detta, att inte de hygieniska f\u00f6rh\u00e5llandena i en dylik anstalt \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det de fattiga tidigare f\u00e5tt leva i, likas\u00e5 m\u00f6jligheterna till sjukv\u00e5rd. Men faktum \u00e4r att n\u00e5gon som helst trivsamhet inte beredes de fattiga i de nya f\u00f6rh\u00e5llandena. Knappast finns det n\u00e5gon fattigg\u00e5rd, d\u00e4r det inte finns talrika exempel p\u00e5 detta. <\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r just d\u00e5, n\u00e4r de gamla invanda levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena m\u00e5ste bytas och inflyttning i en fattigg\u00e5rd sker, som det ir\u00e5kade beroendet av samh\u00e4llets hj\u00e4lpsamhet k\u00e4nns tungt och livet b\u00f6rjar k\u00e4nnas som en b\u00f6rda.<\/span><\/span><\/p>\n

Best\u00e4mmelserna i fattigv\u00e5rdslagarna \u00e4r kategoriska och till\u00e5ter inga tolkningar. De ekonomiskt sett sv\u00e5ra tiderna, som vi upplevt de senaste \u00e5ren, har likv\u00e4l medf\u00f6rt att myndigheterna i m\u00e5nga fall medgett vissa l\u00e4ttnader i till\u00e4mpningen av lagen. Med detta f\u00f6r \u00f6gonen verkar det inte alls om\u00f6jligt att myndigheterna skulle kunna till\u00e5ta en lite friare till\u00e4mpning av fattigv\u00e5rdsf\u00f6rh\u00e5llandena i Lappfj\u00e4rd, blott tillst\u00e5ndet framst\u00e4lls i dess r\u00e4tta dager. I fall kommunen skulle bli tvungen att uppf\u00f6ra en fattigg\u00e5rd, s\u00e5 \u00e4r det m\u00f6jligt att man kunde utverka att endast en mindre fattigg\u00e5rd skulle byggas. Det kr\u00e4vs bara ett energiska \u00e5tg\u00e4rder vidtas i tid.<\/span><\/span><\/p>\n

I detta nu f\u00f6religger ett beslut fr\u00e5n h\u00f6gsta ort, att Lappfj\u00e4rd b\u00f6r bygga ett fattighus f\u00f6r 15 interner. Om beslutet st\u00e5r fast, \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan hur problemet skall l\u00f6sas. En kommitt\u00e9 som tillsatts, f\u00f6resl\u00e5r enh\u00e4lligt att kommunen skall l\u00f6sa in 12 tunnland av pr\u00e4stbost\u00e4llets jord i P\u00e4rus och att d\u00e4r uppf\u00f6ra samtliga byggnader. N\u00e5gra motiveringar till detta f\u00f6rslag har inte kommit till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom. Detta \u00e4r beklagligt, eftersom ett till synes v\u00e4l motiverat annat f\u00f6rslag finns f\u00f6r att l\u00f6sa fr\u00e5gan. Detta f\u00f6rslag g\u00e5r ut p\u00e5 att fattigg\u00e5rden placeras p\u00e5 \u201dG\u00e4rhardas\u201d och de f\u00f6r kommunen beh\u00f6vliga lokaliteterna skulle inredas i det s\u00e5 kallade kronomagasinet p\u00e5 kyrkbacken.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 G\u00e4rhardas finns det f\u00e4rdigt goda byggnader, uthus och k\u00e4llare till kommunens disposition och 6 tunnland jord har reserverats. Alla de h\u00e4r byggnaderna st\u00e5r dessutom p\u00e5 kommunens mark. Den tidigare uppfattningen att en fattigg\u00e5rd b\u00f6r placeras l\u00e5ng fr\u00e5n kommunens centrum, har visat sig felaktig. N\u00e4rpes \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 detta. Att tro att internerna p\u00e5 fattigg\u00e5rden skulle orka sk\u00f6ta ett jordbruk p\u00e5 hela 12 tunnland visar p\u00e5 en stor of\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka. Det \u00e4r v\u00e4l inte rimligt att fullt arbetsf\u00f6ra personer skall antas som interner, utan det \u00e4r menat f\u00f6r s\u00e5dana som p\u00e5 grund av sjukdom eller h\u00f6g \u00e5lder visat sig vara of\u00f6rm\u00f6gna att klara sig sj\u00e4lva.<\/span><\/span><\/p>\n

Att d\u00e4rf\u00f6r till h\u00f6gsta dagspris l\u00f6sa in hela 12 tunnland f\u00f6refaller minst sagt omotiverat. Det i kyrkbyn g\u00e4ngse \u00f6nskem\u00e5let, att fattigg\u00e5rden skulle placeras s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt fr\u00e5n centrum, \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. \u00c4r det meningen att alla sjuka och \u00e5lderstigna skall f\u00f6raktas och f\u00f6sas bort ur m\u00e4nniskornas \u00e5syn? Ett dylikt t\u00e4nkes\u00e4tt vittnar om ett om\u00e4nskligt sinnelag, som \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 1900-talet. I v\u00e5ra dagar \u00e4r de fattiga ganska j\u00e4mnt f\u00f6rdelade i hela kommunen och ingen kan v\u00e4l p\u00e5st\u00e5, att de h\u00e4r skulle ha medf\u00f6rt n\u00e5got som helst obehag.<\/span><\/span><\/p>\n

Det kr\u00e4ver endast mindre om\u00e4ndringar att f\u00f6rvandla kommunalhuset p\u00e5 G\u00e4rhardas till en fattigg\u00e5rd med rum f\u00f6r 15 interner. I fall det i framtiden skulle kr\u00e4vas mera utrymme, s\u00e5 bereder det inga sv\u00e5righeter att g\u00f6ra en tillbyggnad.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5terst\u00e5r s\u00e5 att skaffa de utrymmen som kommunen beh\u00f6ver f\u00f6r st\u00e4mmor, sjuksk\u00f6terska, barnmorska m.m. Till allt detta har vi en f\u00f6rstklassig byggnad i det s\u00e5 kallade kronomagasinet, som st\u00e5r p\u00e5 ypperlig grund och som str\u00e4ngt taget endast skulle beh\u00f6va en diktning med drev av ytterv\u00e4ggarna. I ett hus av magasinets storlek rymmes mer \u00e4n v\u00e4l alla n\u00f6diga lokaliteter. En bortflyttning av kronomagasinet skulle g\u00f6ra kyrkbacken mer \u00e4n \u00f6nskligt ful. D\u00e4remot skulle en \u00e4ndring till kommunalhus \u00e5ter verka i lika h\u00f6g grad f\u00f6rsk\u00f6nande.<\/span><\/span><\/p>\n

Att g\u00f6ra G\u00e4rhardas till fattigg\u00e5rd och att bygga om kronomagasinet till kommunalhus, skulle kosta uppskattningsvis 200,000 \u00e1 300,000 mark. Att l\u00f6sa in jord i P\u00e4rus och d\u00e4r uppf\u00f6ra samtliga n\u00f6diga hus skulle helt s\u00e4kert bli att kosta 700,000 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Utan att ha utrett alla m\u00f6jligheter till fr\u00e5gans l\u00f6sning, fattar man beslut. P\u00e5 ett l\u00e4ttvindigt s\u00e4tt t\u00e4nker man l\u00e5ta bygget bli en halv miljon dyrare \u00e4n vad som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt. Ur denna synpunkt \u00f6r det v\u00e4l inte att f\u00f6rv\u00e5na, att ett beslut av fullm\u00e4ktige i byggnadsfr\u00e5gan utan f\u00f6reg\u00e5ende ekonomisk utredning av m\u00f6jliga l\u00f6sningar, kommer att fr\u00e5n ortsbornas sida att leda till besv\u00e4r, \u00e4nda till h\u00f6gsta ort.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 1.8.1936:<\/span><\/p>\n

Svensk jord i finska h\u00e4nder.<\/strong> <\/span><\/span><\/p>\n

I Dagsmark har avslutats et hemmansk\u00f6p som v\u00e4ckt allm\u00e4n f\u00f6rtrytelse bland ortsbefolkningen. R\u00f6nnkvist l\u00e4genhet som i hundratals \u00e5r \u00e4gts och brukats av svenskar har nyligen \u00f6verg\u00e5tt i finskt \u00e4go. Hemmanet har enligt bybornas utsago senaste v\u00e5r ink\u00f6pts i spekulationssyfte, och ser det \u00e4ven nu ut som om k\u00e4rleken till Mammon genom framom allt annat. Vi skulle inte s\u00e4ga n\u00e5got ifall svenska spekulanter inte hade funnits men l\u00e4r det inte ha varit brist p\u00e5 s\u00e5dana.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.9.1936:<\/span><\/p>\n

Bankdirekt\u00f6r J. J. Wadstr\u00f6m 75 \u00e5r.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Fredagen den 4 september fyller f.d. bankdirekt\u00f6ren Johan Jakob Wadstr\u00f6m i Lappfj\u00e4rd 75 \u00e5r. Jubilaren \u00e4r f\u00f6dd i Yttermark, men hela sin rika livsg\u00e4rning har han utf\u00f6rt inom Lappfj\u00e4rd socken. Efter att 1882 blivit utdimitterad fr\u00e5n Nykarleby seminarium fick han samma \u00e5r l\u00e4rartj\u00e4nst i Dagsmark folkskola. Snart blev han en framtr\u00e4dande person inom kommunen. \u00c5r 1889 blev han ordf\u00f6rande och sekreterare f\u00f6r kommunalst\u00e4mman och kvarstod sedan i 15 \u00e5r p\u00e5 denna post. 1915 invaldes han i kommunalfullm\u00e4ktige, vars ordf\u00f6rande och sekreterare han \u00e4r sedan 1919. \u00c4ven ett flertal andra kommunala f\u00f6rtroendeuppdrag anf\u00f6rtroddes honom, s\u00e5lunda har han varit f\u00f6rmyndarn\u00e4mndens ordf\u00f6rande i 12 \u00e5r och vaccinat\u00f6r i 21 \u00e5r. \u00c5r 1919 flyttade han till kyrkbyn som f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Unionbankens kontor d\u00e4rst\u00e4des. Efter att i tv\u00e5 \u00e5r haft tj\u00e4nstledighet fr\u00e5n l\u00e4rartj\u00e4nsten i Dagsmark, beviljades han 1921 avsked fr\u00e5n denna tj\u00e4nst med full pension. Sin tj\u00e4nst vid Unionbanken l\u00e4mnade han \u00e5r 1931, d\u00e5 banken fusionerades med Helsingfors aktiebank.<\/span><\/span><\/p>\n

Direkt\u00f6r Wadstr\u00f6m har l\u00e4ngre \u00e4n de flesta kunnat gl\u00e4dja sig \u00e5t h\u00e4lsa och krafter, och allt \u00e4nnu sysslar han i sin k\u00e4ra tr\u00e4dg\u00e5rd. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten s\u00e4nder sina varmaste lyck\u00f6nskningar till sin gamle medarbetare.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.9.1936:<\/span><\/p>\n

Konkursans\u00f6kan har till h\u00e4radsr\u00e4tten i Lappfj\u00e4rds, Sideby och Tj\u00f6ck socknars tingslag inl\u00e4mnats av handlanden O. W. Norrback i Dagsmark.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.9.1936<\/span> skrev att Einar B\u00e5sk har f\u00e5tt diplom \u00f6ver avlagd ekonomisk examen vid Svenska handelsh\u00f6gskolan i Helsingfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 24.10.1936.<\/span><\/p>\n

Dagsmark andelsmejeri<\/strong> h\u00f6ll senaste tisdag kl.13 sin sedvanliga h\u00f6stst\u00e4mma. St\u00e4mman \u00f6ppnades av ordf\u00f6randen Emil Backlund, som \u00e4ven uts\u00e5gs att leda f\u00f6rhandlingarna. Av styrelsens redog\u00f6relse f\u00f6r \u00e5rets f\u00f6rsta h\u00e4lft framgick, att mejeriet inv\u00e4gt en mj\u00f6lkm\u00e4ngd av 270,920 kg. Sm\u00f6r hade beretts 11,397 kg. Mj\u00f6lkens medelfetthalt har varit 3,7 % och f\u00f6r densamma har betalats ett medelpris av 80 penni per kg. <\/span><\/span><\/p>\n

De i tur avg\u00e5ende styrelsemedlemmarna voro Emil Backlund, Frans Nyg\u00e5rd samt suppleanten Erland Norrg\u00e5rd. De b\u00e5da f\u00f6rre avsade sig med best\u00e4mdhet \u00e5terval och nyvaldes i st\u00e4llet f\u00f6r Emil Backlund f\u00f6rra suppleanten Erland Norrg\u00e5rd, och f\u00f6r Frans Nyg\u00e5rd valdes Anselm Nyg\u00e5rd. I st\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rra suppleanten Erland Norrg\u00e5rd valdes Erik Anders Klemets. Till revisorer f\u00f6r \u00e5rets r\u00e4kenskaper valdes Mejerif\u00f6rbundet Enigheten, samt Artur Gr\u00f6ndahl och Emil Granskog. <\/span><\/span><\/p>\n

M\u00f6tet besl\u00f6t att \u00e4ven inf\u00f6ra kvalitetsbetalning f\u00f6r mj\u00f6lk.<\/span><\/span><\/p>\n

Dagsmark andelskassa<\/strong> h\u00f6ll p\u00e5 tisdagen sin h\u00f6stst\u00e4mma, varvid f\u00f6rhandlingarna ledes av Erik Englund. De i tur avg\u00e5ende styrelseledam\u00f6terna voro Johan Lillkull och Josef Granlund, samt suppleanten Alfred Nordberg. Samtliga blev dock \u00e5tervalda. Till revisorer f\u00f6r \u00e5rets r\u00e4kenskaper valdes Emil Backlund och Einar Lind.<\/span><\/span><\/p>\n

Senare p\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6lls samkv\u00e4m och bj\u00f6ds p\u00e5 f\u00f6redrag av agronom Bremer, agronom L\u00f6nnberg och agrolog H\u00e4llsten, Agronom L\u00f6nnberg f\u00f6revisade \u00e4ven filmer om andelskasser\u00f6relsen i Ungern samt en film om svinsk\u00f6tseln i Finland. Vidare f\u00f6rekom gratis servering.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>Syd-\u00d6sterbotten 11.11.1936.<\/span><\/span><\/p>\n

I Dagsmark anordnades en Svenska dagen fest i ungdomshemmet kl.19. Festen \u00f6ppnades med psalmen \u201dV\u00e5r Gud \u00e4r oss en v\u00e4ldig borg\u201d, varefter l\u00e4rare Einar Lind h\u00f6ll h\u00e4lsningstalet. Lantm\u00e4teriingenj\u00f6r Gunnar Gr\u00f6ndahl f\u00f6redrog dr Erik af H\u00e4llstr\u00f6ms festtal. Efter en kaffepaus f\u00f6ljde unison s\u00e5ng och l\u00e4rare Lind deklamerade Runebergs dikt Landsh\u00f6vdingen. S\u00e5 f\u00f6ljde \u00e4nnu en tabl\u00e5 och sist sj\u00f6ngs Modersm\u00e5lets s\u00e5ng. Festen var r\u00e4tt talrikt bes\u00f6kt.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.11.1936.<\/span><\/p>\n

\u00d6SL:s ambulerande kreaturssk\u00f6tarskola vidtager i morgon kl.13.30 med sin verksamhet i Dagsmark sm\u00e5skola, d\u00e4r den teoretiska undervisningen meddelas. Den praktiska undervisningen f\u00f6rsigg\u00e5r hos bonden Emil Kl\u00e5vus. Omkring ett dussin flickor har hittills anm\u00e4lt sig, men plats finns \u00e4nnu f\u00f6r n\u00e5gra. Kursen \u00e4r avgiftsfri.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 3.12.1936<\/span> att direkt\u00f6r Rurik Nylund fr\u00e5n Dagsmark har f\u00f6rlovat sig med fr\u00f6ken Karin Sj\u00f6blad fr\u00e5n Jeppo.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 8.12.1936<\/span> om kommunalvalet som hade h\u00e5llits i b\u00f6rjan p\u00e5 december. R\u00f6stningsprocenten steg betydligt eftersom det gavs totalt 1\u00a0530 r\u00f6ster, 336 mera \u00e4n i valet 3 \u00e5r tidigare. I H\u00e4rkmeri gavs 240 r\u00f6ster, i Dagsmark 335, Lappfj\u00e4rds s\u00f6dra 499, Lappfj\u00e4rds norra 388 och i Uttermossa gavs 72 r\u00f6ster.<\/span><\/span><\/p>\n

Det nya fullm\u00e4ktige fick f\u00f6ljande sammans\u00e4ttning: August Emil Appel, Viktor Krokb\u00e4ck, Viktor Rosenstedt, Erik Johan Bj\u00f6rses, Otto Rajalehto, Karl Erland Holm, Erland B\u00e5sk, Johan Lillkull, Selim Andtfolk, K. H. Landg\u00e4rds, Valter Kivim\u00e4ki, Johannes Nyquist, Karl Knus, Axel Klockars, K. E. Mattfolk, Heikki Lepp\u00e4nen och Valdemar Rosengren.<\/span><\/span><\/p>\n

Mandatf\u00f6rdelningen var samma som vid valet 1933. I det valet f\u00f6rlorade svenskarna ett mandat och i valet 1936 fattades 50 r\u00f6ster f\u00f6r att \u00e5terer\u00f6vra det den g\u00e5ngen f\u00f6rlorade mandatet.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 8.12.1936<\/span> att Dagsmark lantmannagille kommer att ordna en festsoar\u00e9 i ungdomsf\u00f6reningens lokal den 12 december och f\u00f6r musiken svara Bajanda.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.12.1936:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I det synnerligen sv\u00e5ra f\u00f6ret med isgata och sm\u00e4ltande yttj\u00e4le under de senaste dagarna ha bilar flerst\u00e4des hamnat i diket. I allm\u00e4nhet ha dock st\u00f6rre skador undvikits tack vare den stora f\u00f6rsiktighet chauff\u00f6rerna tvungits iakttaga.<\/span><\/p>\n

Ett hotfullt tillbud intr\u00e4ffade kl. 10.45 p\u00e5 fredagen i Dagsmark. Den s.k. fiskbussen mellan Vasa och Helsingfors befann sig p\u00e5 resa s\u00f6derut. I den sv\u00e5ra kurvan vid Erland B\u00e5sks g\u00e5rd i Dagsmark t\u00e4cktes den glashala isgatan av vatten, varf\u00f6r den var ytterst f\u00f6rr\u00e4disk. D\u00e5 chauff\u00f6ren tydligen ans\u00e5g, att bussen hade f\u00f6r h\u00f6g fart, f\u00f6rs\u00f6kte han bromsa in den med den p\u00e5f\u00f6ljd, att den tungt lastade vagnen slirade ut \u00f6ver ytterkanten, d\u00e4r den med sidan f\u00f6re kolliderade med en stolpe. Denna hindrade bussen att stj\u00e4lpa men alla f\u00f6nster p\u00e5 h\u00f6gra sidan krossades. Bussen hade sex passagerare men lyckligtvis blev ingen skadad. Vid polisunders\u00f6kningen har det konstaterats att en ren olycksh\u00e4ndelse f\u00f6religger.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten. Folkm\u00e4ngden i Kristinestads stadsf\u00f6rsamling minskade igen under det g\u00e5ngna \u00e5ret, denna g\u00e5ng med 11 personer till 3\u00a0197 personer. 14 \u00e4ktenskap ingicks och det f\u00f6ddes 27 barn. 34 personer avled och av dessa dog 3 i lungsot. I Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1936.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8994,"menu_order":1936,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11084","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11084","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=11084"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11084\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11786,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11084\/revisions\/11786"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8994"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=11084"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}