Ungdomsgården på Strandgatan 37, tomt nr 207.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021. Mantalslängderna, gamla tidningar och kyrkböckerna har varit till stor hjälp, liksom Rafael Olins släktutredningar och Lily Nysténs skrifter.

Den här gården är troligen byggd på tidigt 1800-tal, men något klart byggår är inte känt. Mellan åren 1951 och 1984 var stadsbiblioteket inrymt här och sedan 1986 har det fungerat som stadens ungdomsgård. Fotot taget från sydost sommaren 2020.
På stadsplanen från 1751 har den här tomten nummer 7 i det fjärde kvarteret och den ägdes då av rådmannen Johan Häll. Johan var född år 1726 och han var gift med borgaredottern Anna Berg (1728-1804). De hade åtminstone en dotter Maria, som kallades Maja och som var född år 1761.

Handelsmannen Johan Häll ägde gården ända till sin död 1804. Till exempel år 1780 så bodde Johan Häll med sonen Johan och döttrarna Maria, som kallades Maja och Catharina som kallades Kajsa.

År 1804 övertogs gården av dottern Maria, som år 1797 hade gift sig med Carl Henrik Berg.

År 1830 då den nya stadplanen från 1825 togs i bruk så ägdes tomten och gården på nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var född i staden år 1765 och han var gift med tidigare ägarens dotter Maria Häll (1761-1839).

År 1830 då den nya stadsplanen från 1825 togs i bruk så ägdes tomten och gården på nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var född i staden år 1765 och han var gift med tidigare ägarens dotter Maria Häll (1761-1839).

År 1836 dog Carl Henrik Berg och gården övertogs då av änkan Maria.

År 1839 dog Maria Berg och gården övertogs då av rådmannen J. B. Sjöberg, som inte ser ut att vara släkt med tidigare ägare.

År 1842 ägdes tomten nr 207 av borgaren och sjökaptenen Anders Backman. Han var född 1797 i staden och var gift med Magdalena Brunck (1795-1878). Magdalena som kallades Lena, var dotter till Gabriel och Anna Brunck. Hos dem bodde då deras dotter Anna (f.1824, d. i Jakobstad 1866).

År 1844 hade gården och tomten 207 övertagits av handelsman Nils Åkervall. Nils var född 1785 i staden och år 1816 gifte han sig med Anna Roos (1786-1824). Efter hennes död gifte han om sig med Catharina Wenman (1803-1829) och efter hennes död med Elisabet Parman (1805-1852). Några barn som blev vuxna fick han inte, trots att han var gift tre gånger. Nils Åkervall ägde från tidigare granntomten nr 208, som låg längs Skolgatan och dessa tomter slogs nu ihop. Nils Åkervall dog år 1849 i staden.

År 1850 ägdes de två tomterna 207 och 208 av handlandeänkan Elisabeth Åkervall. Hon hade nu också förvärvat tomten nr 209 vid Östra Långgatan av skräddaren Johan Holmgrens arvingar.  Hos Elisabeth bodde mamsellen Matilda Lacke, fosterdottern Hilda Lisa, en bokhållare, en dräng och hela 3 pigor.

På hyra i de många gårdarna bodde bland annat sjömannen Carl Magnus Parman (f.1796) som var gift med Greta Ståhl (f.1813). På hyra bodde också Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren 1810-1883) med barnen Adelina (1832-1864) och Ingeborg (1834-1872). På hyra bodde också nålmakaren Carl Packalen med hustrun Eva, före de flyttade till Melanders gård på Östra Långgatan 24.

År 1853 hade de tre tomterna övertagits av skepparen Carl Jerlström. Han var född i Raumo år 1827 och år 1850 gifte han sig med handlandedottern Hilda Lilo (1832-1854) född i Kaskö. De hade en kort tid före det bott på hyra på Strandgatan 35. Carl var skeppare på flera fartyg i staden och i november år 1853 frös hans fartyg fast i Nystad. Han ådrog sig förkylning och lunginflammation och ”dog i hetsig feber” i Kristinestad 1853. Carl och Hilda hade en son som dog i unga år. Hilda själv dog i scharlakansfeber 1854.

 År 1855 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av skeppareänkan Hilda Jerlströms arvingar, som alltså var Carls syskon. I någon av gårdarna bodde löjtnantsdöttrarna fröken Amanda Jerlström och systern Katarina Jerlström. På hyra bodde handlanden Johan Petter Sundström med betjänten Herman Väst, hushållerskan Anna Sundström och en dräng och två pigor. Johan Petter var född i staden 1824 och år 1852 gifte han sig med Maria Christina Sundman (1828-1853). Efter hennes död bodde han en tid i denna gård tills han gifte sig på nytt med Mathilda Ekman (1837-1925). På hyra bodde också sjömannen Jakob Kronborg med hustrun Josefina och arbetskarlsdottern Maria Österlund.

År 1860 ägdes de tre tomterna av viktualiehandlaren Jakob Edvard Häggblom. Han var född i Storå år 1830 och med honom bodde också hans bror, skepparen Erik Vilhelm Häggblom (född i Storå 1822, död i St. Petersburg 1862). Stadsläkaren Gustaf Forstén bodde på hyra med hustrun Lisette, de hade tidigare bott i Parmans gård på Strandgatan. På hyra bodde också handlanden Erland Leván (1828-1900) med hustrun Aurora (f.1829 i staden, dotter till Gustaf Starcke, död i Tavastehus 1863). Guldsmeden Eklund bodde också här med hustrun Emeli. De flyttade sedan till Strandgatan 31.

År 1863 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. Han var född år 1834 i staden och han var son till Ludvig (1800-1834) som var bror till kommerserådet Simon Anders Wendelin. Ludvig Wilhelm var gift med Amanda (f. Sjöberg 1843-1867) och fick 4 barn men endast dottern Fanny (1863-1921)  levde till vuxen ålder. De tre övriga barnen dog alla under katastrofåret 1868. Det var ju denna Fanny som sedan gifte sig med Casimir Kraepelin (1856-1909).

År 1865 ägdes de 3 tomterna av handlanden Ludwig Wendelin med hustrun Amanda, med dem bodde bokhållare Karl, drängen Robert och pigorna Sofia och Henrika. Där bodde också handlanden Karl Berg, med systrarna Maria och Anna, och pigan Johanna.

År 1870 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. På hyra bodde demoiselle Mari Berg. År 1871 gifte Ludvig Wilhelm Wendelin om sig med Selma Bremer (1845-1908) och fick med henne 2 barn som blev vuxna.

År 1875 ägdes de tre tomterna av Ludvig Wilhelm och Selma Wendelin. På hyra bodde rådmannen Karl Adam Savander med hustrun Aurora. Karl Adam var född i Heinola år 1826 och var gift med Aurora Holmström (1830-1914) från staden. Familjen Savander flyttade sedan till ”Dahlströmska gården” nära Rådhusparken. Karl Adam dog i staden år 1901.

År 1880 bodde handlanden Ludwig Wendelin (1834) och Selma (1845) och dottern Fanny (1863) och 3 döttrar till i gården. Rådman Karl Adam Savander (1826) och hustrun Maria (1830) bodde där med dottern Sigrid (1863)

År 1885 bodde handlanden Ludvig Wendelin (1834) och Selma (1845) här med dottern Fanny och 2 yngre döttrar. Plus drängar och pigor.

År 1890 ägdes de 3 tomterna med alla gårdar av Ludvig och Selma, nu med dottern Anna (f.1872) och dräng och pigor. År 1891 byggde Ludvig Vilhelm en sågkvarn i Ragnarsvik i Dagsmark och vill du läsa mera om denna skall du klicka HÄR!

År 1895 samma ägare men nu är Ludwig konsul och Anna bor också där.

År 1900 ägdes tomterna av Ludwig Wendelin med dottern Anna.

År 1906 konsul Ludwig Wendelin och Selma (1845) plus 2 pigor. I någon gård bodde också förre stadstjänaren Johan Lehtonen (1847). Ludwig var ägare ännu 1908.

Den 8.1.1908 skrev Syd-Österbotten att Kristinestad Sparbank har köpt Wendelins gård vid Strandgatan. Ett par månader efter försäljningen avlider Selma Wendelin.

 År 1910 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Konsul Ludvig Wilhelm bodde där tills han avled år 1913. Sparbankskamreren Anna Lundberg (f.1849) bodde i någon av gårdarna med en piga. Också distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med hustrun Fransiska bor där med sonen Paul (f.1892). I någon av gårdarna fanns Nykterhets kaféet med föreståndarinnan Leontine Boldt (f.1850) plus 3 pigor. Också muddermästaren Gustaf Holmqvist (f.1859, svensk undersåte) bodde här. Kontoristen Birger Blomqvist (f.1879) bodde i någon gård.

 År 1916 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Sparbankskamreren Anna Lundberg (f.1849) bor där med en piga. Likaså distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med Fransiska. I någon gård bodde lärarinnorna Aina Grönlund (f.1860) och Anna Sundell (f.1869). Nykterhetskaféet med föreståndarinnan änkefru Anni Eklund (f.1875) med 2 barn och 3 pigor. Här bodde också fröken Lizzie Högmark (f.1889), magister Viktor Ferdinand Lindström (f.1884), magister Eino Nieminen (f.1891) och lärarinnan Helmi Wigelius (f.1893).

 30.8.1918 sålde Sparbanken de tre tomterna med alla gårdar åt handlanden Henrik Nurmela från Lappfjärd. Banken blev kvar på hyra i gården längs med Skolgatan.

År 1920 ägdes de tre tomterna med alla byggnader av handlanden Henrik Nurmela från Lappfjärd, som dock inte bodde där. Det gjorde däremot distriktveterinären Carl Trygg och Fransiska, lärarinnorna Aina Grönlund och Anni Sundell, tjänarinnan Maria Lindell (f.1875), magister Viktor Ferdinand Lindström med hustrun Ester och dotter. Fröken Anni Tötterman (f.1869). Handlanden August Sjöblom (f.1870) med hustrun Vilhelmina (f.1871) med dotter Lilli (f.1900) bodde här.

 31.7.1922 sålde Nurmela alla 3 tomter med gårdar. Distriktsveterinären Carl Trygg (f.1850) fick lagfart på tomt nr 208 i hörnet av Skolgatan och Östra Långgatan. Han bodde också där med sin Fransiska (f.1860). Handlanden John Spolander fick samtidigt lagfart på tomten nr 209 och en liten del av tomten nr 208. Bonden Kaarlo Komsi från Bötom köpte den stora gården på Strandgatan 37 på tomt nr 207.

I december 1935 köpte Kristinestads Sparbank på exekutiv auktion tillbaka tomten och gården i hörnet av Skolgatan och Strandgatan tillsammans med byggnaden längs med Skolgatan av bonden Kaarlo Komsi från Bötom.

I maj 1938 sålde Kristinestads Sparbank hörngården åt vicehäradshövding Erik Dahlström.

I juli 1951 kunde staden efter långa förhandlingar köpa tomten nr 207 med både hörnhuset och det längs Skolgatan av fru Maija Dahlström för att inrätta stadens nya bibliotek där. Det gamla biblioteket som dittills varit inrymt i en liten byggnad på finska folkskolans gårdsplan var inte längre tillräckligt och skolan behövde själv dessa utrymmen varför en flytt varit aktuell en tid. Den större gården längs Strandgatan skulle bli bibliotek medan den mindre gården längs Skolgatan kunde användas som möteslokal för stadens nämnder.

I början av år 1984 flyttade staden biblioteket till betydligt större utrymmen i den Wendelinska gården vid torget.

Fram till sommaren 1986 gjorde staden en grundlig renovering av utrymmena. 200 kvm skulle då användas som ungdomsutrymme meden resten ca 100 kvm skulle användas av mindre grupper som scouter.

Ännu idag används den här gården som ungdomsutrymme och den är i gott skick.

Uthuset på innergården ser ut att vara av samma datum som själva bostadsbyggnaden eller kanske till och med ännu äldre?
Ungdomsgården fotograferad från gårdssidan sommaren 2020.
Ungdomsgården är centralt belägen i korsningen av Skolgatan och Strandgatan. I vänstra kanten skymtar hörnet på Sundmans gård och i högra kanten syns fasaden på Nordlunds gård. Fotot från sommaren 2020.