{"id":10706,"date":"2018-12-16T22:49:27","date_gmt":"2018-12-16T21:49:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10706"},"modified":"2025-05-28T22:24:33","modified_gmt":"2025-05-28T19:24:33","slug":"sydosterbottens-handelslag-50-ar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10706","title":{"rendered":"Syd\u00f6sterbottens handelslag 50 \u00e5r"},"content":{"rendered":"

Historik av Axel Uppstu fr\u00e5n Tj\u00f6ck, som han l\u00e4ste upp p\u00e5 handelslagets 50-\u00e5rsfest i Tj\u00f6ck 16.11.1958. Fotografierna \u00e4r utl\u00e5nade av Kjell Rosenback fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/strong><\/p>\n

Tj\u00f6ck handelslag.<\/strong><\/h5>\n

I Tj\u00f6ck b\u00f6rjade man sm\u00e5tt resonera om bildandet av ett handelslag i slutet av \u00e5r 1907. Troligen hade lantmannagillet som grundades n\u00e5gra \u00e5r tidigare i viss m\u00e5n bidragit till intressets v\u00e4ckande. Nu utpekas b\u00f6nderna Viktor Hinds och Henrik Qvis som s\u00e4rskilt aktiva f\u00f6rr ett handelslags grundande.<\/p>\n

Visserligen var behovet av ett handelslag i Tj\u00f6ck inte fullt s\u00e5 br\u00e4nnande som p\u00e5 flertalet andra orter, som l\u00e5g l\u00e4ngre bort fr\u00e5n n\u00e5gon stad. Tj\u00f6ckborna som i regel bes\u00f6kte Kristinestad s\u00e5v\u00e4l onsdag som l\u00f6rdag f\u00f6r att saluf\u00f6ra sina produkter kunde d\u00e4rvid mycket v\u00e4l tillgodose sina behov, men tj\u00f6ckbon vill vara som alla andra och d\u00e5 man p\u00e5 andra h\u00e5ll hade sina handelslag, s\u00e5 borde \u00e4ven Tj\u00f6ck ha sitt, och det borde finnas tillr\u00e4ckligt med k\u00f6pkraft i Tj\u00f6cks tre byar.<\/p>\n

Den 22 april 1908 h\u00f6lls konstituerande st\u00e4mma varvid man besl\u00f6t att starta ett handelslag ben\u00e4mnd Tj\u00f6ck Handelslag m.b.t. Av m\u00f6tets 55 deltagare skrev 53 som medlemmar i handelslaget. Stadgar antogs, inskrivningsavgiften best\u00e4mdes till 1 mk och insatsen storlek till 10 mk per andel. En styrelse tillsattes best\u00e5ende av Josef Erlund, J. H. Ragn\u00e4s, Axel Olme, Viktor Lillkaas och Henrik Mannfolk, med Alfred West och K. V. Appel som suppleanter. Ordf\u00f6rande blev J. Erlund.<\/p>\n

Butiker \u00f6ppnas.<\/strong><\/h5>\n

De praktiska arrangemangen vid \u00f6ppnandet av butik \u00e5lades styrelsen, som nu fick br\u00e5da dagar. Som butik fick man hyra lillstugan av Josef Erlund (dvs. d\u00e4r posten nu \u00e4r). F\u00f6rstukammarf\u00f6nstret f\u00f6rstorades till d\u00f6rr mot v\u00e4gen, en disk j\u00e4mte hyllor uppmonterades, l\u00e4mpliga spikar slogs i v\u00e4ggarna samt motsvarande krokar i mellantaket p\u00e5 vilka varor kunde h\u00e4ngas och d\u00e4rmed var butiken inredd.<\/p>\n

\"\"
Det var allts\u00e5 i den h\u00e4r byggnaden som Tj\u00f6ck Handelslag verkade de tre f\u00f6rsta \u00e5ren. Det ena f\u00f6nstret togs bort och ersattes med en d\u00f6rr och lokalen f\u00f6rs\u00e5gs med hyllor och bord. Efter att den nya aff\u00e4ren byggdes p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen, s\u00e5 inrymdes postkontoret i lillstugan. F\u00f6r att komma in p\u00e5 g\u00e5rden, s\u00e5 gick man allts\u00e5 genom porten, som i tiderna hade d\u00f6rrar som kunde st\u00e4ngas till natten.<\/figcaption><\/figure>\n

Varor rekvirerades p\u00e5 kredit fr\u00e5n partif\u00f6rs\u00e4ljare i Kristinestad. I juni 1908 \u00f6ppnades verksamheten. Som f\u00f6rest\u00e5ndare var Viktor Hinds anst\u00e4lld, med sin blivande fru som bitr\u00e4de.<\/p>\n

Vid st\u00e4mman den 2.8.1908 besl\u00f6ts \u00f6ppnandet av \u201dp\u00e5sahandel\u201d i Yttrebyn och P\u00e5skmark. Sannolikt utf\u00f6ll detta experiment inte till bel\u00e5tenhet, d\u00e5 ett f\u00f6ljande m\u00f6te den 11.7.1909 besl\u00f6t att indra denna verksamhetsform.<\/p>\n

Den 2 december 1909 besl\u00f6t st\u00e4mman att \u00f6ppna filialer i dessa b\u00e5da byar och l\u00e4mpliga lokaler d\u00e4rf\u00f6r upphyrdes.<\/p>\n

Telefoncentralen.<\/strong><\/h5>\n

Behovet av telefonf\u00f6rbindelse med Kristinestad och ytterv\u00e4rlden gjorde sig snart p\u00e5mind. Vid st\u00e4mman den 2.8.1908 besl\u00f6t man d\u00e4rf\u00f6r att anskaffa en telefoncentral \u2013 man skulle ju \u00e4ven betj\u00e4na andra \u2013 och bygga en ledning till Kristinestad. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let uttaxerades 30 stolpar, 5 famnar l\u00e5nga och 6 tum toppdiameter fr\u00e5n \u00d6vrebyn, Yttrebyn levererade 20 stockar och P\u00e5skmark 25 stolpar.<\/p>\n

Telefonfr\u00e5gan omn\u00e4mnes sedan ofta i protokollen. 1922 s\u00e5ldes centralen till Tj\u00f6ck telefonandelslag f\u00f6r ett pris av 2.500 mk. Under den tid centralen fanns, var aff\u00e4rsbitr\u00e4det \u00e4ven telefoncentralf\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n

Egen butik byggs i Tj\u00f6ck.<\/strong><\/h5>\n

Den f\u00f6rsta butiken i \u00d6vrebyn eller huvudaff\u00e4ren, visade sig snart f\u00f6r tr\u00e5ng och man blev tvungen att t\u00e4nka p\u00e5 en rymligare. Under loppet av 1911 byggdes en ny butik omfattande butik, kontor, k\u00f6k och lagerrum. 1922 f\u00f6rstorades butiken samtidigt som tv\u00e5 bostadsrum tillbyggdes f\u00f6r f\u00f6rest\u00e5ndarens behov. Senare har lagerrummet \u00f6kats i storlek och ett magasin byggts, varvid tomten genom markink\u00f6p f\u00f6rstorats. Butiken i Tj\u00f6ck \u00e4r s\u00e5lunda f\u00f6retagets \u00e4ldsta aff\u00e4r som i mer \u00e4n 47 \u00e5r betj\u00e4nat allm\u00e4nheten och alltj\u00e4mt \u00e4r i tillfredsst\u00e4llande skick.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1911 byggde Tj\u00f6ck Handelslag detta aff\u00e4rshus vid v\u00e4gen till M\u00f6rtmark och redan \u00e5r 1922 byggdes det ut med bostadsrum \u00e5t f\u00f6rest\u00e5ndaren. Ocks\u00e5 lagerrummen f\u00f6rstorades. Aff\u00e4ren lades ned 1965 d\u00e5 den nya aff\u00e4ren blev f\u00e4rdig.<\/figcaption><\/figure>\n
Handelslagets utveckling.<\/strong><\/h5>\n

Tj\u00f6ck handelslag kom att f\u00e5 en synnerligen j\u00e4mn utveckling utan st\u00f6rre motg\u00e5ngar.\u00a0 Vid sin f\u00f6rsta \u00e5rsst\u00e4mma i februari 1909 redovisade det f\u00f6r en oms\u00e4ttning av 20,956 mk. Nettovinsten steg till 1,461 mk. St\u00e4mman besl\u00f6t att av vinsten fondera 132 mk och p\u00e5 gjorda ink\u00f6p ge en \u00e5terb\u00e4ring av 4 %. 1909 var oms\u00e4ttningen 32,281 mk, vinsten 1,739 och \u00e5terb\u00e4ringen 3 %. Sista \u00e5ret 1923 f\u00f6re Kristinestads-butiken \u00f6ppnades var motsvarande tal 563,801,- och 2,767. Ingen \u00e5terb\u00e4ring f\u00f6rekom.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om en eventuell fusion mellan handelslagen i Tj\u00f6ck och Kristinestad diskuterades av styrelsen den 13.2.1921 och p\u00e5 Tj\u00f6ck handelslags v\u00e5rst\u00e4mma 3 april samma \u00e5r. Fr\u00e5gan bordlades. D\u00e5 Kristinestads handelslag senare avvecklades f\u00f6rf\u00f6ll fusionsplanerna denna g\u00e5ng. Fr\u00e5n vilket h\u00e5ll fr\u00e5gan v\u00e4ckts framg\u00e5r inte ur protokollen.<\/p>\n

Sedan Kristinestads handelslag upph\u00f6rt med verksamheten v\u00e4cktes f\u00f6rslag om att Tj\u00f6ck handelslag skulle \u00f6ppna butik i Kristinestad. Fr\u00e5gan behandlades vid en extra st\u00e4mma den 22 juli och den 12 november kunde ifr\u00e5gavarande butik \u00f6ppnas vid Strandgatan d\u00e4r lokal upphyrts. Denna butik blev genast fr\u00e5n b\u00f6rjan mycket popul\u00e4r och handelslagets oms\u00e4ttning f\u00f6rdubblades.<\/p>\n

D\u00e5 Yttrebyns folk alltmera b\u00f6rjade g\u00f6ra sina ink\u00f6p i stadsfilialen ledde detta till att Yttrebyns filial 1924 kunde indras.<\/p>\n

I slutet av \u00e5r 1927 d\u00f6k nya fusionsplaner \u00e5nyo upp, denna g\u00e5ng med praktiska \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Sideby handelslag.<\/strong><\/h5>\n

Ett handelslags grundande i Sideby diskuterades p\u00e5 ett lantmannagilles sammantr\u00e4de i slutet av \u00e5r 1915. Mejeridisponenten Einar Storsj\u00f6 hade vid ett bes\u00f6k i en andelslagskurs blivit intresserad av andelsr\u00f6relsen och p\u00e5visade nu Sidebys behov av ett handelslag.<\/p>\n

Med en viss tvekan satte man ig\u00e5ng en f\u00f6rs\u00f6ksteckning av medlemmar, samt tillsatte en kommitt\u00e9 att arbeta med fr\u00e5gans l\u00f6sning. Det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rldskriget f\u00f6rorsakade en del sv\u00e5righeter f\u00f6r handelslagen \u00e4vensom f\u00f6r all annan verksamhet, tidsl\u00e4get var allt annat \u00e4n gynnsamt. Intresse fanns dock och konstituerande st\u00e4mma kunde h\u00e5llas den 28 januari 1916. Efter diskussion besl\u00f6t man bilda Sideby handelslag.<\/p>\n

I styrelsen invaldes Einar Storsj\u00f6, Hemming Hanses, Axel Appel\u00f6, August Teir, Leander Westerholm, Artur Norrback och Frans Hellback, suppleanter Fr. J\u00e4rvinen, Emil Nordlund och Viktor S\u00f6derstr\u00f6m.<\/p>\n

En bondstuga hyrdes till butik och huvudaff\u00e4ren i kyrkbyn \u00f6ppnades den 10 oktober 1916. D\u00e5 det var meningen att hela kommunen skulle vara handelslagets arbetsf\u00e4lt, var en filial i Skaftung och en i \u00d6mossa samtidigt n\u00f6dv\u00e4ndiga. I Skaftung \u00f6ppnades i b\u00f6rjan av 1917 och i \u00d6mossa i juli samma \u00e5r. Samtliga butiker i hyrda utrymmen.<\/p>\n

Huvudaff\u00e4rens lokalfr\u00e5ga beredde styrelsen stora bekymmer. Efter en tids arbete lyckades man hyra en b\u00e4ttre lokal f\u00f6r huvudaff\u00e4ren, men d\u00e5 denna efter en tid s\u00e5ldes \u00e5t en privat handlare blev man \u00e5ter husvill och fick \u00e5nyo hyra en bondstuga med \u00e4nnu s\u00e4mre l\u00e4ge \u00e4n den f\u00f6rsta.<\/p>\n

Behovet av en egen fastighet var nu stort och en byggnadskommitt\u00e9 tillsatte 18.12.1918. Kyrkbyns aff\u00e4r byggdes \u00e5r 1920. I Skaftung byggdes \u00e4ven en egen aff\u00e4r och denna blev f\u00e4rdig \u00e5r 1919. I \u00d6mossa p\u00e5gick ocks\u00e5 byggandet av en egen aff\u00e4r.<\/p>\n

\"\"
Handelslagets filial i Sideby f\u00f6re renoveringen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handelslagets gamla filial i \u00d6mossa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handelslagets filial i Skaftung. Denna filial st\u00e4ngdes \u00e5r 1967 och S\u00d6H s\u00e5lde den 30 december 1967 fastigheten p\u00e5 Triangel l\u00e4genhet \u00e5t Sideby Andelskassa f\u00f6r 4 000 mark.<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 samtliga byggnadsarbeten finansierades genom l\u00e5n, blev dessa synnerligen betungande. En mera \u00e5terh\u00e5llsam byggnadsverksamhet hade kanske r\u00e4ddat det unga handelslaget fr\u00e5n de b\u00f6rdor som nu kom att \u00e5l\u00e4ggas detta. De f\u00f6rsta \u00e5ren gav positiva resultat men s\u00e5 b\u00f6rjade en allt mera markant tillbakag\u00e5ng att g\u00f6ra sig g\u00e4llande. H\u00e4rtill bidrog \u00e4ven andra omst\u00e4ndigheter, inte minst ett oproportionerligt stort varulager. Aff\u00e4rsverksamheten gav s\u00e5lunda \u00e5r 1921 en f\u00f6rlust av 28,607 mk, f\u00f6ljande \u00e5r var f\u00f6rlusten 82,835. Sedan f\u00f6ljde n\u00e5gra \u00e5r med ett litet \u00f6verskott men 1927 steg underskottet till 111,230 mk. Fonderna hade d\u00e5 sjunkit till 3,754 mk vilket motsvarade insatskapitalet. Under f\u00f6r handen varande omst\u00e4ndigheter kom sammanslagningsplaner med Tj\u00f6ck handelslag som en r\u00e4ddning fr\u00e5n en katastrof.<\/p>\n

Syd\u00f6sterbottens handelslag.<\/strong><\/h5>\n

Den 21 januari 1927 var representanter fr\u00e5n Tj\u00f6ck och Sideby handelslag, samt Lappfj\u00e4rds andelshandel kallade till ett m\u00f6te i Kristinestad, d\u00e4r en fusion av de tre handelslagen behandlades. SOK:s representant vid detta m\u00f6te var direkt\u00f6r D. E. Westerlund.<\/p>\n

Respektive handelslag behandlade sedan \u00e4rendet p\u00e5 sina h\u00f6stst\u00e4mmor. Vid st\u00e4mman i Tj\u00f6ck 5.11.1927 var direkt\u00f6r D. E. Westerlund n\u00e4rvarande och refererade fr\u00e5gan. \u00c4rendet bordlades till en extra st\u00e4mma den 3 december 1927 och d\u00e4r besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att handelslaget fr\u00e5n den 1 januari 1928 skulle \u00f6verta Sideby handelslag. Beslutet bekr\u00e4ftades vid en extra st\u00e4mma 11 december. Besl\u00f6ts \u00e4ven att Tj\u00f6ck handelslag d\u00e5 skulle byta namnet till S\u00d6H m.b.t.<\/p>\n

Sideby handelslag behandlade fr\u00e5gan den 6 november 1927 p\u00e5 sin h\u00f6stst\u00e4mma. Beslutet om uppg\u00e5ende i S\u00d6H var enh\u00e4lligt. Beslutet bekr\u00e4ftades vid en extra st\u00e4mma den 4 december 1927.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds andelshandel besl\u00f6t att inte g\u00e5 med i n\u00e5gon fusion av n\u00e4mnda handelslag, d\u00e5 man inte trodde p\u00e5 f\u00f6rdelar d\u00e4rav.<\/p>\n

S\u00d6H:s f\u00f6rsta sammantr\u00e4de h\u00f6lls p\u00e5 restaurang Kvarnbacken i Kristinestad den 11 februari 1928. Den viktigaste fr\u00e5gan nu var att tills\u00e4tta ett f\u00f6rvaltningsr\u00e5d, som j\u00e4mte en direktion skulle ers\u00e4tta de gamla handelslagens styrelser enligt de nya stadgarna som stadsf\u00e4stes den 11 januari 1928.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsr\u00e5det fick f\u00f6ljande sammans\u00e4ttning: K. V. Hintz, K. J. Erlands, K. J. Bengs, J. H. Nyg\u00e5rd, A. Ingves, E. Kars, S. Vestervik, E. Storsj\u00f6 och K. A. Gabrielsson. Suppleanter Hj\u00f6rdis Str\u00f6m, A. B\u00e4ckstr\u00f6m och J. H\u00f6ijer. Till ordf\u00f6rande i f\u00f6rvaltningsr\u00e5det valdes K. V. Hintz, viceordf\u00f6rande E. Storsj\u00f6, sekreterare K. A. Gabrielsson.<\/p>\n

Till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r valdes f\u00f6rest\u00e5ndaren L. E. Norrvik fr\u00e5n Tj\u00f6ck handelslag. I direktionen invaldes rektor Torsten Str\u00f6m och bonden Josef Henrik Erlands, suppleanter A. H\u00e4ggman och Josef Erlund.<\/p>\n

Kristinestads centrum.<\/strong><\/h5>\n

Den genomgripande f\u00f6r\u00e4ndring som nu \u00e4gt rum fordrade en helt ny uppl\u00e4ggning av handelslagets sk\u00f6tsel. Huvudaff\u00e4ren flyttades till Kristinestad och huvudaff\u00e4rerna i Tj\u00f6ck och Sideby degraderades till vanliga filialer. Butiken vid Strandgatan var v\u00e4l tr\u00e5ng f\u00f6r den nya uppgiften om huvudaff\u00e4r. Man b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r se sig om efter en mer \u00e4ndam\u00e5lenlig lokal. Detta tillf\u00e4lle kom i b\u00f6rjan av \u00e5r 1932 d\u00e5 Helsingfors banks lokal i \u00f6vre \u00e4ndan av torget blev ledig. I dag kallas huset Handelshuset Corner och denna hyrdes och nu kunde man b\u00f6rja f\u00f6r en mera \u00e4ndam\u00e5lsenlig verksamhet.<\/p>\n

I slutet av 1937 kom det efterl\u00e4ngtade tillf\u00e4llet d\u00e5 egen fastighet kunde f\u00f6rv\u00e4rvas, Ab Sampos stora fastighet vid torgets s\u00f6dra l\u00e5ngsida och \u00d6stral\u00e5nggatan ink\u00f6ptes f\u00f6r 925,000 mk. Nu erh\u00f6lls lokaler ut\u00f6ver det egna behovet, varf\u00f6r en del lokalen kunde uthyras. En grundlig renovering var n\u00f6dv\u00e4ndig varf\u00f6r man f\u00f6rst den 5 juli 1938 kunde \u00f6ppna den nya huvudaff\u00e4ren. I \u00f6vre v\u00e5ningen inr\u00e4ttade man ett kaf\u00e9, som erh\u00f6ll namnet Christine. Detta slog upp sina portar den 10 september 1938. Centralv\u00e4rme installerades i fastigheten.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1937 f\u00f6rv\u00e4rvade Syd\u00f6sterbottens Handelslag detta st\u00e5tliga aff\u00e4rshus vid Salutorget, detta efter att Ab Sampo lagt ner verksamheten. Nu fanns det tillr\u00e4ckligt med utrymme att expandera och det fanns till och med lokaler som de kunde hyra ut \u00e5t andra. Efter en grundlig renovering kunde aff\u00e4ren \u00f6ppna i juli 1938. I \u00f6vre v\u00e5ngen \u00f6ppnades ett fint caf\u00e9 och restaurang, som inte blev s\u00e5 l\u00f6nsamt som man hade r\u00e4knat med. Restaurangen Christine s\u00e5ldes vidare \u00e5r 1958.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut p\u00e5 restaurang Christine, som Syd\u00f6sterbottens Handelslag drev mellan \u00e5ren 1938 \u2013 1958.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1957 genomgick huvudaff\u00e4ren en ny renovering, nu inr\u00e4ttades en fullt modern mj\u00f6lk- och k\u00f6ttbutik, utrustad med n\u00f6diga kylaggregat. Denna renovering har helt uppfyllt ledningens f\u00f6rhoppningar.<\/p>\n

Restaurant Christine hade inte den framg\u00e5ng man \u00f6nskat utan l\u00e4mnade \u00e5rligen mindre \u00f6nskv\u00e4rda resultat. Den uthyrdes i mars 1958 f\u00f6r privat drift. Samtidigt med ink\u00f6pet av Sampo-fastigheten i Kristinestad uppf\u00f6rdes \u00e4ven ett nytt godsmagasin invid j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ren p\u00e5 stationen i Kristinestad. D\u00e4rmed \u00e4r nybyggnaderna f\u00f6r stadens del f\u00f6r tillf\u00e4llet f\u00e4rdiga.<\/p>\n

Ute i bygderna har \u00e4ven en del arbeten utf\u00f6rts men \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r en hel del arbeten. Flera filialer vore i stort behov av genomgripande modernisering.<\/p>\n

P\u00e5skmarks filial, som hyrt sin butikslokal sedan 1909 kunde 1927 ink\u00f6pa denna. 1933 genomgick den en modernisering. Senare har lagerrum tillbyggts och sm\u00e4rre reparationer utf\u00f6rts. Dess skick och l\u00e4mplighet som butik \u00e4r n\u00f6jaktig.<\/p>\n

\"\"
Handelslagets filial i P\u00e5skmark.<\/figcaption><\/figure>\n

I H\u00e4rkmeri ink\u00f6ptes handlande A. Geisors butik och varulager \u00e5r 1931. I slutet av 1938 ink\u00f6ptes Evert Lud\u00e9ns g\u00e5rd och tomt. F\u00f6ljande \u00e5r \u00e4ndrades och tillbyggdes bostaden till butik, bostadsrum och lagerrum, vidare byggdes spannm\u00e5lsmagasin och f\u00e4rdigbyggdes ett halvf\u00e4rdigt tegelmagasin. Senare har en andra butik \u00f6ppnats i H\u00e4rkmeri, den s\u00e5 kallade Silanders butik efter l\u00e4genhetsinnehavarens namn. \u00c5r 1985 besl\u00f6t Handelslaget La-Syd att filialen i H\u00e4rkmeri skall dras in vid \u00e5rsskiftet 1985-86 och det nybildade Handelslaget Westbotnia skulle endast verkst\u00e4lla beslutet. I december 1985 lyckades Westbotnia s\u00e4lja b\u00e5de huset och r\u00f6relsen p\u00e5 V\u00e4stra H\u00e4rkmeriv\u00e4gen \u00e5t Mikael Hoxell, som var hemma fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. Mikael som var endast 21 \u00e5r gammal blev d\u00e5 S-k\u00f6pman och lite hj\u00e4lp hade han s\u00e4kert av sin mor Margaretha som drev butiken Hemk\u00f6p i Lappfj\u00e4rd. Hon hade ocks\u00e5 arbetat i tio \u00e5rs tid p\u00e5 filialen i H\u00e4rkmeri, s\u00e5 butiken var k\u00e4nd.<\/p>\n

Mikael Hoxells tid som S-k\u00f6pman blev ganska kort, eftersom han i maj 1987 hyrde K-Johans aff\u00e4r p\u00e5 H\u00e4rkmeriv\u00e4gen 474. K-Johans mor Gunnel Berglund som i 35 \u00e5r varit lanthandlare i Henriksdal st\u00e4ngde sig p\u00e5 butik i samma veva.<\/p>\n

\"\"
Filialen i H\u00e4rkmeri.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6mossa filial nybyggdes 1927. Men d\u00e5 blev grundningsarbetena bristf\u00e4lligt utf\u00f6rda, varf\u00f6r man nu f\u00e5r bygga om alltsammans fr\u00e5n b\u00f6rjan, d\u00e5 m\u00f6jligheterna detta till\u00e5ter.<\/p>\n

\"\"
Handelslagets nya filial i \u00d6mossa.<\/figcaption><\/figure>\n

Flada filial ink\u00f6ptes 1952. Den \u00e4r synnerligen tr\u00e5ng, d\u00e5 hela g\u00e5rden m\u00e4ter endast 7 x 7 meter. Den har \u00e4nnu livlig kommers och \u00e4r ett av de stora gl\u00e4dje\u00e4mnena d\u00e4r l\u00e4ngst i s\u00f6der.<\/p>\n

\"\"
Handelslaget \u00f6ppnade denna filial i Fladan i Sideby i Ollilas butik 1952 men den st\u00e4ngdes sedan 1967. Den 22 april 1967 s\u00e5lde handelslaget butiksfastigheten ”Fladabacka” \u00e5t Flada-Appel\u00f6 Marthaf\u00f6rening f\u00f6r 3 000 mark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Interi\u00f6r fr\u00e5n Flada filial som verkade mellan \u00e5ren 1952 till 1967. Trots att butiken var i minsta laget r\u00e4knades den som en ljusglimt d\u00e4r i s\u00f6der.<\/figcaption><\/figure>\n

Sideby kyrkoby filial har l\u00e4nge v\u00e4ntat p\u00e5 en total ombyggnad, tomter har anskaffats p\u00e5 b\u00e5da sidor om v\u00e4gen men byggnadsarbetena har g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng blivit uppskjutna, till stor sorg f\u00f6r sidebyborna och mycket ont samvete f\u00f6r ledningen.<\/p>\n

\"\"
Handelslagets filial i Sideby efter renoveringen. Den 1 september 1986 \u00f6vertog Kent Taipale verksamheten p\u00e5 Westbotnias filial i Sideby. Han hade f\u00f6re det arbetat som f\u00f6rest\u00e5ndare p\u00e5 daghemmet i Lappfj\u00e4rd men ville nu pr\u00f6va p\u00e5 n\u00e5got nytt d\u00e5 han \u00f6ppnade Sideby Handlin som privat S-k\u00f6pman.<\/figcaption><\/figure>\n

Skaftung filial har renoverats \u00e4r i synnerligen gott skick och \u00e4r en av S\u00d6H:s b\u00e4sta st\u00f6djepunkter. F\u00f6r tillf\u00e4llet bedrivs verksamhet p\u00e5 17 st\u00e4llen.<\/p>\n

Lagerhuset vid Tj\u00f6ck station.<\/strong><\/h5>\n

Handelslaget b\u00f6rjade r\u00e4tt tidigt idka handel med spannm\u00e5lsprodukter. D\u00e5 dessa produkter \u00e4r mycket olika till sin kvalitet kunde uppsamlandet av flera olika partier ge mindre lyckliga, f\u00f6r att inte s\u00e4ga d\u00e5liga resultat. En allm\u00e4n kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttring var d\u00e4rf\u00f6r av behovet p\u00e5kallad. En s\u00e5dan f\u00f6rb\u00e4ttring av i synnerhet spannm\u00e5len kan b\u00e4st ske genom en st\u00f6rre tork- och rensinr\u00e4ttning, d\u00e4r ett st\u00f6rre odlingsomr\u00e5des hela produktion kan bringas till samma kvalitet.<\/p>\n

S\u00d6H anmodades d\u00e4rf\u00f6r ordna denna sak inom sitt verksamhetsomr\u00e5de. Efter m\u00e5nga och l\u00e5nga diskussioner besl\u00f6ts p\u00e5 h\u00f6stst\u00e4mman p\u00e5 restaurang Christine den 18.11.1949 att vid Tj\u00f6ck station bygga ett spannm\u00e5lslagerhus med lagerk\u00e4llare f\u00f6r rotfrukter. B\u00f6nderna i Tj\u00f6ck lovade att bidra med gratis virke och en del gratis arbete. S\u00e5lunda erh\u00f6lls st\u00f6rsta delen av virket och 254 dagsverken.<\/p>\n

Grundningsarbetena b\u00f6rjade i oktober 1950. I senare medlet av december b\u00f6rjade gjutningen av sockel och betongvalv. Efter ett s\u00e4rskilt forcerat arbete avslutades gjutningsarbetet p\u00e5 julaftonen. Betongblandarna hade d\u00e5 g\u00e5tt dygnet runt i en veckas tid. P\u00e5 v\u00e5ren 1951 vidtog arbetet med tr\u00e4konstruktionerna och p\u00e5 h\u00f6sten kunde det nya lagerhuset \u00f6ppna sina portar. Fullt f\u00e4rdigt blev det f\u00f6rst 1952 och kostnaderna f\u00f6r det steg till 7,774,105 mark.<\/p>\n

Till stor besvikelse f\u00f6r alla parter blev det sedan en hel serie med d\u00e5liga \u00e5r, med missv\u00e4xt f\u00f6r jordbrukarna och mindre lyckliga bokslut f\u00f6r S\u00d6H:s lantbruksavdelning.<\/p>\n

Genom byggandet av lagerhuset har S\u00d6H gett s\u00f6dra \u00d6sterbottens jordbrukare m\u00f6jlighet att p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt f\u00e5 sin spannm\u00e5l och sina fr\u00f6varor behandlade p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Likas\u00e5 har jordbrukaren beretts m\u00f6jlighet att f\u00e5 sina \u00f6verskotts rotfrukter ut i marknaden p\u00e5 ett bekv\u00e4mt s\u00e4tt.<\/p>\n

\"\"
Lagret och torken som byggdes vid stationen i Tj\u00f6ck i b\u00f6rjan av 1950-talet<\/figcaption><\/figure>\n
Finansiering.<\/strong><\/h5>\n

I ett av Tj\u00f6ck handelslags protokoll av den 14 november 1909 l\u00e4ses f\u00f6ljande nog s\u00e5 klarl\u00e4ggande paragraf: \u201dOm vi icke skulle f\u00e5 vara skyldig direkte till Herr Carlstr\u00f6ms kontor, s\u00e5 m\u00e5ste vi upptaga ett l\u00e5n i banken.\u201d<\/p>\n

H\u00e4rmed hade man visat v\u00e4gen f\u00f6r finansieringen. den blygsamma insatsen av 10 mark per andel, var v\u00e4l vid denna tidpunkt stora pengar, men d\u00e5 den f\u00f6rst f\u00f6r ett par \u00e5r sedan h\u00f6jdes till 4,000 mark, undrar man om ej man pressat andelslaget v\u00e4l h\u00e5rt genom att g\u00e5 den dyra bankl\u00e5nev\u00e4gen.<\/p>\n

De \u00e5rligen gjorda \u00e5terb\u00e4ringarna p\u00e5 ink\u00f6pen var ej heller \u00e4gnade att st\u00e4rka ekonomin, trots att de mycket v\u00e4l kunde ha ett reklamv\u00e4rde. F\u00f6rvisso hade en fondering av dessa medel varit en f\u00f6rnuftigare \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

F\u00f6r erh\u00e5llande av billigare l\u00e5n av medlemmarna, inr\u00e4ttade handelslaget \u00e5r 1935 en Sparkassa, som redan f\u00f6rsta \u00e5ret erh\u00f6ll 98,770 mark i depositioner p\u00e5 17 motb\u00f6cker. Detta var en vacker b\u00f6rjan men intresset var ej s\u00e5 stort hela tiden, trots att en st\u00e4ndig \u00f6kning av ins\u00e4ttningarna f\u00f6rekommit. Senaste \u00e5rsskifte steg de till 7,796,339 mk f\u00f6rdelade p\u00e5 265 motb\u00f6cker.<\/p>\n

\"\"
Den nya filialen i Tj\u00f6ck, som byggdes 1965.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Historik av Axel Uppstu fr\u00e5n Tj\u00f6ck, som han l\u00e4ste upp p\u00e5 handelslagets 50-\u00e5rsfest i Tj\u00f6ck 16.11.1958. Fotografierna \u00e4r utl\u00e5nade av Kjell Rosenback fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Tj\u00f6ck handelslag. I Tj\u00f6ck b\u00f6rjade man sm\u00e5tt resonera om bildandet av ett handelslag i slutet av Forts\u00e4tt l\u00e4sa Syd\u00f6sterbottens handelslag 50 \u00e5r<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10682,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10706","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10706"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24099,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10706\/revisions\/24099"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10682"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}