Västra långgatan 37 Argelanders gård på tomt 58

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av gamla kyrkböcker och mantalslängder. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här gården på Västra Långgatan 37 är byggd på 1700-talet men byggåret är okänt. Årtalen 1731 och 1795 har nämnts och det äldsta försäkringsbrevet har angett 1815 som byggår. Högst troligt är gården byggd i flera repriser och den äldsta delen skulle vara byggd någon gång efter Stora ofredens slut på 1720-talet. Sedan har den byggts till flera gånger. Fotot från sommaren 2020.
På stadsplanen från år 1751 så ser vi att tomten nr 36 börjar vid Södra Kvarnberget och slutar nere vid Västra Långgatan. Den ägdes då av Johan Östberg.

Åren 1810 till 1830 ägdes gården och tomten nr 57 av timmermannen Matts Thalin. I gården bodde också tjärvräkaren Palms änka Maja, som bodde med 4 små barn.

År 1827 hade tomten och gården nr 57 och den ägdes då av timmermannen Matts Thalin med hustrun Valborg och systersonen Elias. Murarmästaren Salomon Ahlfors bodde också i gården med hustrun Maria, och skomakaren Christoffer Engman bodde med hustrun Ephrosyne.

Ännu år 1830 ägdes gården och tomt nr 58 av Matts Thalin med hustrun Valborg. I gården bodde också styrmannen Nils Åkerblom med hustrun Gerda och stadstjänaren Gustaf Ramström bodde också där med hustrun Anna.

På stadsplanen från år 1825 så har tomten förlängts så att den sträcker sig ända till Staketgatan i väster. Ca 1900 delades tomten på tvären, så att den västra delen fick adressen Staketgatan 22 och den östra delen hade adressen Västra Långgatan 37.

Från år 1831 till 1850 ägdes gården av viktualiehandlanden Mauritz Wilhelm Argelander. Han var född år 1792 i staden och år 1820 gifte han sig med Magdalena Öman (1784-1861) också från staden.

År 1850 hade gården på tomt nr 58 övertagits av Argelanders dotter Wilhelmina, som var född år 1821. År 1845 hade hon gift sig med skepparen Hans Henrik Gylander (född i staden år 1817-1865). I gården bodde Mauritz Argelander fram till sin död år 1850.

År 1865 ägdes gården fortfarande av skepparen Gylander med hustrun Catharina och sonen Henrik Wilhelm, som var född 1847 och benämns sjöman. Sjömannen Johan Häll bor i gården på hyra med hustrun Maria.

Hans Henrik Gylander var ägare till gården men man kan nog säga att han bodde på sjön. Redan som 13-åring gick han till sjöss och inom några år blev han både styrman och kapten. Han förde befäl på flera kända Kristinestadsfartyg och från år 1860 till 1865 var han skeppare på barkskeppet Carl, som led skeppsbrott vid Calais i Frankrike den 10 september 1865. Han klarade sig levande ur haveriet men efter några dagar i land blev han mördad i Calais.

År 1870 ägdes gården av skeppareänkan Catharina Gylander, som bodde med barnen Henrik, Signe och Ellen. På hyra bodde matrosen Johan Bejer och sjömanshustrun Maria Holmberg med 4 barn. Hos henne bor också sjömansänkan Severina Stormals, som hade 5 mindre barn.

År 1875 ägdes gården av änkan Catharina Gylander. På hyra bodde vaktmästareänkan Fredrika Fack, arbetskarlen Vilhelm Lillåhls med hustrun Anna, sjömanshustrun Maria Holmberg och sonen, styrman Henrik Gylander.

År 1880 ägdes gården på tomt nr 58 av skeppareänkan Catharina Gylander, som bor med döttrarna Signe och Ellen. I gården bor också sonen Henrik (f.1847), som nu är sjökapten. Han var gift med Helena Granberg, som var född år 1847 i Vörå och kom till staden år 1877 via Närpes.

År 1885 hade gården övertagits av sonen Henrik Gylander tillsammans med hustrun Helena. Modern Catharina bor kvar i gården med sin dotter Signe. På hyra bor en sjöman Johan Karra (f.1845) som hade sex barn. Arbetskarlen Gabriel Nyblom (f.1841) bodde också på hyra med hustrun Elisabeth (f.1826) och två barn. Jungfrun Maria Rönnqvist (f.1851) bodde på hyra, liksom fiskareänkan Maria Åstrand (f.1845).

År 1890 ägs gården av skepparen Henrik Gylander med hustrun Helena. Modern Katharina bor där och också Henriks ogifta syster Ellen, som år 1883 hade fått en son. Sjömannen Karra bor där ännu med hustrun Maria (f.1848). Fiskaren Anders Norrgrann (f.1842) bor med hustrun Johanna (f.1849) och barnen Maria och Lisa.

År 1893 avlider modern Katharina och skepparen Henrik Gylander säljer då gården åt exportören Johan Wilhelm Lassfolk (f.1862) med hustrun Maria (f.1864) och tre små barn. Hos dem bor också pigan Maria Ingves (f.1851).

År 1895 bor arbetskarlen Matts Wilhelm Tesslöf (f.1834) på hyra med hustrun Kajsa (f.1841) och en dotter som också heter Kajsa. Handlanden Emil Hartman (f.1855) bor på hyra med hustrun Tilda (f.1863) och två söner. Pigan Hilda Vainionpää (f.1874) bor med paret Hartman.

År 1897 hade gården på tomt nr 58 övertagits av skräddaren Isak Bärlund. Han var född i Påmark år 1848 och han var första gången gift med Maria från Ulfsby och fick med henne 4 barn. Efter Marias död 1881 gifte Isak om sig med Sofia Lehtimäki, född år 1844 i Kauhajoki och de fick sedan 3 barn. Hos Isak och Sofia bor också skräddarlärlingen Johan Ojala (f.1878). På hyra bor målaren Ernst Rask (f.1864) och arbetaren Wilhelm Thesslöf med hustrun Kajsa, och de har flera barn.

År 1898 avlider skräddarmästare Isak Bärlund och gården övertas då av skräddareänkan Sofia Bärlund, som bor med 4 barn. På hyra bor målaren Karl Henrik Forsell (f.1862) med hustrun Hulda (f.1858) och en liten dotter. Typografen Karl Emil Westerlund (f.1872) bor på hyra med hustrun Bertha (f.1881) och en dotter. Arbetaren Thesslöf bor där med hustrun Kajsa och sonen Frans (f.1879) som är dövstum.

År 1902 hade tomten nummer 58 delats på tvären. Den östra delen ägdes av skräddareänkan Sofia Bärlund och fick adressen Västra Långgatan 37 och den västra delen ägdes av tidigare hyresgästen, arbetaren Wilhelm Thesslöf fick adressen Staketgatan 22.

År 1905 ägdes halva tomten 58, på adressen Västra Långgatan 37 av skrädareänkan Sofia Bärlund. På hyra hos hennes korvmakaren Karl Volsburg med hustrun Anna och de var tyska medborgare. Sofias dotter Helmi Bärlund bodde också i hennes gård.

Åren 1914 till 1920 ägdes gården på Västra Långgatan av skräddareänkan Sofia Bärlund. På hyra hos henne bodde skomakaren Juho Riihimäki (f.1885) som hade gift sig med Sofias dotter Fanny (1881-1954). Med dem bodde en skomakarlärling Matti Johansson (f.1895).

År 1923 övertogs gården av bankvaktmästaren Josef Lång. De flesta hyresgäster hade flyttat och där bodde då endast arbetaren Viktor Joki (f.1876) med hustrun Sanna (f.1875) och 7 barn. Skomakarlärlingen Matti Johansson är ”till sjöss”.

År 1925, i september köpte bagareänkan Maria Niemistö (f.1852) från Ylistaro gården på Västra Långgatan 37. Med henne bodde dottern Ida (f.1882). På hyra bodde bagerskan Justiina Viitala (f. i Ylistaro 1865) och skomakarlärlingen Matti Johansson, som har kommit tillbaka från sjön.

År 1939 hade gården övertagits av dottern, bagaren Ida Elisabet Niemistö, som var född år 1882 i Ylistaro. Med henne bodde hembiträdet Aino Mäntysalo, född i Honkajoki år 1906. Under krigsåren bodde också hembiträdet Martta Viitamäki i gården, hon var född 1919 i Kauhajoki. Också bagaren Justiina Viitala bodde i gården.

Ännu i mitten av 1950-talet ägde bagaren Ida Niemistö gården. Efter henne har gården haft flera ägare, bland annat en bagare Mattlar och familjer Westerlund från Teuva. På 1970-talet ägdes gården av målarmästaren Tauno Siltanen som i juli 1974 sålde den åt Reinhold Weckström. Han påbörjade då en grundlig renovering av gården. Reinhold var född i staden år 1913 och han var son till Carl Alfred Weckström (1871-1934) och Anna Kajsa (1872-1939).

Reinhold var gift med Ingegerd Adolfsson (1934-2020) från Nagu. Reinhold var känd som en verklig kulturperson, konstnär och som teaterman. Han bodde i Pargas och arbetade på teater i Åbo men vistades mycket i Kristinestad, dit han också flyttade år 1981.

Den gamla gården är fortfarande i släktens ägo och är trots sin höga ålder fortfarande i gott skick.

Den här gården som kallas Argelanders gård är byggd på 1700-talet, långt före Mauritz Wilhelm Argelander föddes. Efter det har den säkerligen kallats allt från Gylanders och Bärlunds till Niemistös och Weckströms gård. Fotot från sommaren 2020.
Även om det exakta byggnadsåret är okänt, så kan man nog utgå från att det här är ett av stadens äldsta bostadshus. Byggnadsstilen och utseendet tyder på huset är uppfört på 1700-talet. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redaktör Kurt Gullberg.
Gården på Västra Långgatan är lika lång som tomten är bred, något som är unikt i staden. För att komma in på gården fanns det i tiderna en port mitt i byggnaden, men den byggdes fast i något skede och en vanlig ytterdörr sattes dit i stället. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redaktör Kurt Gullberg.