Skeppare Sundqvists gård på Östra Långgatan 72, tomt nummer 8.

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av Lotta och Rafael Olins släktutredningar. För utredningen har använts gamla lagfarter, kyrkböcker, mantalslängder och tidningen Syd-Österbotten.

Det finns inga säkra uppgifter när denna gård är byggd och av vem. Den äldsta gissningen är från år 1820 men högst troligt är det nog skepparen Josef Sundqvist som har byggt gården någon gång på 1850-talet. Han var född i Sideby och var kapten på flera segelfartyg från staden. Under hela 1800-talet ägdes gården av familjen Sundqvist och de bodde också här, så man kan med fog säga att det är skeppare Sundqvists gård. Fotot är taget sommaren 2019 och i högra kanten syns läkargården.
På stadsplanen från 1825 så finns tomt nr 8 endast vid Östra Långgatan. Numera går tomten ända ned till Strandgatan och den officiella adressen är Strandgatan 71.

Enligt de gamla dokumenten så skulle tomten nummer 8 i det första kvarteret ha ägts av följande personer:

År 1825 så ser det i mantalslängden ut som att fiskaren Johan Hällström och smeden Anders Högman skulle ha delat på tomten.

Åren 1830 – 1834 ägdes gården på tomt nr 8 enligt stadsplanen från 1825 av smeden Anders Högman (1780-1834). Han var född i staden och han var gift med Maria Catharina Hällström (f.1783). Följande år bodde gesällen Erik Holmberg i gården, liksom lärlingarna Petter och Fredric. Sjömannen Hans Widlund bodde på hyra med hustrun Anna, liksom stadslotsen Josef Eklund med hustrun Cajsa och sonen Anders.

År 1835 ägdes gården av smedänkan Maria Högman, eftersom smeden Anders hade avlidit året innan. I gården bodde också sonen Frantz (f.1814), som var sjöman och många hyresgäster bodde också där.

År 1840 ägdes gården av smedänkan Maria Högman och där bodde också sonen, sjömannen Frantz Högman och hustrun Maria, som var född år 1817 i Närpes. På hyra bodde förre rådmannen J. H. Fontell med både hustru och piga. Sjömansänkan Margaretha Båge bodde också i gården.

År 1845 ägdes gården av smedänkan Maria Högman. Sonen Frantz bodde där med sin hustru Maria. På hyra bodde hattmakareänkan Maria Blomqvist, smeden Johan Rehnbäck med hustrun Anna, sjömannen Gustaf Österberg, sjömannen Carl Blomqvist med hustrun Greta. Förra repslagaren, änklingen Henrik Tillberg (1781-1848) bodde också på hyra.

År 1850 ägdes gården av Anders och Marias ogifta dotter Katarina Högman (f.1819). På hyra bodde styrmannen Josef Sundqvist, som hade flyttat från Sideby år 1847. Josef var sedan 1847 gift med Katarinas syster Johanna. Sjömannen Jonas Stor bodde på hyra med hustrun Maria och det gjorde styrmannen Erik Schönfeldt med hustrun Catharina också. Sjömanshustrun Maria Högman bodde också i gården medan maken Frantz var på sjön. I kommunionboken 1848-1854 står det att Frantz är ”borta” och det ser ut som att han har rymt och inte återvänt.

År 1853 ägdes gården av smeddottern Katarina Högman, som under detta år gifte sig med kopparslagaren och affärsmannen Jeremias Sjöström (1825-1877). Jeremias var född i Kullaa och flyttade år 1841 till staden via Björneborg. I gården bodde i stort sett samma hyresgäster men nu bodde också skepparen Nils August Bergström i gården på hyra. Han var född i staden år 1826 och han förde befäl på flera fartyg. Han var gift med Maria Sofia Ögren (född i Vasa 1826, död i staden 1894).

År 1855 hade gården på tomt nr 8 övertagits av kopparslagaren Jeremias Sjöström, som bodde med hustrun Katarina och lärlingen Matts. Jeremias förvärvade sedan ungefär 1860 den gamla gården på tomt nr 3 på Strandgatan och flyttade dit, läs mera om honom här! År 1861 var han också med och grundade Bryggeriet Toivo.

År 1860 ägdes gården på tomt nr 8 av skepparen och mågen Josef Sundqvist. Han var född i Sideby år 1819, flyttade till staden 1847 där han sedan dog år 1875. Josef kom som måg till Högmans gård då han gifte sig med Johanna Margaretha (född Högman 1818-1879) och fick med henne tre barn.

 År 1870 ägdes gården av skepparen Josef Sundqvist med hustrun Johanna. Med dem bodde också deras döttrar Blondine (f.1847) och Adele (f.1851). I gården bodde också deras son Otto, som var sjöman, och en demoiselle Maria Ekström. Skepparen Josef Sundqvist dog år 1875.

År 1875 ägdes gården av skeppareänkan Johanna Sundqvist  med två döttrar. Där bodde också sonen Otto, som nu hade blivit styrman och demoiselle Maria Ekström bodde där. Arbetskarlen Jakob Björklund bodde på hyra med hustrun Maria. Johanna Sundqvist dog till julen 1879 och gården övertogs av sonen Otto.

År 1880 ägdes gården av Otto Sundqvist, som nu hade blivit skeppare. Han var född år 1849 och var son till skepparen Josef Sundqvist och smeddottern Johanna Margaretha (född Högman 1818-1879). På hyra bodde skräddaren Isak Bärlund (f.1848) med hustrun Maria (f.1844) och 5 barn. Skräddaregesällen Jakob Steiner bodde också hos dem. Skräddare Bärlund blev ju sedan gårdsägare, när han år 1897 övertog den gamla gården på Västra Långgatan 37. Också sjömannen Karl Johan Filppus (f.1849) bodde på hyra med hustrun Klara och 2 barn. Styrmannen Erik Hasselgren bodde också där med hustrun Maria.

År 1885 ägdes gården av skepparen Otto Sundqvist och enda hyresgästen är arbetskarlsänkan Sofia Lylyoja (f.1852).

År 1890 ägdes gården på tomt nr 8 av skepparen Otto Sundqvist, som året innan hade gift sig med Maria Adelina Tötterström (1852-1938). Hon var dotter till tullvaktmästaren Gustaf Tötterström och Augusta Fredrika Starcke.

År 1899 fick skepparen Otto Sundqvist tillstånd av stadsfullmäktige att till ”afhämtning försälja öl” i sin gård. Detta tillstånd fick han eftersom gården låg en god bit från torget ”söder om Kattpiskargränd”. Möjligtvis var det för detta avhämtningsställe som en dörr öppnades också mot gatan.

År 1900 ägdes tomten nr 8 av skepparen Otto Sundqvist. På hyra bodde kopparslagareänkan Klara Stenroos (f.1839) med sonen Frithiof (f.1878). Johan Otto Sundqvist dog i lunginflammation i mars 1903.

År 1902, den 1 mars hade stadstjänaren Fredrik Johansson (f.1874) köpt gården och tomten nr 8. Fredrik var gift med Hildur (f.1878) och de hade flera barn. Hos dem bodde och flera andra personer med släktnamnet Johansson, till exempel Gustaf (f.1847), Elin (f.1876) och Thyra (f.1879).

År 1910 ägdes gården fortfarande av stadstjänaren, senare postiljonen Fredrik Johansson med hustrun Hildur och de hade nu 5 små barn. På hyra bodde också arbetaren Viktor Rosenback (f.1869) med hustrun Katarina (f.1875). Hildur avled i december 1910 och 4 månader efteråt avled Fredrik och lämnade 5 små barn helt föräldralösa.

År 1911, i april övertogs gården och tomten nr 8 av konsuln och före detta skepparen Wilhelm Starck, som fick fastebrev 28.8.1911. Han bodde själv i gården på Strandgatan 58, och på hyra bodde bland annat jungfrun Vilhelmina Hinds (f.1856), Hilma Fager (1886-1971) som bodde med en son, och arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) med hustrun Katarina (f.1869) och en dotter. Skomakaren Axel Lepistö (f.1864) bodde också i gården med hustrun Alina (f.1865) och en son.

År 1914 ägdes gården av Wilhelm Starck. På hyra bodde Konstantin och Katarina Sandberg, Celina Elisabeth Holmudd (f.1844) bodde med en piga Hilma, sjömansdottern Anna Blomqvist (f.1865) och massören Katharina Mankinen (f.1856).

År 1918 ägdes gården av Wilhelm Starck. På hyra bodde kokerskan Ida Nygård (f.1854), postexpeditören Antti Wiander (f.1882) med hustrun Wilhelmina (f.1874) och 2 barn. På hyra bodde också arbetaren Alexandra Järvinen (f.1887) och arbetaren Sameli Saarinen (f.1855).

År 1920 var det samma ägare och samma hyresgäster men nu bodde också telegrafisten Hjalmar Evald Hartman (f.1889) i gården på hyra.

År 1924 ägdes gården av konsul Wilhelm Starck. På hyra bodde bland annat handlanden Wallu Harjula (f.1885) med hustrun Hilja (f.1896) och två små barn. Kontoristen Laina Kauppi bodde på hyra i gården och det gjorde typografen Nurmela också.

År 1927, i juni ansökte konsul Wilhelm Starck om konkurs och en stor del av hans personliga egendom såldes på konkursauktion. I augusti 1927 ropade änkan Tyra Andersson (f.1889) in gården på tomt nr 8 för en summa om 50 000 mark. Konsul Starck kunde dock behålla gårdarna på Strandgatan och han bodde där tills han dog år 1928.

Efter en tid sålde Tyra Andersson gården och den övertogs då av målaren Erik Storkull från Dagsmark. Storkull bodde inte i gården utan det gjorde bland annat handlanden Harjula och skomakaränkan Fanny Riihimäki (f.1881) med dottern Birgitta (f.1912). Postförvaltaren Axel Barck (f.1881) bodde på hyra i gården tillsammans med hustrun Lisa (f.1886) och 4 barn. Arbetaren Adelina Angelin (f.1880) bodde här en tid och det gjorde också fru Elsa Maria Hällström (f.1896) med sina 5 barn.

År 1932, i januari övertogs gården av Isojoen Säästöpankki, då den såldes på auktion. De hade finansierat målaren Erik Storkulls köp av gården och banken ropade in gården för det intecknade värdet på 50 000 mark.  Fru Hällström bodde på hyra med sina 5 barn och Hilma Kukkamäki (f.1878) bodde också på hyra med sonen Veikko Johannes och Urho.

År 1935 i juli sålde banken gården åt änkan Selma Förnäs. Hon var född Teir i Lappfjärd år 1885 och hon hade flera barn med maken Sigfrid (f.1885), som hade avlidit i Amerika år 1929. På hyra bodde lagerförvaltaren Karl Bertel Rusk (f.1913) med hustrun Vesta Julina (f.1916), som var dotter till Selma Förnäs. Arbetaren Ida Josefina Ulfves (f.1877) bodde också på hyra i gården.

År 1938 dog ägaren Selma Förnäs och gården övertogs då av de fem barnen Evert, Hjördis, Vesta, Inga och Paul. I oktober 1938 sålde barnen gården åt Lauri Oiva Aalto (f.1904) och hans hustru Saga Elise (f. Svens i staden år 1905). Lauri, som var son till skräddaren Iisakki Aalto var född i Rauma men hade växt upp i staden. Lauris far Iisakki blev skräddarmästare i staden år 1904 och öppnade eget i Kansallisseuras gård på Strandgatan 22. År 1908 flyttade han till Sundströms gård på Strandgatan 29 och år 1910 förvärvade de gården på Strandgatan 26. Familjen Aalto bodde i gården på Östra Långgatan 72 ända till år 1970 då de sålde den åt Karl och Aino Öist. Karl som hade varit yrkesmilitär ”hade fått sparken av ryssarna” och efter kriget arbetade han en tid på folkförsörjningen tills han blev ekonom på  Sydösterbottens Sjukhus.

År 1970 tog alltså Karl Emil och Aino Öist över gården och de flyttade dit med dottern Saga Sjöblad (1929-2016) och barnbarnet Charlotta (f.1958). Jägaröverstelöjtnanten Karl Emil Öist var född år 1892 i Södra Vallgrund och som yrkesmilitär var han stationerad på många olika orter i landet. Karl Emil var sedan 1926 gift med Aino Westersund, som var född 1900 i Kuopio och före de år 1943 flyttade till staden bodde de en tid i Skrattnäs. Mellan åren 1943 och 1958 bodde paret Öist i Sundénska gården på Strandgatan 19 i Norrstan och de flyttade efter det till Köpmansgatan 3 på Östra sidan, där de bodde till år 1970.

År 1984 övertog Saga Sjöblad gården efter att hennes föräldrar Karl (1892-1984) och Aino (1900-1977) hade avlidit.

År 2016, efter Sagas död övertogs gården av hennes dotter Charlotta Sjöblad, som använder den som stadigvarande bostad. Gården har renoverats flera gånger och är trots sin höga ålder i gott skick.

Eftersom den här tomten och gårdarna på den har haft många ägare, så kan man kalla den ”Smeden Högmans gård” eller ”Kapten Sundqvists gård” eller ”konsul Wilhelm Starcks gård” eller ”Aaltos gård” eller varför inte ”Lottas gårdin”. Kärt barn har många namn, det är bara att välja! Fotot taget från sydväst sommaren 2019.