Cornerhuset på Östra Långgatan 51.

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021 med hjälp av kyrkböcker, mantalslängder och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Handelshuset Corner som i dag finns på adressen Östra Långgatan 51 står på många tomter. Den äldsta delen byggdes år 1813 på hörntomten nr 99 i det andra kvarteret och sedan har gården renoverats, byggts om och skarvats i ett otal gånger. Under de 200 år som gården har funnits till har den haft många ägare, ett stort antal affärer som hyresgäster och ännu mera inneboare. Fotot taget från torget sommaren 2019.
På stadsplanen från 1751 så sträcker sig tomten nr 16 mellan de båda Långgatorna och den ägdes då av borgaren Petter Uddman. Efter dennes död år 1760 så delades tomten mellan hans två döttrar så att Brita, gift Åkervall fick den västra halvan där Glassbarshuset står i dag. Systern Anna Uddman fick den östra halvan mot Salutorget där nuvarande Cornerhuset står i dag.

Enligt de gamla mantalslängderna och kyrkböckerna så ägdes de olika tomterna av:

1751:

Enligt stadsplanen från 1751 så ägdes tomten nr 16 i det andra kvarteret, som sträckte sig mellan Västra Långgatan och Östra Långgatan, längs med Rådhusgatan av borgaren Petrus ”Petter” Uddman, som dog år 1760. Han var gift med Elisabeth Holm (1705-1783).

År 1770:

Tomten nr 16 ägdes då av Petter Uddmans måg Jacob, som samma år hade gift sig med Petters dotter Anna Elisabeth (1745-1786). Jacob, som tog hustruns släktnamn fick med Anna 10 barn. Då Annas syster Brita år 1773 gifte sig med Henrik Åkervall (1748-1788) så delades tomten nr 16 i två delar. Brita och Henrik Åkervall fick den västra delen, där de år 1785 byggde det nuvarande Glassbarshuset. Anna och Jacob Uddman fick den östra delen i det övre torghörnet.

År 1780:

Tomten nr 16 som då sträckte sig mellan de båda långgatorna ägdes av Petter Uddmans arvingar Anna och Brita gemensamt.

År 1780:

Hörntomten på Östra Långgatan som då hade nummer 19 i det andra kvarteret ägdes av handelsmannen Jacob Uddman. Han var född i staden år 1734 och var svärson till Petter Uddman. Jacob var gift 2 gånger, första gången med Petters dotter Anna och med henne fick han 10 barn, varav de flesta dog i unga år. Efter Annas död 1786 gifte Jacob om sig år 1791 med Anna Bernlund (1765-1861) och med henne fick han 3 barn.

År 1810:

Hörntomten på övre torget som då hade nummer 18 ägdes av Jacob Uddman med hustrun Anna (1765-1861). Enligt Per-Olof Jarle så är byggnaden på tomt nr 99 uppförd år 1813 och den är i så byggd av Jacob och Anna Uddman.

År 1825:

Hörntomten på nummer 18 i det andra kvarteret ägdes nu av handelsmannen Gustaf Nyström. Han var född i Sverige år 1796 och år 1819 hade han gift sig med Jacob Uddmans dotter Katharina (1796-1878) från Kristinestad. Med dem bodde också Katharinas mor Anna (f. Bernlund 1765-1861). Med dem bodde också Katharinas halvsyster Elisabeth (f.1780), drängen Matts och pigorna Ulla och Agatha.

På stadsplanen från 1751 så sträcker sig tomten nr 16 mellan de båda Långgatorna och den ägdes då av borgaren Petter Uddman. Efter dennes död år 1760 så delades tomten mellan hans två döttrar så att Brita, gift Åkervall fick den västra där Glassbarshuset står i dag. Systern Anna Uddman fick den östra delen mot Salutorget där nuvarande Cornerhus står i dag.
År 1830:

I den nya stadsplanen från 1825 så fick hörntomten nummer 99 och den ägdes då av handlanden Gustaf Nyström med hustrun Katharina. Gustaf dog i staden år 1833 och gården övertogs av änkan Katharina.

År 1835:

Hörntomten nr 99 ägdes av handelsmansänkan Katharina Nyström (1796-1878). Hon var änka efter Gustaf Adolf Nyström (1796-1833) och med henne bodde också Gustaf Adolfs syskon Petter (1819-1853), Adolf (1823-1888) och Catharina (1821-1905).

År 1840:

Hörntomten nr 99 ägdes av handelsmansänkan Katharina Nyström (1796-1878). I gården bodde också handelsman Gustaf Sandberg på hyra med hustrun Johanna.

År 1845:

Hörntomten nr 99 ägdes av sonen,  handlanden Karl Gustaf Nyström. Han var född 1818 i staden och han var gift med Charlotta Frisenfeldt (född i Vasa år 1825 och flyttade till staden år 1841). I gården bodde också Karl Gustafs mor, handlandeänkan Katharina Nyström.

År 1850:

Hörntomten nr 99 ägdes då av handlanden Karl Gustaf Nyström och hustrun Charlotta. Med dem bodde två handelsbetjänter, två drängar och tre pigor. Mormor Anna Uddman (1765-1861) bodde också hos dem.

År 1860:

Hörntomten nr 99 ägdes hela tiden av handlanden Karl Gustaf Nyström och hustrun Charlotta. På hyra bodde handlanden H. A. Engberg med hustrun Margaretha. Handlanden Gustaf Wörsten bodde också i gården.

År 1865:

Hörntomten nr 99 ägdes av handlanden Karl Gustaf Nyström med hustrun Charlotta.  I gården bodde också Karl Gustafs mor, handlandeänkan Katharina (1796-1878) med dotter Sofia (f.1821). Charlottas syster Hilda Frisenfeldt (f.1826 i Vasa) bodde också i gården. Under en tid bodde också handelsbetjänten Jakob Johansson Sandås (f.1848) från Vörå i gården. Karl Gustaf avled år 1869 och gården övertogs då av änkan Charlotta.

År 1870:

Hörntomten nr 99 ägdes av handlandeänkan Charlotta Nyström och där bodde också hennes syster, demoiselle Hilda Frisenfelt och hattmakaränkan Kristina Enholm. I gården bodde också häradsskrivaren P. Melander som var med och uppgjorde mantalsförteckningen. På tomten 103 i samma kvarter bodde handlanden Wilhelm Parmanen med hustrun Rosa och flera barn.

År 1880:

Hörntomten nr 99 hade nu övertagits av handlanden Wilhelm Parmanen. Parmanen, som var född på Strandgatan 55, ägde från tidigare flera granntomter i samma kvarter, så det var naturligt att också överta hörntomten. Ägaren, handlanden Wilhelm Parmanen var född som Wilhelm Parman men år 1864 förfinskade han sitt släktnamn. Han var född i staden år 1844, och år 1871 gifte han sig med Rosa Sjöholm (1853-1935). Vilho och Rosa fick 7 barn varav ett par dog i unga år.

På de här tomterna fanns flera bostäder och där bodde bland annat folkskolläraren Dominiskus Lampinen (f.1849). På hyra bodde också garvaren Karl Wilander (f.1845) med hustrun Katharina (f.1830) och med dem bodde lärlingarna Thomas Kainulainen (f.1852), Jakob Niska (f.1848), Oskar Rask (f.1857), Axel Oitinen (f.1859), Matts Läntinen (f.1862) och Anders Lindqvist (f.1840). Pigan Maja Viljaviita (f.1862) bodde också hos dem. Sjömansänkan Anna Sjöqvist (f.1841) bodde också på hyra, liksom tryckerifaktorn Charles Anian Galle (f.1845) som hade en piga Maria Nyman.

År 1885:

Gårdarna på tomterna 99, 102 och 103 ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen med hustrun Rosa. Hos dem bodde handelsbetjänterna Oskar Ahlgren (f. 1866), Ellen Gylander (f.1865) och Mina Store (f.1859). Drängen Viktor Mylly (f.1849) och pigan Anna Erkkilä (f.1853) bodde också där, liksom arbetaren Hantila (f.1857). I någon av gårdarna bodde på hyra stadsläkaren Jacob Lybeck (f.1851), sjömannen Johan Ahola (f.1847) med hustrun Mina (f.1847) och flera barn. Ölförsäljerskan Emma Dahlström (f.1849) bodde också i någon av gårdarna.

År 1890:

Gårdarna på tomterna 99, 102 och 103 ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen med hustrun Rosa och flera pigor och drängar. På hyra bodde handlanden Amanda Åman (f.1836) med sin syster Ida (f.1844) och biträdet Mari Lähdetniemi (f.1871). Målaren A. G. Lindqvist (f.1835) bodde på hyra i någon av gårdarna med hustrun Maria (f.1842), dottern Ida (f.1870) och två mindre barn. Bleckslagaren K. A. Ahlgren (f.1843) bodde där med hustrun Johanna (f.1842) och 4 barn. Också handelsföreståndaren H. V. Hasselblatt (f.1853) bodde där med hustrun Sofia (f.1849) och 4 barn.

År 1895:

Gårdarna på tomterna 99, 102 och  ½ 103 ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen med hustrun Rosa. Handelsbiträdet Sofia Viljaviita (f.1869) bodde hos dem, liksom pigorna Sofia Aittamäki (f.1872), Sofia Niemelä (f.1871) och drängen Edvard Stenbacka (f.1878). Handlanden Amanda Åman bodde ännu där med systern Ida och biträdet Alma Leván (f.1877). Veterinärläkaren Trygg (f.1860) bodde på hyra med hustrun Fransiska (f.1860) och två barn och pigan Maria Härkönen (f.1871). Bleckslagaren Johan Gustafsson (f.1851) bodde på hyra med hustrun Maria (f.1850) och lärlingen Karl Ahlgren (f.1878). Bleckslagaren flyttade efter en tid till Östra Långgatan 41 tills han vid sekelskiftet köpte egen gård på Östra Långgatan 34.

År 1900:

Gårdarna på tomterna 99-102, ½ 103 ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen och han hade nu också av matrosänkan Maria Widlund förvärvat tomten ½ 106. Wilhelm bodde med hustrun Rosa, och de vuxna barnen Väinö (f.1872), Eino (f.1879) och Aimo (f.1881) och flera affärsbiträden. På hyra i någon av gårdarna  bodde också fröken Amanda Åhman (f.1836) med sin syster Ida (f.1844). Handlanden Emma Laurell (f.1836) bodde också där, liksom redaktören Viktor Niemi (f.1870) med hustrun Maria (f.1869) och 2 döttrar. Arbetaren Matts Kivistö (f.1847) bodde också på hyra med hustrun Klara (f.1855) och flera barn. I juni 1904 öppnade J. Kantonen en guldsmedsaffär i gården.

År 1905:

Gårdarna på tomterna 99-102, ½ 103 och ½ 106 ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen och hustrun Rosa. Han hade nu förvärvat ytterligare tomten nr 107 av arbetaren Erik August Appel (f.1869) som hade bott där med hustru och sin mor Edla. Med Wilhelm och Rosa bodde handelsbiträdet Jaakko Saha (f.1887), Mimmi Nordberg (f.1856), pigan Matilda Seppälä (f.1870) och Mathilda Lindahl (f.1877). På hyra bodde ännu handlanden Amanda Åman med sin syster Ida och pigan Lena Korhonen (f.1884). Arbetaren Sylvesteri Vaarankoski bodde på hyra , liksom guldsmeden Jaakko Kantonen (f.1873) med hustrun Amalia (f.1873) och 3 döttrar. I december 1907 öppnades Raunios Bokhandel i gården. I april 1907 flyttade Oskar Aho sin cykelverkstad från Henriksons gård till Parmans affärshus.

År 1910:

Gårdarna och alla tomter ägdes av handlanden Wilhelm Parmanen och Rosa och sönerna, studenterna Väinö (1873) och Tauno.

I någon gård bodde studeranden Eino Parmanen (f.1879), arbeterskan Lempi Pajulahti, guldsmeden Jaakko Kantonen (f.1873) med hustrun Amalia (f.1873) och som lärling hade de Jonas Kantola (1890). Här bodde också handlanden Alfhild Castrén som hade sålt sin gård på Strandgatan 55 åt Wilhelm Martens. Ytterligare bodde här telegrafchefen Oskar Kokkonen (f.1867) med hustrun Fredrika (f.1868) och 4 barn.

I september 1910 öppnade E. Sahlgren en läder- och skoaffär i Parmans gård vid Rådhusgatan.

Den 31.1.1911 meddelade Kansalliskauppa Sampo från Vasa att de öppnar en filial i Kristinestad i Parmanens gård. De bedrev både minut- och partihandel och de hyrde också ett lager på Östra sidan.

År 1913:

…dog Wilhelm Parmanen och tomterna och gårdarna övertogs av hans sterbhus. Rosa bodde fortfarande där. Också Wilhelms barn, butiksbiträdet  Aarne Talas (f.1896) bodde där med henne.

År 1916:

Alla tomter och gårdar ägdes av Parmanens sterbhus och där bodde änkan Rosa med handelsbiträdet Aarne Talas. I någon av gårdarna bodde också Wilhelms son, sakföraren Väinö Parmanen (1873-1929). Handlanden Alfhild Castrén bodde också här med pigan Albertina Kokko-Koivisto (f.1876). Guldsmeden Jaakko Kantonen bodde här, där han också hade sin affär. Ingenjören Ihmeth Hannelius (f.1876) bodde på hyra med hustrun Thyra (f.1872) och 3 barn och pigan Saimi Rönnberg (f.1898).

År 1918:

I början av året ägdes tomterna och gårdarna ännu av Parmanens sterbhus, tills alltsammans såldes åt gårdsägaren Isak Orrela från Bötom. Aarne Talas är nu gårdskarl och där bor också sakföraren Väinö Parmanen. Barberaren Albert Rosenqvist (f.1869) bodde här med hustrun Rosa (f.1875) och en dotter. Guldsmeden Kantonen hade sin affär där, och en Artturi Mäkinen (f.1888) hade också en affär där. Ingenjören Ihmeth Hannelius bodde ännu på hyra.

År 1920:

Tomterna 99-102, ½ 103, ½ 106 och ½ 107 ägdes av Isak Orrela som fick lagfart 13.4. 1918 men han bodde inte i staden. I gårdarna bodde barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1875) och guldsmeden Jaakko Kantonen, och ingenjören Ihmeth Hannelius (1876). Café Osmo var verksamt här en tid före de flyttade till Krepelins gård.

År 1925:

Alla tomter ägdes nu av handlanden Karl Fallenius som hade köpt gårdarna 31.8.1920. Fallenius bodde inte här men det gjorde bland annat skomakaren Emil Pohjavirta. Han var född 1881 i Björneborg och var gift med Amanda, som var född 1882 i Harjavalta. Kristinestads Nya Beklädnadsaffär öppnade i gården år 1925.

I juli 1926 sålde Karl Fallenius tomterna 99-102, ½ 103 och ½ 106 och ½107 åt Atlas Bank, som tidigare hade etablerat sig i Kristinestad med ett kontor i Frans Henriksons gård. Snickaren Vihtori Aarnio hade bott en tid i någon av gårdarna med hustrun Sanna. Guldsmeden Ture Dahl (f.1898) hade etablerat sig i gården och han var gift med Aina Emilia Klemets (f.1887). Guldsmeden Evert Hellman som var född 1894 i Lappfjärd bodde i gården och hade också sin affär här. Han var gift med Gurli Rosengren som var född 1894 i staden.  Skomakaren Emil Pohjavirta var verksam här, liksom skomakaren Kiviharju. Sömmerskan Hilja Rauhala (f.1894) hade bott här en tid, liksom skräddaren Matti Hangasluoma (f.1889 i Kurikka) med hustrun Aleksandra, som var född i Piikkiö. Mekanikern Isak Hartikainen (f.1884) bodde också här en tid med hustrun Ida. Vicehäradshövding Erik Dahlström (f.1885) bodde också här med hustru och 3 barn.

I början av 1930-talet övertog Helsingfors Aktiebank verksamheten av Atlas Bank och de förvärvade då samtliga tomter och gårdar. Guldsmeden Ture Dahl bodde här och hade också sin affär här, samma sak var det med Evert Hellman. Handlanden Anni Tarkka hade sin affär här en tid efter att hennes tidigare affär vid Strandgatan hade förstörts vid en brand år 1928.

År 1932 flyttade Sydösterbottens Handelslag sin affär från Svenska gården vid Strandgatan till Helsingfors Aktiebanks utrymmen. Handelslaget verkade här ända till 1938 då de flyttade till Sampos före detta gård vid Salutorget, som de hade köpt året innan.

År 1937 i november sålde Helsingfors Aktiebank alla tomter och fastigheter åt en privatperson från Helsingfors. Tidningen Syd-Österbotten hade granskat den märkliga affären och kommit fram till att det är ”socialistiska andelslaget OTK” som ligger bakom affären men de använde en bulvan för att kunna genomföra köpet.

År 1938 övertogs gårdarna och tomterna av andelsrörelsens fastighetsbolag Kristiinan Kiinteistö Oy. Skomakaren Emil Pohjavirta var verksam här, liksom handlanden Olga Wahlberg. Skeppars Bokhandel fanns då på hyra i gården, medan Sydösterbottens Handelslag flyttade över gatan till egen gård.

I december 1938 flyttade Osuusliike Suupohja  affären från Strandgatan 34, där de hade verkat sedan början av 1920-talet. De öppnade också restaurangen Suupohjan Ravintola vid Rådhusgatan. Guldsmeden Ture Dahl var fortfarande verksam i gården  och tandläkare Sandell hade också sin mottagning där. Som gårdskarl fungerade Lauri Sundberg (f. 1912 i Storå) och han var gift med Anja Hautaviita, född 1920 i Kauhajoki.

Ännu på 1950-talet var Ture Dahl verksam i gården, liksom skräddare Hangasluoma. Butiksföreståndaren Holger Knuts, som var född 1920 i Vasa bodde också här med hustrun Sally Maria, som var född Rantanen i Vasa år 1920.

År 1959 gjorde handelslaget Suupohja en större renovering i gården och inrättade ett ordentligt varuhus, som de gav namnet Centrum och de hade kvar sin restaurang Suupohja vid Rådhusgatan.

År 1967 uppgick handelslaget Suupohja tillsammans med Ådalen i Närpes i Andelsaffären Vasanejden. År 1969 flyttade Ines Hyvönen sin affär till Centrumhuset. I november 1970 öppnade Salme Nuurtala en Barnshop i Centrumhuset.

Efter att Centrum på grund av olönsamhet stängde sin butik, så bjöd Andelslaget Laaja år 1981 ut samtliga fastigheter åt staden. Tomten var på 3 600 kvm och alla byggnader ingick i offerten. I fastigheterna verkade då restaurang Kattpiskaren, barberaraffär Kuusisto, Hyvönens kemikalieaffär och flera bostäder.

Stadens erbjudande var inte tillräckligt bra, så Laaja sålde då fastigheterna åt byggmästaren Thure Nygren år 1982. År 1981hade Kössin Halli flyttat sin affär från Östra sidan och Heikki Högnäsbackas Sportboden flyttade in då han måste flytta från apotekshuset, då det skulle rivas. Också Alf och Solveig Mangs flyttade sin verksamhet till Nygrens affärshus. Byggmästare Nygren hade år 1987 för avsikt att riva samtliga byggnader och i stället uppföra nya i samma stil och Postbanken var en tilltänkt hyresgäst.

Planerna ändrade dock så  dottern Carina Storhannus, som hade övertagit fastighetsbolaget Nyfast i stället renoverade gårdarna år 1994 och glasade in innergården. Resultatet blev lyckat och i Handelshuset Corner inrymdes ett 10-tal affärer av olika slag. Under årens lopp har det verkat så många affärer och företag i de här fastigheterna att det är nära på omöjligt att räkna upp alla. Året efter den stora renoveringen belönades Carina Storhannus med företagarföreningens utmärkelse ”Årets företagare”.

I september 2020 köpte syskonen Ollila aktierna i fastighetsbolaget Nyfast av Carina Storhannus och de har planer på att göra vissa ändringar i affärslokalerna.

Gården på Östra Långgatan 51 fotograferad från sydost sommaren 2020.
Cornerhuset med dess glastäckta innergård, kan också användas för konserter och andra publika tillställningar. Fotot taget från söder sommaren 2020.
En del av Cornerhuset på Östra Långgatan 51, sträcker sig längs med Rådhusgatan och kan då också använda adressen Rådhusgatan 2. Bland annat stadens turistbyrå finns i denna del av huset. Fotot taget från nordväst sommaren 2020.
Stämningsfull bild av Cornerhuset julen 2016. Foto Peter Grannas.
Det var trängsel på marknaderna också förr i tiderna. Fotot är från 1895 och det måste ju vara Mikaelimarknaden som pågår. Den långa gården på övre torget ägdes då av handlanden Wilhelm Parmanen. Den tiden var det marknad 3 gånger per år. Den första var Kyndelsmässmarknaden i månadsskiftet januari-februari, följande var Mikaelimarknaden i månadsskiftet september-oktober och just före jul ordnades det Tomasmässmarknad. Fotot ur SLS:s samlingar.