Wendelins gård på Strandgatan 40 och 38, tomterna nr 127 och 128.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp vid dokumentationen. Om du också vill läsa Föreningsbankens historia i Kristinestad, så skall du klicka HÄR!

Det var år 1837 som handlanden Simon Anders Wendelin lät bygga detta affärshus på Strandgatan 40 och 38, som numera också använder adressen Salutorget 1. Efter Wendelins konkurs år 1887 övertogs gården av handlanden Konrad Sundman. Mellan åren 1918 och 1981 fanns Föreningsbankens kontor i denna byggnad. Staden förvärvade byggnaden år 1981 och år 1984 kunde stadsbiblioteket flytta dit. I vindsvåningen kunde Kristinestads sjöfartsmuseum inreda egna utrymmen för sina föremål. I källarvåningen finns det i dag en restaurang, stadsbiblioteket förfogar över hela bottenvåningen och på vinden finns Kristinestads Sjöfartsmuseum.
På Claes Claessons första stadsplan från 1651 så gick strandlinjen där Strandgatan går i dag men på grund av landhöjningen och utfyllnad har strandlinjen till i dag flyttats österut med ungefär 135 m. Notera att den Östra Långgatan inte fanns inritad på den första stadsplanen. Det fanns på stadsplanen endast tre långa gator, nämligen Strandgatan, Långgatan och Staketgatan. Här syns också var den enda bonden på Koppö, bodde då staden grundades år 1649. På denna karta finns det ingenting som tyder på att det skulle ha funnits en gammal handelsplats på Koppö.
På stadsplanen från 1751 så har strandlinjen flyttats några meter österut men ännu har ingen bostadstomt bildats. På stranden finns några bodar och strandmagasin. På övre torget står stadens rådhus och lite nedanför Strandgatan står det östra tullhuset bredvid tullbryggan. Den stora tomten på nr 1 i det tredje kvarteret norr om Rådstufvutorge tillhörde ”Rika Bergen”, alltså Hans Berg.
På stadsplanen från 1825 finns tomterna 127 och 128 inritade. ”H” står för rådhus, ”I” för Rådstufvutorget, ”K” är Tullbryggan och ”L” är Pack- och Våghuset. Den östra tullstugan som under en lång hade stått mitt på torget har nu flyttats till sin nuvarande plats i Norrstan.

Enligt de gamla mantalslängderna och kyrkböckerna ägdes de båda tomterna av:

År 1830, tomt nr 127 ägdes av handelsman Simon Anders Wendelin. På tomt nr 128 bodde gårdsägaren och timmermannen Erik Backman.

År 1832 byggde Simon Anders Wendelin en gård längs med Strandgatan, som var i bruk ända tills den revs på 1980-talet, då det nuvarande affärshuset Commerce byggdes.

År 1837 byggdes den stora gården vid Salutorget, som byggdes ihop med den smalare gården längs med Strandgatan. Byggare var handlanden och skeppsredaren Simon Anders Wendelin, som var född i staden år 1793. Hans far Simon Simonsson Wendelin hade år 1778 flyttat till Kristinestad från Björneborgstrakten och han blev tulltjänsteman i staden. Simon Anders föddes i faderns andra äktenskap med Helena Rebecka Löfgren (f. i staden 1756-1819). År 1824 gifte sig Simon Anders med Katharina Margareta Hällman (1794-1878) från Nykarleby och de fick många barn. År 1838 byggde Wendelin de uthusbyggnader som fanns i den norra ändan av tomten.

År 1840 ägdes affärshuset på tomterna 127 och 128 i det tredje kvarteret av konsul Simon Anders Wendelin och hustrun Katharina. Med dem bodde vuxna dottern Maria, vuxna sonen Otto och flera minderåriga barn. I gården bodde också bokhållarna Nils Bratt och Erik Johan Sundman, betjänterna Gustaf Åkerman, Johan Björkqvist och en som heter Helenius, mamsellen Sofia Hägglund, drängarna Jacob, Johan och Carl och ett stort antal pigor. År 1842 bodde också trädgårdsmästare Harald Didric i gården.

År 1845 ägdes gården av konsul Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. Sonen Otto är nu bokhållare och i gården bor också vuxna döttrarna Chatarina och Emeli. Wilhelmina Hjortén och Sofia Hägglund är antecknade som husmamseller, Albert Grangren och Johan Lindroth som bokhållare, Adolf Didric som trädgårdsdräng, fyra vanliga drängar och fem pigor och alla dessa bor i gården.

År 1850 ägdes gården av konsul Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. Ett stort antal bokhållare, jungfrur, drängar och pigor bor med dem. I gården bor också Simon Anders´ syster Anna Wetterhall (f. 1797). Sonen Otto Samuel, som nu benämns handlande ser ut att bo i gården i en egen lägenhet.

År 1855 ägdes gården av kommerserådet Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. Vuxna döttrarna Helena, Ida och Wendla bor hemma tillsammans med sin faster Anna Wetterhall. August Roos är bodbetjänt, Sofia Granroos och Hedvig Stark är jungfrur och där bor också flera drängar och pigor.

År 1860 ägdes gården fortfarande av kommerserådet Simon Anders Wendelin och hustrun Katharina. Liksom tidigare bodde där flera betjänter, drängar och pigor. I januari 1861 avlider kommerserådet Simon Anders Wendelin och gården och hans företag S.A. Wendelin övertas av sonen Otto Samuel Wendelin.

År 1865 ägdes gården och de båda tomterna av sonen, konsuln Otto Wendelin.  Han var född år 1824 i staden och år 1851 gifte han sig med Ulrika Johanna (1830-1893). Ulrika var dotter till Karl Fredrik Rosenlew i Björneborg, som var gift med Johanna Margareta Ekström, född i Kristinestad. I gården bodde också Ottos mor kommerserådinnan Katharina Wendelin med barnen Ernst, Helena och Ida. Där bodde också bokhållarna Gustaf Wörsten, F. Hornborg och G. Sundqvist. Uppköparna Karl och Johan bodde här, liksom två drängar och hela fem pigor. Också Ulrikas syster Eva Rosenlew (1844-1903) bodde i gården, hon var för övrigt ogift och barnlös och blev sedan känd som en stor donator till flera institutioner i Kristinestad.

År 1870 ägdes gården av vice konsul Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Med dem bodde vuxna barnen Bruno (1854-1917) och Agnes (1852-1913) och sju yngre barn. Hos Otto och Ulrika bodde bokhållaren G. Wörsten, betjänten E. Hadén, hushållerskan H. Ekström och flera drängar och pigor. Boende på hyra Ottos mor kommerserådinnan Katharina Wendelin. Hos henne bodde vuxna döttrarna Ida och Emeli. På hyra bodde också Severin Kepplerus, som var barnbarn till Simon Anders Wendelin. Severins far Adolf Fredrik Kepplerus fungerade några år som stadsläkare i staden. Han var född år 1812 i Kuopio och år 1845 gifte han sig med Wendelins dotter. Där bodde också hushållerskan L. Lindholm, trädgårdsmästaren G. Carlsson med hustrun Mathilda och Katharinas många drängar och pigor.

År 1875 ägdes gården av vice konsul Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Hos dem bodde vuxna barnen Bruno, Agnes och 8 minderåriga barn. Eva Rosenlew bodde kvar, liksom G. Wörsten, hushållerskan H. Ekström och många drängar och pigor.

På hyra bodde kommerserådinnan Katharina Wendelin, med barnen Ernst (1858-1911), Emeli och Ida. Hos henne bodde också dottersönerna Severin Kepplerus (1846-1912) och Ivar Kepplerus (f. 1848), trädgårdsdrängen G. Håkansson med hustrun Maria och två barn. Katharina Wendelin dog år 1878.

År 1880 ägdes gården av kommerserådet Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Med dem bodde sönerna Bruno 1854, Ernst 1858, Knut 1860, Rudolf 1862, Otto 1864,döttrarna Agnes 1852 och Emmy 1856. Boende också svägerskan Eva Rosenlew.  Hushållerskan Hilda Ekström (f.1829) bodde här, betjänten Gustaf Wörsten (f.1830) likaså, Otto Idman (f.1857) och Karl Albert Åkerman (f.1859). Nu nämns i mantalslängden att Otto Wendelin  är ägare av Villan Surutoin vid Storträsket.

1885 Ägare och boende kommerserådet Otto Wendelin 1824, hustrun Ulrika 1831, sönerna Bruno 1854, Ernst 1858, Knut 1860, Rudolf 1862, Fredrik 1869, Emmy 1856 och Hanna 1866. Svägerska Eva Rosenlew. Betjänterna Gustaf Wörsten, Karl Hedman (f.1865) och Gustaf Forsman (f.1867) bodde hör med många drängar och pigor. Otto Wendelin ägare av villan Surutoin och där finns fröken Ida Wendelin som boende. Hon bodde där med systern Emeli och de hade också flera drängar och pigor.

År 1887 gick firman S.A. Wendelin i konkurs och året därpå dog kommerserådet Otto Wendelin. Gården på de två tomterna 127 och 128 övertogs då av handlanden Konrad Sundman, som inte var nära släkt med Wendelins. Konrad var son till Erik Johan Sundman och han hade tidigare bott på adressen Strandgatan 39, som fadern hade förvärvat av Simon Anders Wendelin runt 1845.

År 1890 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman och med honom bodde handelsbiträdena Axel Ågren (f. 1865), Alexander Vikbäck (f.1863) och Henrik Kaas (f.1873). På hyra bodde kommerserådinnan och änkan Ulrika Wendelin och hennes barn Bruno, Ernst, Knut, Rudolf, Otto, Fredrik, Emmy och Hanna och en minderårig dotter. Eva Rosenlew bodde här tillsammans med flera drängar och pigor. År 1893 avled kommerserådinnan Ulrika Wendelin.

År 1895 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman, som ett par år senare gifter sig med Fanny Engström (1877-1903) och med henne fick han barnen Seidi (1899-1913) och Frej (1901-1980). Hos Konrad bodde handelsbiträdena Erik Engström (f.1849), Axel Fredriksson (f.1876) och Vilhelm Nordberg (f.1878). På hyra bodde konsul Bruno Wendelin med många syskon och sin moster Eva Rosenlew. Sjökaptenen Severin Kepplerus (f.1846) bodde igen på hyra.

År 1900 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman, hustrun Fanny (f.1877) och en dotter. Hos dem bodde också Konrads moster Greta (f.1817), kontoristen Saimi Berg (f.1879) biträdena Allan Fredriksson (f.1880), Ivar Lindberg (f.1879) och Anton Rönnbäck (f.1875). Arbetaren Knut Miiala (f. 1842) hade då redan bott i många år på hyra.

År 1905 ägdes gården av Konrad Sundman, som var änkling sedan ett par år och han bodde nu där med sin dotter Seidi och sonen Frej. Hos honom bodde hushållsföreståndaren Fanny Lindstedt (f.1855), handelsbiträden Viktor Gullmes (f.1885) Emil Perus (f.1885) och Edvard Snickars (f.1887). också drängen Jakob Ingves (f.1861) bodde här liksom Matti Soutaja (f.1887) som också var dräng. Pigorna Emma Korpi (f.1883), Mina Korpi (f.1883) och Hilma Ånäs (f.1885) bodde här med Konrad.

På hyra bodde konsul Bruno Wendelin med syskonen Emmy, Hanna och Ellen. Hos honom bodde också kusken Thure Falk (f.1875) som var svensk medborgare. Drängen Frans Klemets (f.1888), och pigorna Albertina Rosnell (f.1852), Selma Söderling (f.1884) och Anni Tillgren (f.1884) bodde med Wendelins. På hyra i Konrads gård bodde också fröken Ida Wendelin (f.1832).

År 1910 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman, som bodde där med en dotter och en son. Hos dem bodde hushållsföreståndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855), och handelsbiträdena Frans Gullmes (f.1890) och Ossi Aro (f.1893). Drängen Matts Kivistö (f.1883) bodde där liksom pigorna Amanda Aro (f.1857), Hilma Peltomaa (f.1879), Amanda Lindell (f.1885) och Maria Lindell (f.1880).

På hyra i Konrad Sundmans gård bodde konsul Bruno Wendelin med tre systrar. Kontoristen Fredrik Wendelin (f.1854) bodde också här.

År 1914 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman, som bodde där med sonen Frej. Hos dem bodde också hushållsföreståndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855), handelsbiträdena Karl Björs (f.1896) och Anna Bäckström (f.1896). Pigorna Hilma Peltomaa (f.1879), Lempi Santamäki (f.1890), Anna Lillkull (f.1876) och Lydia Hautamäki (f.1892) bodde där, liksom drängen Benjamin Viitala (f.1895).

På hyra bodde baderskan Anna Westerinen (f.1866). På hyra bodde också konsuln Bruno Wendelin, som bodde med syskonen Emmy, Hanna och Ellen. Kontoristen Fredrik Wendelin bodde där, liksom pigan Albertina Rosnell (f.1852), Sigrid Liru (f.1888) och Elina Ojanen (f.1887). Ida Wendelin bodde där ännu.

År 1917 förvärvade Nordiska Aktiebanken den gamla Wendelinska gården och de fick lagfart på tomterna i juni 1917. Efter en större renovering flyttade de år 1918 sitt kontor dit från Henriksons affärshus, där de hade varit på hyra sedan år 1897. Om du också vill läsa Föreningsbankens historia i Kristinestad, så skall du klicka HÄR!

På hyra i gården bodde handlanden Konrad Sundman med sonen Frej. Pigorna Hilma Peltomaa (f.1879), Amanda Lillkull (f.1887), Hulda Aalto (f.1896) och Amanda Lång (f.1889) bodde med dem liksom drängen Anselm Rönnlund (f.1895). Hushållsföreståndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855) bodde där liksom handelsbiträdet Anna Bäckström (f.1896) och baderskan Anna Westerinen (f.1866).

Den tidigare hyresgästen Bruno Wendelin hade avlidit i mars 1817, ogift och barnlös. På hyra bodde i stället systrarna Emmy och Hanna Wendelin med tre pigor. Fröken Ida Wendelin bodde också här. liksom brodern, kontoristen Fredrik Wendelin (f.1869) som var ogift och barnlös.

I augusti 1919 bildades Kristinestads Handelslag och de öppnade en affär i Föreningsbankens gård. De fick dock snabbt ekonomiska problem och lade ned verksamheten år 1923.

År 1920 ägdes gården av Nordiska Aktiebanken och dess direktör Tor Nordström (f.1885) som bodde där med hustrun Elna (f.1891) och pigan Elsa Storås (f.1896). Där bodde flera personer av släkten Wendelin men inte längre Konrad Sundman, som hade flyttat tillbaka till barndomshemmet på Strandgatan 39. Däremot bodde stadsläkaren doktor Martin von Essen (f. 1883) här med hustrun Marta (f.1889) och två mindre barn. Med dem bodde också pigorna Regina Cederström (f. 1900) och Lydia Rajala (f.1896).  Gårdens vaktmästare Karl Schultz (f.1874) bodde också här med hustrun Anni (f.1879) och en yngre dotter. I gården fanns också flera affären, bland annat Kristinestads Modeaffär, som öppnade 1920, Herrekipering Alf Camis, som öppnade år 1922 och följande år flyttade S. Arifullins tygaffär till bankens gård från andra sidan Strandgatan.

År 1924 ägdes gården av Nordiska Aktiebanken, och dess direktör Tor Nordström bodde där med hustrun Elsa. På hyra bodde stadsläkaren Einar Runeberg (f.1871) med hustrun Enni (f.1878) och barnen Johan och Clara. Butiksbiträdet Sjöfär Saber (f.1897) bodde här och han var rysk medborgare.

År 1926 ägde banken hela gården men det var endast direktören Tor Nordström som bodde där med sin familj. Direktören och rådmannen Tor Nordström var född i Viborg i oktober 1885 och han var gift med Elna, född Grönblom i Björneborg år 1891.  Under tiden som de bodde i staden föddes dottern Dorrit Margaretha år 1920 och hon gifte sig sedan till Helsingfors med Karl Fabian Langenskiöld. I staden föddes också sonen Göran Gustav år 1923 och som sedan gifte sig med Raili Lehto. År 1938 flyttade John Spolander sin delikatessaffär från övre torget till bankens gård.

År 1939 var läget så gott som oförändrat men nu är det stadsläkaren Hugo Ludvig Bredström som sedan år 1931 bodde här och hade sin mottagning här. Han var född 1894 i Ingå och han var gift med Vera, som var född år 1896 och hade ryskt påbrå. Hos dem bodde alltid någon tjänarinna, till exempel Sigrid Sofia Högback (f.1910), Elna Björk från Tjöck (f.1918) eller Ingrid Storås från Mörtmark. Kesko hade också sin partiaffär och kontor i längan utefter Strandgatan.

Efter kriget 1944-1946 var det Nordiska Föreningsbanken som ägde gården och där bodde direktör Nordström med sin familj.  Där bodde fortfarande stadsläkaren Bredström med sin Vera. Förutom bankens egna kontor fanns det hyresgäster också, såsom trävarufirman Grankull & Co: s kontor, John Spolanders diversehandel, Kristinestads Elektroauto och Keskos partiaffär och kontor. Där fanns också damfrisering Parant och stadsläkarens mottagning.

År 1948 hade stadsläkaren Bredström flyttat till Hangö och i hans ställe hade kommit Torsten Strömberg. Torsten var född år 1912 i Esbo och flyttade till staden via Vasa. Han var gift med Elinor Hartman, som var född år 1912 i Helsingfors och de hade med sig 4 barn som alla var födda i Esbo. I gården fanns fortfarande stadsläkarens mottagning, Grankulls kontor, delikatesshandlare John Spolanders affär, Kristinestads Elektro-auto, Keskos kontor och affär.

Från 1949 eller 1950 bodde här också stenarbetaren Viljo Viklund, som var född i Närpes år 1917 och han blev då gårdskarl. Viljo var gift med Laimi Lammasniemi, som var född år 1920 i Storå. Med sig hade de två barn som båda var födda på Ulfvesvägen i Lappfjärd. Efter flytten till staden fick de sedan ännu en son år 1950. Familjen Viklund bodde i en liten gårdsbyggnad, som revs i slutet av 1970-talet.

I mitten av 1950-talet flyttade familjen Viklund till Strandgatan 8. År 1953 flyttade Tor Nordström bort då han gick i pension och bankens nya direktör, borgmästaren Torsten Lundberg flyttade in. Torsten var född år 1908 i Lappträsk och han var gift med Kerstin Ahlström, född 1914 i Jakobstad. De hade tidigare bott i Fremdelings gård på Strandgatan 42.

I gården fanns det i mitten av 50-talet Nordiska Föreningsbankens kontor, Grankull & Co från Skaftung hade sitt kontor i gården, liksom Levi Lytz som hade övertagit John Spolanders delikatesshandel. Affären övertogs sedan av fru Örn, som var hemma från Närpes. Kristinestads Elektro Auto fanns här liksom Keskos partiaffär och kontor, Kampaamo Mäkelä, Ab Haldin Oy.

På 1970-talet fanns bankens kontor fortfarande i gården. Gården som under en lång hade haft en ljusblå färg fick år 1974 den herrgårdsgula färg som den fortfarande har. I källarvåningen fanns modeaffär Saga Perjus, som år 1974 flyttade en våning upp. Affärens innehavare var Ulrika Suominen. I slutet av 70-talet började Föreningsbanken planera ett nybygge på samma tomt där Essos servicestation låg. Servicestation var byggd i början av 1950-talet och de första föreståndarna var Albert Nordström och Armas Paavola. Den övertogs sedan av Gustaf Carlsson, som år 1973 överlät skötseln åt Bengt Nordström. Stationsbyggnaden revs i slutet av år 1978 och Föreningsbanken kunde efter det bygga det nya bankhuset invid Sjögatan, som de kunde ta i bruk år 1981.

Den 15 januari 1979 undertecknade representanter för staden ett avtal att de skall överta huvudbyggnaden vid torget. Övertagande skulle ske vid följande årsskifte om det nya bankhuset då är färdigt. Redan då förslogs det att stadens bibliotek skulle flytta dit. En turistinformation skulle också passa i gården, eftersom det ansågs opassande att turistinfomationen nu fanns i Hotell Kristinas utrymmen och sköttes av en resebyrå..

År 1981 övertog staden Kristinestad Wendelins gamla byggnad och år 1984 flyttades stadens huvudbibliotek dit. Biblioteket hade före det funnits på Strandgatan 37, i den nuvarande ungdomsgården. År 1984 flyttade Radio Österbotten sin studio till gården. På gårdens baksida uppfördes år 1986 ett nytt trapphus och via detta kan man sedan ta sig till radiostudion, bibliotekets kontor och till Sjöfartsmuséet uppe på vinden.

Trots att gården inom några år fyller 200 år är den fortfarande i gott skick.

Foton.

Marknaderna i Kristinestad drar alltid mycket folk, det ser man bra på Teuvo Kanervas foto från år 1972. I högra kanten syns den Wendelinska gården, där Föreningsbanken då hade sitt kontor. Följande gård är Töttermans affärshus, som förstördes i en brand år 1974. Till vänster den äldsta delen av Risto Talas´ varuhus som han byggde år 1964.
De Wendelinska gårdarna fotograferade i slutet av år 1974, efter att Helsingforsbankens affärshus på granntomten hade förstörts i en brand sommaren 1974. Den lägre gården längs med Strandgatan uppfördes 1832 och den högre och bredare invid Salutorget byggdes 1837, båda av Simon Anders Wendelin. Gården längs med Strandgatan revs i mitten av 1980-talet, då det uppfördes ett nytt affärshus på samma ställe. Fotot från Museiverkets samlingar.
Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” från år 1995, där Wendelins gamla gård pryder sin plats vid torget. För yngre läsare måste förklaras att den lilla byggnaden vid broändan är en telefonkiosk, därifrån man kunde ringa samtal om man först stoppade mynt i apparaten.
Mitt i bild syns Wendelins gård. Från början hade gården alla ingångar från gårdssidan men efterhand öppnades dörrar också mot torget. Hannu Vallas foto kan vara taget runt 1990 och det finns i Museiverkets samlingar.
En del av Hannus Vallas flygfoto från ungefär 1990, där den Wendelinska syns mitt i bild. Fotot finns i Museiverkets samlingar.
Wendelins gård som i dag hyser stadens bibliotek är vackert belägen på Salutorgets norra sida. Foto från sommaren 2019.
Då Simon Anders Wendelin lät bygga denna gård år 1837, så stod på stranden. Nedanför gården stod det bara några magasin och bodar, och Wendelin grävde upp en kanal bakom gården, så att fartyg kunde lossa och lasta direkt till hans magasin. Efter att stadsbron byggdes på1840-talet var det inte längre möjligt för fartyg att ta sig fram till Wendelins gård.
Salt var i tiderna en av de viktigaste importvarorna och under sommaren gällde det att bunkra upp ett ordentligt lager inför den kommande vintern, då all sjöfart stod stilla. Det här saltmagasinet som nu finns på Lebells museum hade ända fram till 1975 stått på den Wendelinska tomten. När Föreningsbanken började planera för sitt nybygge, så var det klart att magasinet måste bort och man kan nog säga att det har fått en värdig plats. Enligt Carl Sjöblom så skulle detta magasin vara ända från 1700-talet.
Konrad Sundman annonserade i så gott som alla tidningar som utkom i staden och ibland kan det vara svårt att veta vad han vill sälja.
Handlanden Konrad Sundman var en mångsidig och driftig affärsman, som hade ett verkligt stort varuutbud. Han annonserade flitigt i tidningarna. År 1879 startade han ett brännvinsbränneri på den Nordlundska tomten på Strandgatan och i början på 1900-talet köpte han Mariefors Bränneri, som i flera år varit ett av landets största brännvinsbrännerier och det fanns då på Östra sidan nära gränsen till Tjöck.
År 1929 avslutade Konrad Sundman sin affärsverksamhet och han sålde då resterna av sina handelsvaror. Han dog sedan i november 1932.