{"id":10290,"date":"2018-10-29T18:33:02","date_gmt":"2018-10-29T17:33:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10290"},"modified":"2018-11-07T18:26:36","modified_gmt":"2018-11-07T17:26:36","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1931","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10290","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1931."},"content":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 4.2.1931:<\/span><\/p>\n

I torsdags omkring kl. 15 utbr\u00f6t eld i bagaren Josef Lillsj\u00f6s boningshus i Dagsmark. I ena \u00e4ndan av huset befann sig en mindre karamellfabrik, som dock f\u00f6r tillf\u00e4llet inte var i g\u00e5ng, en\u00e4r bagar Lillsj\u00f6 sj\u00e4lv befann sig p\u00e5 aff\u00e4rsresa.<\/p>\n

Hustru Lillsj\u00f6 hade dock gjort upp eld i karamellfabriken f\u00f6r att v\u00e4rma upp den, och sedan begivit sig till granng\u00e5rden. D\u00e5 hon \u00e5terv\u00e4nde, slogo l\u00e5gorna ut genom f\u00f6nstren. Folk samlade sig snart p\u00e5 platsen, men hade man till att b\u00f6rja med inga sl\u00e4ckningsredskap. D\u00e5 tv\u00e5 byalagssprutor omsider kommo till platsen, var hela huset \u00f6vert\u00e4nt och stod inte mera att r\u00e4dda, utan ned brann inom en timme. En n\u00e4rbel\u00e4gen uthusbyggnad lyckades man dock med tillhj\u00e4lp av de sm\u00e5 sprutorna r\u00e4dda.<\/p>\n

Kommunens nya motorspruta beg\u00e4rdes genast vid brandens b\u00f6rjan fr\u00e5n kyrkbyn.<\/p>\n

Fr\u00e5nsett den l\u00e5nga v\u00e4gen och det d\u00e5liga f\u00f6ret blev denna ytterligare f\u00f6rdr\u00f6jd d\u00e4rigenom, att en bil, vars motor strejkade, blockerade v\u00e4gen och endast med stort besv\u00e4r kunde undanskuffas. D\u00e5 motorsprutan anl\u00e4nde till brandplatsen, hade huset redan rasat samman. Eftersl\u00e4ckningen utf\u00f6rdes dock med motorsprutan som visade sig fungera utm\u00e4rkt.<\/p>\n

Den brunna byggnaden torde varit f\u00f6rs\u00e4krad i Wellamo. F\u00f6rs\u00e4kringssumman \u00e4r dock tillsvidare ok\u00e4nd. Betr\u00e4ffande eldens l\u00f6skomst vet man ingenting mera, \u00e4n att den med all sannolikhet f\u00e5tt sin b\u00f6rjan fr\u00e5n den i fabrikslokalen uppgjorda brasan.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Lillsj\u00f6-Bagarin och hans g\u00e5rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.2.1931:<\/span><\/p>\n

D\u00f6dsfall. I torsdags avled i sit hem i Dagsmark efter ett sv\u00e5rt, l\u00e5ngvarigt lidande (kr\u00e4fta) handlanden Josef Henrik Storkull i en \u00e5lder av 55 \u00e5r. Den avlidne var en vaken medborgare och ett st\u00f6d f\u00f6r alla nutida str\u00e4vanden, varf\u00f6r han saknas icke blott av n\u00e4rst\u00e5ende utan av alla i omnejden. M\u00e5 fosterjorden vila l\u00e4tt \u00f6ver hans kallnade stift.<\/p>\n

Den nya folkh\u00f6gskolbyggnaden i Lappfj\u00e4rd invigdes p\u00e5 kyndelsm\u00e4ss i b\u00f6rjan p\u00e5 1931. Invigningen var storslagen med mycket program och rektorn Johannes Nyquist gjorde en redog\u00f6relse \u00f6ver den nya byggnaden och dess tillkomst och den publicerades i<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 18.2.1931:<\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola b\u00f6rjade sin verksamhet \u00e5r 1907, varf\u00f6r det nu l\u00f6pande \u00e5ret s\u00e5lunda \u00e4r det 24:de. Till en b\u00f6rjan var skolan inhyrd i ungdomshemmets lokaliteter, men s\u00e5 ink\u00f6ptes bankdirekt\u00f6r Artur Lev\u00e1ns g\u00e5rd, som anv\u00e4nts ett par decennier. Det har dock varit tr\u00e5ngt om utrymmet, varf\u00f6r man l\u00e4nge hyst planer p\u00e5 ett nybygge. Under de tre senaste \u00e5ren har inalles 10 \u2013 15 f\u00f6rslag och skisser utarbetats och granskats. Den ritnig som slutligen godk\u00e4ndes och fastst\u00e4lldes, \u00e4r gjord av byggm\u00e4stare Wilhelm Forss\u00e9n i N\u00e4rpes, som j\u00e4mv\u00e4l f\u00f6rest\u00e5tt uppf\u00f6randet.<\/span><\/span><\/p>\n

Som f\u00f6rgrundsfigurer bland dem, som utom skolan under dennes tilvaro st\u00e5tt densamma n\u00e4ra, f\u00f6rtj\u00e4na s\u00e4rskilt ih\u00e5gkomms bankdirekt\u00f6rerna Artur Lev\u00e1n, J. J. Wadstr\u00f6m och Frans Teir, samt kommunalr\u00e5det J. Starcke. Den nuvarande direktionen best\u00e5r av ordf\u00f6randen ingenj\u00f6r Nils Molander, viceordf\u00f6rande l\u00e4rare Selim Knus, sekreterare rektor Nyquist,\u00a0 ekonom handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren Erland Mattfolk. samt kommunaln\u00e4mndsordf\u00f6randen Viktor Rosenstedt, handlanden Erland Klockars och direkt\u00f6r Viktor Nylund, med handlanden Henrik Erlander och bonden Axel D\u00e5hli som suppleanter.<\/span><\/span><\/p>\n

Det nya skolhuset, som utan tvekan m\u00e5ste betecknas som byggm\u00e4stare Forss\u00e9ns mest lyckade skapelse, har inte sin motsvarighet vid n\u00e5gon annan svensk folkh\u00f6gskola i v\u00e5rt land, sannolikt ej ens vid s\u00e4rdeles m\u00e5nga finska. Vad planl\u00e4ggningen och det noggranna utnyttjandet av alla golvytor betr\u00e4ffar, torde j\u00e4mv\u00e4l fackm\u00e4n givit sitt odelade erk\u00e4nnande.<\/span><\/span><\/p>\n

Byggnaden \u00e4r uppf\u00f6rd av stock i tv\u00e5 v\u00e5ningar med k\u00e4llarv\u00e5ning, som \u00e4r gjuten av cement. D\u00e5 man passerar genom den prydda huvuding\u00e5ngen, f\u00f6rsedd med en pr\u00e4ktig stentrappa kommer man in i en rymlig hall, p\u00e5 vars inre v\u00e4gg finns tre st\u00f6rre dubbeld\u00f6rrar, som leder in i festsalen. Denna \u00e4r f\u00f6rsedd med en scen och s\u00e4rdeles rymlig med inte mindre \u00e4n 102 kvadratmeters golvyta, men kan dessutom vid behov f\u00f6rstoras med l\u00e4rosalen, som \u00e4r bel\u00e4gen i \u00e4ndan av festsalen \u00e5t v\u00e4nster fr\u00e5n ing\u00e5ngen. I denna samma \u00e4nda av v\u00e5ningen finns vidare kansli och biblioteksutrymmen, samt en garderob med dricksapparat och tv\u00e4ttst\u00e4ll. <\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5t h\u00f6ger fr\u00e5n hallen ligger k\u00f6ksdepartementet, omfattande matsal, diskrum och k\u00f6k, allt i b\u00e4sta mening funktionalistiskt inrett med kokspis mitt p\u00e5 golvet, serveringbord p\u00e5 hjul, i v\u00e4ggarna inf\u00e4llda k\u00e4rlsk\u00e5p, tillg\u00e4ngliga fr\u00e5n b\u00e5da sidor, o.s.v.<\/span><\/span><\/p>\n

I hallen till v\u00e4nster om ing\u00e5ngen \u00e4r trapporna, s\u00e5v\u00e4l ned till k\u00e4llaren som upp till andra v\u00e5ningen. I k\u00e4llaren finns tre s\u00e4rskilda matk\u00e4llare, tv\u00e4ttstuga, badstuga med avkl\u00e4dningsrum, bekv\u00e4mlighetsinr\u00e4ttning i 3 avdelningar, arbetsrum f\u00f6r vaktm\u00e4staren samt pannrum och vedk\u00e4llare. Byggnaden \u00e4r n\u00e4mligen f\u00f6rsedd med centralv\u00e4rme \u00e4vensom vattenledning f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l varmt som kallt vatten. En p\u00e5 vinden befintlig synnerligen rymlig cistern fylls vid behov av en automatiskt verkande vattenpump. Ytterligare finns i k\u00e4llarv\u00e5ningen en st\u00f6rre \u00f6ppen avdelning, som vid eventuellt behov torde komma att inredas till sl\u00f6jdsal.<\/span><\/span><\/p>\n

I andra v\u00e5ningen ligger l\u00e4ngst till v\u00e4nster rektorslokalen, omfattande 4 rum och k\u00f6k, tj\u00e4narinnerum och badrum. Sedan f\u00f6ljer en s\u00e4rdeles rymlig v\u00e4vsal f\u00f6r flickorna med riklig och praktisk belysning samt n\u00f6digt antal i v\u00e4ggarna inbyggda sk\u00e5p, 4 internatrum f\u00f6r flickor med gemensam kokvr\u00e5 f\u00f6r eventuellt aftont\u00e9 samt dito tv\u00e4ttrum och ytterligare tv\u00e5 l\u00e4rarinnelokaler om 2 rum och k\u00f6k vardera samt tambur och badrum gemensamt.<\/span><\/span><\/p>\n

Byggnaden \u00e4r som synes en intressant f\u00f6reteelse s\u00e5v\u00e4l ur konstruktionssynpunkt som betr\u00e4ffande den praktiska anv\u00e4ndningen. Grundgr\u00e4vningen till densamma p\u00e5b\u00f6rjades i slutet av maj 1930 och uppf\u00f6randet skedde under senare delen av sommaren. Under h\u00f6sten utf\u00f6rdes inredningsarbetena, s\u00e5 att byggnaden vid denna v\u00e5rtermins b\u00f6rjan kunde tagas i bruk. I det skick byggnaden nu befinner sig, har den dragit en kostnad om i runt tal 1 miljon mark. Av denna summa har 600,000 mk erh\u00e5llits i form av amorteringsl\u00e5n fr\u00e5n staten. Vid anskaffandet h\u00e4rav har riksdagsman O. Jacobsson fr\u00e5n Vasa varit till stor hj\u00e4lp och d\u00e4rigenom har otvivelaktigt inskrivit sitt namn i skolans historia f\u00f6r framtiden.<\/span><\/span><\/p>\n

Att skolans uppr\u00e4tth\u00e5llare dessutom inte suttit eller f\u00e5r sitta med h\u00e4nderna i kors torde st\u00e5 klart f\u00f6r envar. M\u00e5tte det f\u00f6r all framtid st\u00e5 lika klart f\u00f6r hela den bygd, som denna skola \u00e4r avsedd att betj\u00e4na, att densamma s\u00e5v\u00e4l \u00e5r ut och \u00e5r in beh\u00f6ver \u2013 elever!<\/span><\/span><\/p>\n

Som f\u00f6rest\u00e5ndare vid folkh\u00f6gskolan har tj\u00e4nstgjort:<\/span><\/span><\/p>\n

1907-1908, magister Emil Karlsson<\/span><\/span><\/p>\n

1908-1913. magister Filip Sundman<\/span><\/span><\/p>\n

1913-1917, agronomen Alex Bj\u00f6rkqvist<\/span><\/span><\/p>\n

1917-1920 magister Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m<\/span><\/span><\/p>\n

1920 och fram\u00e5t rektor Nyquist.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 21.2.1931:<\/span><\/p>\n

Dagsmark Idrottsklubb ordnade senaste s\u00f6ndag en skidt\u00e4vling p\u00e5 10 km, d\u00e4r de 4 fr\u00e4msta tilldelades pris: 1) Artur Gr\u00f6ndahl, 2) Bertel Krook, 3) Artur Storkull och 4) Lennart Grans.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r sm\u00e5pojkar ordnades en t\u00e4vling p\u00e5 4 km. B\u00e4sta var Runar Yrjans, tv\u00e5a Birger Gr\u00f6nroos, trea Eskil Rosenback och fj\u00e4rde var Eskil Grans.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.2.1931:<\/span><\/p>\n

Karl Ebb segrade i Grand Prix i Sverige.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

I svenska Automobilvintert\u00e4vlingen om Grand Prix segrade K. Ebb fr\u00e5n Finland p\u00e5 en Auburn-bil med tiden 5,28,52,9. Andra blev J. Ramsay, Finland med en Chrysler. Trea var Clemens Bergstr\u00f6m med en Chrysler.<\/span><\/span><\/p>\n

Banan k\u00f6rde 8 varv och distansen blev 38,41 mil. En m\u00e4nniskomassa best\u00e5ende av 40,000 personer stod vittne till t\u00e4vlingen. V\u00e4dret som p\u00e5 morgonen var mulet och gr\u00e5tt blev senare b\u00e4ttre, och de sista varven k\u00f6rdes i klart och soligt v\u00e4der.<\/span><\/span><\/p>\n

Protest inl\u00e4mnades av Anders Olsson p\u00e5 Karl Ebb. Den protesterande g\u00f6r g\u00e4llande att Ebb inte gett plats f\u00f6r omk\u00f6rning, trots att Olssons mekaniker gett upprepade signaler. Sedan prisn\u00e4mnden tagit del av protesten och h\u00f6rt de b\u00e5da vagnarnas bes\u00e4ttningar, besl\u00f6t man d\u00e5 ingenting under utredningen framkommit, som gett st\u00f6d \u00e5t p\u00e5st\u00e5endet att Ebb brutit mot de f\u00f6r t\u00e4vlingen g\u00e4llande best\u00e4mmelserna, att avvisa protesten.<\/span><\/span><\/p>\n

Ebb k\u00f6rde f\u00f6rsta varvet fortast 39,35, vilket utg\u00f6r 78-79 kilometer i timmen. Karl Ebb h\u00e4rstammar fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. <\/span><\/span><\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om idrottsmannen Kalle Ebb, s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/span><\/span><\/p>\n

I januari 1931 besl\u00f6ts det i f\u00f6rsamlingen att ett gravkapell skall byggas p\u00e5 \u00c5s\u00e4ndans begravningsplats. Den 31 januari annonserade byggnadskommitt\u00e9n att intresserade byggare skall kontakta Viktor Nylund i Dagsmark, f\u00f6r att f\u00e5 ritningar och mera information. Syd-\u00d6sterbotten 25.2.1931 skrev att Johannes Lindahl (1886-1951) har \u00e5tagit sig att uppf\u00f6ra kapellet f\u00f6r 35,000 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span>Syd-\u00d6sterbotten 8.4.1931.<\/span><\/p>\n

Dagsmark Andelsmejeris medlemmar sammankom till \u00e5rsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet den 23 mars. P\u00e5 styrelsens v\u00e4gnar \u00f6ppnades st\u00e4mman av ordf\u00f6rande Erik Englund. Att leda f\u00f6rhandlingarna uts\u00e5gs Emil Backlund med Valdemar Rosengren som sekreterare. J. W. Bj\u00f6rklund redogjorde f\u00f6r mejeriets r\u00f6relse f\u00f6r 1930, vari bland annat framgick att under \u00e5ret har inv\u00e4gts 680.378 kg mj\u00f6lk, f\u00f6rdelade p\u00e5 304 leveransdagar eller 2,238 kg per dag. F\u00f6r denna mj\u00f6lk har till leverant\u00f6rerna utbetalats i pengar 546,373 mk eller i medeltal 83 penni per kg. <\/span><\/span><\/p>\n

Under \u00e5ret har tillverkats 28,552 kg sm\u00f6r, medelmj\u00f6lk\u00e5tg\u00e5ngen\u00a0 till 1 kg sm\u00f6r utgjorde 23,8 kg mj\u00f6lk. Genom Centrallaget Enighetens f\u00f6rmedling har s\u00e5lts f\u00f6r export 518 drittlar eller 26,469 kg sm\u00f6r f\u00f6r 611,947 mk. I minut har s\u00e5lts fr\u00e5n mejeriet 1,073 kg sm\u00f6r f\u00f6r 26,364 mk och till mj\u00f6lkleverant\u00f6rer har mot avdrag av likvider utgivits 901 kg f\u00f6r 20,801 mk.<\/span><\/span><\/p>\n

Dessutom har p\u00e5 mejeriet s\u00e5lts 800 kg helmj\u00f6lk och 75 liter gr\u00e4dde, samt skum- och k\u00e4rnmj\u00f6lk s\u00e5 att hela \u00e5rets inkomster f\u00f6r produkter stiger till 671,926 mk. Av bokslutet framgick att ett \u00f6verskott p\u00e5 11,002 mk fanns disponibelt till st\u00e4mmans f\u00f6rfogande, och besl\u00f6ts att hela beloppet \u00f6verf\u00f6rs till reservfonden. Andelslagets samtliga fonder utg\u00f6r sedan \u00f6verskottet tillkommit 35, 718 mk. Andelslagets hela skuld utg\u00f6r 311,000 mk samt mejeriets bokf\u00f6rda v\u00e4rde stiger till 355,000 mk. <\/span><\/span><\/p>\n

Sedan \u00e5rsber\u00e4ttelsen samt revisorernas ber\u00e4ttelse \u00f6ver verkst\u00e4lld granskning av andelslagets r\u00e4kenskaper f\u00f6redragits, fastst\u00e4lldes bokslutet och de redovisningsskyldiga beviljades tacksam ansvarsfrihet.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter en kortare paus, varvid gratis kaffe serverades, upptogs fr\u00e5gan om mejeriandelslagets anslutning som medlem i Centrallaget Enigheten, men l\u00e4mnades fr\u00e5gan till styrelsens slutliga avg\u00f6rande. Efter diskussion i s\u00e4rskilda andra fr\u00e5gor uppl\u00f6stes st\u00e4mman och de talrikt f\u00f6rsamlade medlemmarna tackades f\u00f6r bevisat intresse f\u00f6r sitt nya f\u00f6retag.<\/span><\/span><\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Dagsmark Andelsmejeri, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 29.4.1931.<\/span><\/p>\n

V\u00e5rfloden i Lappfj\u00e4rd har i \u00e5r varit stor och v\u00e5ldsam. P\u00e5 l\u00e4gre bel\u00e4gna platser har vattnet g\u00e5tt in i f\u00e4hus och till och med i stugor, varf\u00f6r tal om att f\u00e5nga laxar i bakugn ej varit s\u00e5 fantastiska. I m\u00e5ndags stod hela dagen vattnet h\u00f6gt, men kl. 11 p\u00e5 kv\u00e4llen blev det riktigt sv\u00e5rt, varf\u00f6r kor och kreatur m\u00e5ste flyttas bort p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen. <\/span><\/span><\/p>\n

En arbetsstyrka av cirka 50 man f\u00f6rs\u00f6kte nere vid \u201dNybron\u201d \u00f6ppna fl\u00f6det med diverse dynamitskott. Slutligen lyckades det, varf\u00f6r vattnet f\u00f6ll n\u00e5got i g\u00e5r. Belysningen och v\u00e5r s\u00e4ttmaskin kom i funktion, varf\u00f6r detta nummer av tidningen \u00e4ven kan utkomma.<\/span><\/span><\/p>\n

Kronoby folkh\u00f6gskola som var p\u00e5 bes\u00f6k till den nya folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd, skulle finansiera resan med en soar\u00e9 p\u00e5 ungdomshemmet. P\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mningen m\u00e5ste denna inst\u00e4llas.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1931:<\/span><\/p>\n

Drunkningsolycka i Dagsmark.<\/strong> S\u00f6ndagen den 3 maj omkom genom drunkning i Dagsmark i den s\u00e5 kallade Kvarn\u00e5, bonden Henrik Norrgrans en cirka 9 \u00e5r gammal gosse, Arne Alfons.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt den relation som n\u00e5gra j\u00e4mn\u00e5riga med gossen l\u00e4mnat som voro med, skulle den f\u00f6rolyckade g\u00e5 \u00f6ver en sp\u00e5ng, med den p\u00e5f\u00f6ljd att han f\u00f6ll. \u00c5n \u00e4r i synnerhet v\u00e5rtid ovanligt strid vid st\u00e4llet, s\u00e5 att hans unga kamrater ej kunde l\u00e4mna honom n\u00e5gon hj\u00e4lp. Draggning f\u00f6retogs genast, men genom det h\u00f6ga vattenst\u00e5ndet lyckades man inte hitta honom. I s\u00f6ndags eller en vecka efter det olyckan intr\u00e4ffade f\u00f6retogs igen en ny draggning och man fann honom omkring 400 meter fr\u00e5n olycksplatsen i lugnare vatten.<\/span><\/span><\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Norrgranns eller Dragholms g\u00e5rd, s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.8.1931:<\/span><\/p>\n

Idrottsklubben i Dagsmark hade ordnat friidrottst\u00e4vlingar vid Majbo d\u00e4r det t\u00e4vlades om guldsmed Hellmans pokal. Elmer Rosengren hade redan 2 inteckningar i detta vandringspris och nu var risken stor att han skulle hemf\u00f6ra pokalen f\u00f6r gott.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna g\u00e5ng blev det i alla fall s\u00e5, att Artur Gr\u00f6ndahl samlade mest po\u00e4ng och Elmer blev tv\u00e5. T\u00e4vlingen bestod av 100 m l\u00f6pning, kulst\u00f6tning, h\u00f6jdhopp, l\u00e4ngdhopp, diskuskastning och 1,500 m l\u00f6pning. P\u00e5 100 meter vann Elmer Rosengren med tiden 12,2 sekunder och Gunnar Gr\u00f6ndahl tv\u00e5a. Kulan vanns av Artur Gr\u00f6ndahl med 9,69 m och Valter Lindell var tv\u00e5a. H\u00f6jdhoppet vanns av Gunnar Gr\u00f6ndahl med 155 cm och Artur Gr\u00f6ndahl blev tv\u00e5a. Valter Lindell vann diskust\u00e4vlingen med resultatet 29,70 m och Valdemar Rosengren blev tv\u00e5a. Elmer Rosengren vann l\u00e4ngdhoppst\u00e4vlingen med 5,89 m och Gunnar Gr\u00f6ndahl blev tv\u00e5a. 1,500 meters loppet blev j\u00e4mt men Elmer Rosengren vann f\u00f6re Artur Gr\u00f6ndahl, b\u00e5da hade samma tid 4 min 50 sek.<\/span><\/span><\/p>\n

Sm\u00e5pojkarna t\u00e4vlade i 3-kamp och d\u00e4r vann Eskil Rosenback, f\u00f6re Runar Grans och Algot Bj\u00f6rklund.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>Syd-\u00d6sterbotten 2.9.1931:<\/span><\/span><\/p>\n

70 \u00e5r fyller fredagen den 4 dennes f.d. bankdirekt\u00f6ren Johan Jakob Wadstr\u00f6m i Lappfj\u00e4rd. Trots att han var f\u00f6dd i Yttermark, har han dock i hela sitt liv varit verksam i Lappfj\u00e4rd. Efter att 1882 ha utdimitterats fr\u00e5n Nykarleby seminarium fick han samma \u00e5r tj\u00e4nst vid folkskolan i Dagsmark. Han kom snart att bli en framtr\u00e4dande person inom kommunen. S\u00e5lunda blev han 1889 ordf\u00f6rande och sekreterare f\u00f6r kommunalst\u00e4mman, p\u00e5 vilken post han kvarstod i 15 \u00e5r. \u00c5r 1915 invaldes han i kommunalfullm\u00e4ktige, vars ordf\u00f6rande och sekreterare han \u00e4r sedan 1919. \u00c4ven andra kommunala uppdrag anf\u00f6rtroddes honom, s\u00e5lunda har han varit f\u00f6rmyndarn\u00e4mndsordf\u00f6rande i 12 \u00e5r och vaccinat\u00f6r i 21 \u00e5r. \u00c5r 1919 flyttade han till kyrkbyn, d\u00e4r han blev direkt\u00f6r vid Unionsbankens kontor. Efter att i tv\u00e5 \u00e5r haft tj\u00e4nstledighet fr\u00e5n l\u00e4rartj\u00e4nsten i Dagsmark, tog han 1921 avsked fr\u00e5n denna tj\u00e4nst med full pension. Banktj\u00e4nsten sk\u00f6tte han \u00e4nda till innevarande sommar, d\u00e5 han vid fusionen med Helsingfors Aktiebank avgick.<\/span><\/span><\/p>\n

Ovanligt kry och vital f\u00f6r sina \u00e5r, \u00e5tnjuter jubilaren nu en v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt vila efter sitt of\u00f6rtrutna arbete. V\u00e5r varmaste lyck\u00f6nskan till v\u00e5r gamla medarbetare.<\/span><\/span><\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om l\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, s\u00e5 klicka <\/span>H\u00c4R!)<\/strong><\/a><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 11.11.1931:<\/span><\/p>\n

Den 31 oktober f\u00f6ranstaltade Dagsmark andelsmejeri, andelskassa och lantmannagille en gemensam st\u00e4mmodag p\u00e5 ungdomshemmet. Deltagarnas antal inskr\u00e4nkte sig till c:a 30-tal n\u00e4rvarande, trots att kallelsen borde ha h\u00f6rsammats av ett vida st\u00f6rre antal. Kl. 1 p\u00e5 dagen \u00f6ppnades st\u00e4mman av mejeriets ordf\u00f6rande Erik Englund, till ordf\u00f6rande f\u00f6r st\u00e4mman valdes Valdemar Rosengren och sekreterare J. W. Bj\u00f6rklund. <\/span><\/span><\/p>\n

Av ber\u00e4ttelsen \u00f6ver mejeriets r\u00f6relse under tiden 1 januari \u2013 30 september har p\u00e5 mejeriet inv\u00e4gts 567,999 kg mj\u00f6lk, under samma tid i fjol inv\u00e4gdes 516,555 kg, s\u00e5ledes en \u00f6kning f\u00f6r i \u00e5r med 51,332 kg, medelfettprocenten har varit 3,574. Av denna mj\u00f6lk har beretts 24,190 kg sm\u00f6r. Till 1 kg sm\u00f6r har \u00e5tg\u00e5tt 23 kg 486 gram mj\u00f6lk.<\/span><\/span><\/p>\n

Av det tillverkade sm\u00f6ret har f\u00f6r export genom Centralandelslaget Enigheten f\u00f6rs\u00e5lts 449 drittlar eller 22,850 kg f\u00f6r 461,765 mk. Medelpriset f\u00f6r detta sm\u00f6r var 19,93 mark mot 23,50 i fjol. I minut p\u00e5 mejeriet har s\u00e5lts 679 kg f\u00f6r 14,395 mk och till leverant\u00f6rer mot avdrag av mj\u00f6lklikvid 714 kg f\u00f6r 14,642 mk. Den totala inkomsten f\u00f6r sm\u00f6r \u00e4r s\u00e5ledes 490,802 mk.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r den inv\u00e4gda mj\u00f6lken har till leverant\u00f6rerna utbetalats 390,273 mk, vilket i medeltal utg\u00f6r 70 penni mot 83 penni i fjol.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r i tur att avg\u00e5 ur styrelsen Erland Krook och Erik Anders Klemets, besl\u00f6ts \u00e5terval. Styrelsens arvoden f\u00f6r bevistade m\u00f6ten f\u00f6rblev som tidigare vid 5 mk och f\u00f6r sekreteraren 10 mk. Till revisorer \u00e5tervaldes Emil Backlund och Valdemar Rosengren, j\u00e4mte mejerif\u00f6rbundet Enigheten. <\/span><\/span><\/p>\n

Emedan en stor del av leverant\u00f6rerna har l\u00e5ng v\u00e4g till mejeriet besl\u00f6ts att b\u00f6rja med inv\u00e4gningen 1 timme senare \u00e4n tidigare. Ang\u00e5ende prenumerationen av facktidskriften Lantm\u00e4n och Andelsfolk besl\u00f6ts att var och en med som anm\u00e4ler sig till disponenten och erl\u00e4gger 10 mk i prenumerationsavgift erh\u00e5ller tidskriften f\u00f6r \u00e5r 1932.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter en kortare paus varunder mejeriet bj\u00f6d de n\u00e4rvarande p\u00e5 gratis kaffe vidtog Andelskassans f\u00f6rhandlingar. Till ordf\u00f6rande f\u00f6r st\u00e4mman uts\u00e5gs Erik Englund och till sekreterare J. W. Bj\u00f6rklund. Kassans inl\u00e5ningsgr\u00e4ns best\u00e4mdes till 600,000 mk, utl\u00e5ning till en person h\u00f6gst 20,000 mk, mot inteckning 100,000 mk, till andelslag 350,000 mk. Depositioner av en person h\u00f6gst 100,000 mk. Under \u00e5ret har fr\u00e5n kassan utgivits 47 skilda l\u00e5n med en gemensam summa av 116,350 mk. Ur styrelsen avgick J. W. Bj\u00f6rklund och Frans Agn\u00e4s och suppleanten Emil L\u00e5ngfors men samtliga blev \u00e5tervalda.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6ranstaltade byns lantmannagille en fest med program, varvid konsulent Fors\u00e9n fr\u00e5n lantbrukss\u00e4llskapet h\u00f6ll ett intressant f\u00f6redrag, belyst med kontrollerade siffror om de olika spannm\u00e5lssorterna och deras l\u00e4mplighet i v\u00e5r lands\u00e4nda. Likas\u00e5 h\u00f6ll magister af H\u00e4llstr\u00f6m fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola ett f\u00f6redrag om spannm\u00e5lstorkningen samt de olika riornas r\u00e4ntabilitet. Ungdomsf\u00f6reningen spelade ett piggt teaterstycke och till sist fick de danslystna sig en sv\u00e4ngom.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 16.12.1931:<\/span><\/p>\n

Nedsatt straff f\u00f6r misshandel med d\u00f6dlig utg\u00e5ng.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Hovr\u00e4tten har avkunnat utslag i ett m\u00e5l mot arbetaren Nikolaj Frig\u00e5rd fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, vilken den 28 eller 29 april kastat en sten i huvudet p\u00e5 l\u00e4genhetsinnehavaren Emil Rosenlund fr\u00e5n samma socken, med den p\u00e5f\u00f6ljd att Rosenlund f\u00e5tt hj\u00e4rnhinneinflammation och d\u00f6tt. H\u00e4radsr\u00e4tten d\u00f6mde Frig\u00e5rd f\u00f6r misshandel med d\u00f6dlig utg\u00e5ng till 5 \u00e5rs tukthus. Hovr\u00e4tten som funnit att f\u00f6rmildrande omst\u00e4ndigheter f\u00f6religger, har nedsatt straffet till 3 \u00e5rs tukthus. <\/span><\/span><\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa mera om g\u00e5rden d\u00e4r Rosenlund bodde i Storfors, s\u00e5 klicka H\u00c4R)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 4.2.1931: I torsdags omkring kl. 15 utbr\u00f6t eld i bagaren Josef Lillsj\u00f6s boningshus i Dagsmark. I ena \u00e4ndan av huset befann sig en mindre karamellfabrik, som dock f\u00f6r tillf\u00e4llet inte var i g\u00e5ng, en\u00e4r bagar Lillsj\u00f6 sj\u00e4lv befann sig Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1931.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8994,"menu_order":1931,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10290","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10290"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10354,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10290\/revisions\/10354"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8994"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}