Jyllis gård på Västra Långgatan 10, på tomt 148.

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av Reija, född Jylli. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp. I övrigt har uppgifterna tagits ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kommunionböcker och ur gamla tidningar.

Gården på Västra Långgatan byggdes år 1853 av målarmästaren och bokhandlaren Stendahl, som var född i Kaskö. Fasaden mot gatan har vid sekelskiftet fått en rappad yta medan de andra sidorna är försedda med antingen mineritskivor eller träpanel. Den gula gården mot höger är ”Fröken Ekmans gård” och under kyrktornet syns Glassbarshuset. Fotot taget sommaren 2020 från nordväst.
På stadsplanen från 1751 så ser vi att tomten nr 13 sträcker sig mellan långgatorna och har bebyggelse främst i den östra ändan. Detta år skulle tomten ha ägts av byggaren Jacob Forsman men inom några år övertogs den av sonen, snickaren Johan Forsman.

År 1751 ägdes tomten som då hade nummer 13 i det tredje kvarteret av byggaren Jacob Forsman men redan år 1756 ägdes den av sonen, snickaren Johan Forsman.

År 1770 hade en handelsman Nordman övertagit tomten och den gård som fanns där då och den ser ut att vara i släkten ända till år 1853.

På stadsplanen från år 1825 så har tomten nummer 13 delats på mitten och fått numrorna 145 och 148. Nummer 145 ägdes då av målarmästaren och tapetfabrikören Carl Gustaf Crantz. Nummer 148 ägdes av fiskaren Hans Nordman.

År 1830 ägdes tomten nr 148 och en gammal gård enligt den nya stadsplanen av fiskaren Hans Nordman och hustrun Greta. Där bodde också Gretas syster Anna (f.1796).

Åren 1835 till 1850 ägdes tomten nr 148 och den gamla gården av fiskaredottern Anna Nordman (f.1796). Där bodde också hennes syster, fiskareänkan Margareta ”Greta” Nordman, som var född 1793 i Sideby. Med Greta bodde också hennes döttrar Maria (f.1831) och Lovisa (f.1833). På hyra bodde skorstensfejarhustrun Eva Sörlander.

År 1853 hade tomten övertagits av målarmästaren och bokhandlaren Johan Erik Stendahl (1807-1862) . Han var född i Kaskö och var son till Anders Stendahl (1777-1828) och Margareta Elisabet (f. Bäckström 1767-1843). Johan Erik hade gift sig i Kaskö med Vilhelmina Tallgren (1807-1865). De hade fått 7 barn men endast Johan, Hilda och Selim levde till vuxen ålder.

Johan Eric började som målarlärling i Vasa år 1826 och 1831 blev han målargesäll hos ett par mästare i Stockholm och år 1834 flyttade han till staden efter ett år i hemstaden Kaskö. Under sin tid i staden hade Stendahl själv flera lärlingar och den mest kända är väl nog Herman Adrian Barkman från Lappfjärd. Han målade ett par altartavlor men var besviken då han inte fick måla tavlan till den nya kyrkan i Lappfjärd. Läs mera om honom HÄR!

Enligt Per-Olof Jarles utredningar så skulle gården på Västra Långgatan 10 vara uppförd detta år och uppenbarligen då av målarmästaren och bokhandlaren Stendahl. Gården är timrad men runt sekelskiftet 1800-1900 hade den rappats på samma sätt som man gjorde på många andra gårdar i stadens centrum.

Åren 1855 – 1860 ägdes tomten nr 148 och den nya gården av bokhandlare Stendahl, som bodde där med hustrun Vilhelmina och den äldsta sonen Johan (1836-1877). Hos dem bodde också målarlärlingarna Josef och Johan och pigan Maria.

År 1865 ägdes tomten och gården av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Hans far Carl Erik var präst på olika ställen och Karl Johan föddes på Eckerö år 1831 och han flyttade till staden via Lappfjärd år 1860. Denne Karl Johan slog på stort för i samma veva köpte han också tomterna 145 och 146 i hörnet av Rådhusgatan och Östra Långgatan. Troligtvis bodde han på tomt 148 eftersom där också bodde hans bokhållare, dräng och hushållerska. Karl Johan dog ogift och barnlös år 1866.

År 1867, efter bokhandlarens död hade tomten 148 och gården övertagits av husägaren och handlanden Bengt Fredrik Wennerstrand. Han var född i staden år 1839 och var sedan 1866 gift med Hilda (f. Dahl 1845-1941). De hann få sonen Artur år 1867 före Bengt Fredrik avled år 1868. Wennerstrand hade också hunnit överta gården på tomt nr 147 i hörnet av Rådhusgatan och Västra Långgatan. Med dem bodde bokhållarna Jakob Sandås och Oskar Grönholm, drängen Karl och två pigor. På hyra bodde kofferdiskepparen Erik Frithiof Ekström. Han var född år 1836 i staden och var sedan 1867 gift med Agatha (f. Parman 1839-1922).  Skepparen Ekström dog i lungsot i Köpenhamn i januari 1869. Handlandeänkan Agatha Holmström bodde också på hyra.

År 1870 hade Wennerstrands änka Hilda sålt gårdarna åt olika ägare. Gården på tomten 148 hade övertagits av färgareänkan Wilhelmina Ekberg (f. i staden 1815). Hos henne bodde också hennes son, studeranden Emil Ekberg. Emil var född år 1841 och år 1868 hade han gift sig med Sally Tengström, som var född år 1841 i Åbo och hon flyttade till staden år 1869 via Sverige.

År 1875 ägdes gården av änkan Ekberg och där bodde medicine kandidaten Emil Ekberg med hustrun Sally. Emil och Sally hade en adoptivdotter Anna Regina Hildegard, som var född i Stockholm år 1872. Emil och Sally flyttade till Sverige år 1877.

Åren 1880 – 1885 ägdes gården av änkan Ekberg. Där bodde också drängen Anders Alexandersson (f.1849), pigan Fredrika Grop (f.1847), pigan Wilhelmina Granlund (f.1839) och hennes son Johan (f.1863).

År 1890 ägdes gården av änkan Ekberg. Pigan Grop var kvar ännu och som andra piga arbetade Maria Äppel (f.1873).

Ännu år 1900 ägdes gården av färgareänkan Wilhelmina Ekberg och med henne bodde en dräng och två pigor.

År 1902, efter att  Wilhelmina hade avlidit i november 1901 övertogs gården av sterbhuset och där bodde drängen Johannes Österback (f.1880) och pigan Fredrika Grop (f.1847).  Sommaren 1902 såldes gården åt fröken Hilda Salin.

År 1904 hade ju gården övertagits av fröken Hilda Salin. Hon var född i staden år 1844 och var dotter till Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Vilhelmina (f. Ekman 1811-1883).  På hyra bodde änkefrun Ida Sundholm (f. Dahl 1847) med två barn.

År 1910 ägdes gården på tomt nr 148 av fröken Hilda Salin och med henne bodde pigan Sofia Finne (f.1881). På hyra bodde änkefrun Ida Sundholm.

År 1918 köpte filosofie magister Lars Knutsson (f. i Viborg 1869) gården och han bodde med hustrun Maja (f.1880). Denne hade i början av 1900 bott på hyra i kapten Starcks gård vid Strandgatan 58. Den tidigare ägaren Hilda Salin dog sedan i Björneborg år 1935.

I början av 1920-talet ägdes gården av Lars Knutsson. På hyra bodde kontoristen Hugo Juthas (f.1891) som var lokalt ombud för Oy Pohjanmaan Werkatehdas Ab. Här bodde också änkefrun Kajsa Olin (f.1890) med 4 mindre barn. Försäkringsinspektören Johannes Rosenback (1875-1938) bodde på hyra med hustrun Tekla (1879-1956) och 4 barn. Johannes var son till Dagsmarks stora man, nämndemannen Johan ”Sebbin” Rosenback och hade sedan år 1910 bott på Kyrkogatan 4 i den gård som han köpte av vattenfabrikör August Remahl. Änkan Olga Blomberg bodde också här en tid och det gjorde också skomakaren Johan Eriksson (f.1882) med hushållerskan Hilma Kukkamäki, som hade tre barn. Läkaren A. Brander som bodde på Östra sidan hade sin mottagning i gården.

År 1927 förvärvade fabrikörshustrun Maria Wihuri (f.1877) gården. Hon bodde sedan i gården med maken, fabrikören Frans Ludvig Wihuri (f.1873) och flera barn. Wihuris metallfabrik hade gjort konkurs i november 1925 och i november 1926 såldes gårdsbyggnaderna och fabriken på Strandgatan 22 åt handlanden K. Fallenius.

I början av 1930-talet ägdes gården fortfarande av Maria Wihuri och hon bodde där med maken och mekanikern Frans Ludvig och flera barn. Tandläkaren Gustav Erik Sandell (f. 1903) bodde på hyra med hustrun Rose Marie (f.1907).

År 1935 övertogs tomten nr 148 och gården på Västra Långgatan 10 av fil. mag. Axel Häggman. Denne var född i Helsingfors år 1893 och han var gift med Lilja Elisabet (född Johansson i Terjärv 1899). Med dem bodde också barnen Jarl (f.1923), Axel (f.1924), Sten (f.1928) och Egil (f.1935). I gården bodde fortfarande tandläkaren Gustav Erik Sandell med hustrun Rose Marie. För övrigt så gav Axel Häggman ut flera lokala skrifter, bland annat en historik om samskolans första år. Han hade också sammanställt ett sammandrag om Kristinestads historia, som du kan läsa HÄR!

I februari 1955 sålde Elisabet och Axel Häggman gården åt affärsmannen Esko Jylli (f.1920). Esko och hustrun Kerttu hade tidigare bott i korvmakare Kalle Hektor Jyllis gård på Västra Långgatan 15, men då denne sålde gården åt Kristiinan Sanomia, så köpte Esko gården på andra sidan gatan, som hade stått tom en tid. Efter att Eskos far Kalle Hektor dog år 1957, så flyttade hans mor Anna också till Eskos gård på andra sidan gatan.

Esko var född i staden i juni 1920 och han var gift med Kerttu Lehtimäki (1921-2005) från Orismala i Storkyro. Hon var dotter till Jaakko Lehtimäki (1897-1889) och Hilda (f. Hellanmaa i Kurikka 1891-1991). Esko startade en välkänd auktionskammare, som han kallade Kristiinan Huutokauppakamari, som bland annat köpte upp dödsbon och ordnade auktioner för att realisera egendomen. Hustrun Kerttu hade ju sin damfrisering, som hon hade köpt redan 1948 och som hon sedan skötte under en lång tid.

Esko Jylli startade också en billigbutik som han kallade Halpahalli i gården på Västra Långgatan 19 vid Rådhusparken. Det visade sig dock att det firmanamnet var upptaget, så han bytte namn till Halpa-Tupa. Denna flyttade han sedan i början av 1970-talet till Sampos gård på Östra Långgatan 47, den gård som också kallas Krepelinska gården.

Något år efter Kerttus död år 2005 sålde sterbhuset gården på Västra Långgatan 10 åt den nuvarande ägaren.

Foton.

Jyllis gård fotograferad på 80-talet. I den röda byggnaden till vänster fanns Suupohjan Vesi ja Lämpös affär och lager. Dörren mot gatan öppnades i mitten av 50-talet då Kerttu Jylli öppnade sin damfrisering i hemgården. Verksamheten avslutades år 1976, så hon höll på i hela 40 år!
Esko Jylli var gift med Kerttu Lehtimäki.
Esko Jylli är nog mest känd som auktionsmäklare och med sitt humoristiska sätt lockade han folk till auktionerna. Någon gång på 1960-talet deltog han i en mäklartävling, där han korades till finsk mästare. Tävlingen hölls i Helsingfors med en publik på upp emot 15 000 personer. Här är han dock på hemmaplan och bjuder ut en tavla och den okända kvinnan till höger är mera intresserad av baksidan än av själva tavlan. Samlaren Juhani till vänster ser inte ut att vara intresserad av tavlan han heller.
Vissa vintrar kommer det bara lite snö och andra kommer det mera! Här har det kommit massor och det är knappt att Kerttu syns bakom drivorna som täcker den lilla gårdsplanen.
År 1948 köpte Kerttu Jylli en damfrisering som innehades av Anita Gustafsson och Elsa Lindberg och den var inrymd i guldsmed Sandelins gård i hörnet av Parmansgatan och Östra Långgatan ”mitt emot nya kyrkan”. I mitten av 50-talet flyttades salongen till den egna gården på Västra Långgatan 10.
Esko Jylli (f.1920) vid trappan på innergården till barndomshemmet på Västra Långgatan 15.
Efter att Esko Jylli hade köpt gården på Västra Långgatan 10, så flyttade hustrun Kerttu sin damfrisering från guldsmed Sandelins gård och då öppnades en dörr också mot gatan.
Kerttu Jylli rullar papiljotterna med van hand medan kunden sitter och läser veckotidningen i salongen på Västra Långgatan 10.
Reija Jylli i barnvagnen på innergården.
På gården stod en gammal björk som skulle fällas och Ragnar Backlund från Dagsmark tog till motorsågen och skötte om saken och det ser ut som att hans skyddsutrustning var bristfällig. Till vänster står Kerttus bror Erkki Lehtimäki (1927-1983) och tittar på. Han var hemma från Orismala i Storkyro men bodde periodvis hos Jyllis i staden. Han arbetade på olika byggen och han omkom i en olycka på Kössin Hallis bygge vid Sjögatan år 1983.
Kerttu Jylli pysslar om rosorna, som ser ut att trivas bra längs väggen. Kerttu var också intresserad av motion och gymnastik och genast när hon flyttade till staden så gick hon med i föreningen Kristiinan Naisvoimistelijat och hon valdes snart in i dess styrelse. Mellan åren 1962 och 1992, var hon dess ordförande hela tiden utom en kort period på 70-talet. År 1986 fick Kerttu utmärkelsen Årets kulturaktivist av staden Kristinestad, för sitt engagemang inom damgymnastiken. Hon var också politiskt intresserad och satt under en period i socialnämnden.
Keijo (1910-1986) var Eskos halvbror som bodde på Helenasjukhuset men som ofta var på besök hos Jyllis.
Kerttus manliga vän Alpo med gatuborsten bakom de höga drivorna.
Jyllis familj hos fotografen i början av 1960-talet. Från vänster Pasi (f.1948), Reija (f.1954), mor Kerttu (1921-2005), Anna-Liisa (f.1947), Jaana (f.1957), pappa Esko (1920-1977) och till höger står Kari (f. 1950).
Kerttu på dansgolvet på det lokala hotellet.
Det är nästan ett mysterium hur man har lyckats köra in detta breda dollargrin i den smala porten mellan Jyllis gård och ”fröken Ekmans gård”. Bredvid bilen står Kerttus bror Erkki Lehtimäki (1927-1983) som tidvis bodde i Jyllis gård. På motorhuven står Eskos dotter Jaana och på kofångaren dottern Reija.
Då Reija år 1974 gifte sig, så fick hon en pappa till förutom pappa Esko (1920-1977) till höger. då hon fick Ragnar Backlund (1920-2007) från Dagsmark till svärfar. Kolla in den mäktiga takkronan i Jyllis gård.
Kerttu Jylli på trappan på innergården.
På Jyllis gårdsplan brukade Esko hålla sina auktioner men där kunde också en flickgrupp inom Kristiinan Naisvoimistelijat träna inför något uppträdande. Längst till vänster Kerttus barnbarn Jenni.
Kalle Hektor Jylli utanför sitt hem på Kyrkogatan med ett barnbarn på ena armen och dockkorgen i den andra.
År 1991 fyllde Kerttu 70 år och blev rikligt uppvaktad med blommor och presenter i hemmet på Västra Långgatan 10.
Målarmästare Stendahls gård fotograferad sommaren 2019. Den röda byggnaden till vänster tillhör ”Krepelins gård” och till höger syns ”Fröken Ekmans gård”.