Rusks gård på Östra långgatan 34, tomt nr 210.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021, med hjälp av Karin Rusk. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här gården på Östra Långgatan skall enligt uppgift vara byggd i början av 1800-talet, och den har efter det kallats Österlundas, Gustafssons, Nelsonas och Rusks. Den tiden var adressen tomt nummer 210 i det fjärde kvarteret, i dag är adressen Östra Långgatan 34. Tomten är ca 350 kvm stor. Från år 1898 till 1928 var gården obebodd och där verkade då ett bleckslageri och ett köttrökeri. Fotot från sommaren 2020 är taget från sydväst.
På den gamla stadsplanen från 1751 så skulle Östra Långgatan 34 ha funnits på en del av tomt nr 11 och en del på tomt nr 13. Den tomten ägdes då av Simon Österlund.

Gården och tomt nr 210 har enligt böckerna ha haft följande ägare och inneboare.

År 1809 finns antecknat att sjömannen Michell Bergendahl skulle vara innehavare av gården och tomt nr 11 i det fjärde kvarteret. År 1813 hade den övertagits av änkan Anna Bergendahl.

År 1815 hade gården övertagits av Österlunds arvingar.

År 1820 hade gården på tomt nr 11 övertagits av sjömannen Jacob Törnqvist, som bodde med hustrun Maria. På hyra bodde den före detta länsmannen L.H. Åberg som bodde med hustrun Anna och en son.

År 1825 ägdes gården av fiskarehustrun Greta Österlund, som bodde med sin bräckliga man Anders.

På stadsplanen från 1825 så har tomten 11 i det fjärde kvarteret delats och fått numrorna 209 och 210.

Åren 1830 till 1836 ägdes tomten och gården på tomt nr 210 av sjömanshustrun Greta Österlund. Där bodde också hennes man Anders, som var bräcklig.

År 1837 ägdes gården av Greta Österlund, som nu var sjömansänka. Hon bodde med dottern Anna Maria, som var född i staden år 1821.

År 1840 – 1843 innehades gården av svarvaregesällen Anders Finnberg och år 1840 bodde med honom styvdottern Maria Österlund. År 1843 bodde stadstjänaren Anders Gabriel Strandman i gården på hyra, liksom sjömansänkan Lena Kullberg.

År 1845 innehades gården av arbetskarlen Jakob Törnqvist, men han bodde inte där själv. Han var förmyndare för sjömansdottern Maria Österlund som bodde där, liksom systern Greta. Arbetskarlen Johan Wester med hustrun Anna bodde också i gården.

Åren 1848-1850  innehades gården av arbetskarlen Jakob Törnqvist, som förmyndare för sjömansdottern Maria Österlund. På hyra bodde arbetskarlen Johan Häggström med hustrun Beata. Där bodde också borgareänkan Gustafa Lind och sjömännen Josef Lind och Carl Lind.

År 1855 ägdes gården av sjömansdottern Maria Österlund men några hyresgäster finns inte antecknade. Maria ser inte ut att ha varit gift men år 1848 fick hon sonen Carl Emil och 1855 sonen Johan Wilhelm, som dog redan år 1860.

År 1860 ägdes gården fortfarande av sjömansdottern Maria Österlund. På hyra bodde matrosen Adolf Boman med hustrun Fredrika. Där bodde också arbetskarlen Johan Martens med hustrun Greta, och sjömannen Karl Martens. Maria Österlund dog ungefär år 1861 och gården övertogs då av Anna Forsström.

År 1863 ägdes gården av sjömansänkan Anna Forsström. På hyra bodde sjömannen Adolf Boman med hustrun Fredrika.

År 1865 ägdes gården av sjömansänkan Anna Forsström, som bodde med sonen Karl. På hyra bodde brandvakten Johan Storås. Följande år bodde sjömannen Daniel Westerholm på hyra. Han bodde med hustrun Maria, sönerna Karl och Johan, och minderåriga dottern Anna. Då bodde också postiljonsänkan Margreta Sundström i gården. År 1868 bodde hyresgästen matrosen E. A. Häggqvist där med hustrun Maria och lilla sonen Karl.

År 1870 ägdes gården av sjömannen Anders Häggqvist med hustrun Johanna och två unga söner.

År 1875 ägdes gården av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. På hyra bodde sjömannen Anders Forsman med hustrun Vilhelmina.

År 1880 ägdes gården av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. Inga hyresgäster finns antecknade.

Åren 1885 – 1890 ägdes gården av matrosänkan Johanna Bernas (f.1820). På hyra bodde sjömannen Anders Forsman (f.1849), och hustrun Mina (f.1849) och 4 barn.

År 1895 bodde matrosänkan Johanna Bernas ensam i gården. År 1897 har tydligen Johanna avlidit då hennes arvingar ägde gården. Där bodde då arbetaren Matts Andersson (f.1856) med hustrun Henrika (f.1861) och två barn. I gården bodde också arbetaren Arvid Karlsson (f.1873) med hustrun Sofia (f.1870) och två söner.

År 1900 ägdes gården enligt mantalslängden av Johanna Bernas´ arvingar men det finns inga anteckningar om hyresgäster. Tidningen Syd-Österbotten som följde upp fastighetsaffärerna i staden skrev dock i maj 1898 att bleckslagaren Johan Gustafsson skulle ha köpt gården för 2000 mark. Gustafsson bodde inte där och inte någon annan heller, så han hade bara sitt bleckslageri inrymt i gården. Själv bodde Johan Gustafsson på hyra i kapellmästare August Hammars gård nr 140 vid Skolgatan, på adressen Östra Långgatan 41. Johan Gustafsson var också köttrökare och han hade sitt rökeri i en liten byggnad bakom Rådhusberget.

År 1905 ägdes gården av bleckslagaren och affärsmannen Johan Gustafsson men ingen bodde i gården.  I maj 1905 förvärvade bleckslagaren också den södra gården på tomt nr 211, den som har adressen Östra Långgatan 32. Denna granngård köpte han av handlanden K. L. Saari, som i sin tur hade förvärvat den år 1903. I den här gården på tomt nr 211 bodde ägaren själv, bleckslagaren Johan Gustafsson (f.1851) och hans hustru Justiina (f.1865) med två barn. Där bodde också arbetaren Anton Rantala (f.1879) med en dotter. Också arbetaren Frans Henrik Myllyviita bodde den gården. I september 1905 förstörs Gustafssons köttrökeri i en brand som han påstår skulle vara anlagd. 10 skinkor förstördes liksom en byggnad bredvid kallrökeriet. I oktober 1905 annonserar Johan Gustafsson att han flyttar sin affär till den nyinköpta gården, som han kallar ”Björks gård mittemot Arbetets Vänner”.

I november år 1906 öppnade Johan Gustafsson en affär i Frans Henriksons affärshus vid torget, där han sålde sina rökta produkter, kött och fisk.

År 1908 ägdes gården på nr 210 av bleckslagaren, korvmakaren och handelsmannen Johan Gustafsson, där han hade sin verkstad.  Själv bodde han med Justiina i granngården, och dottern Johanna Lehtimäki (f.1887) bodde hos dem, liksom pigan Elina Grangård (1879). I april 1909 fick han tillstånd att bygga en rökugn i den obebodda gården på tomt nr 210 och högst troligt så byggde han den också och den byggdes i det sydvästra hörnet av gården.

År 1910 hade bleckslagaren Johan Gustafsson köpt också den andra gården på tomt nr 211. Också den har i dag adressen Östra Långgatan 32 och han köpte gården av arbetarna Oskar och Maria Kenttä. I den södra gården bodde bleckslagaren själv med hustru och tre mindre barn och med dottern Johanna Lehtimäki. Med dem bodde också pigan Laina Piippo (f.1892). Arbetaren Oskar Kenttä (f.1870), hustrun Maria (1872) och tre mindre barn bodde nu på hyra i den norra gården, som de hade sålt åt bleckslagaren för 5 000 mark.

År 1912 var läget oförändrat men nu hade hela familjen Kenttä emigrerat till Amerika.

År 1914 ägde Johan Gustafsson fortfarande båda tomterna 210 och 211 med totalt tre gårdar. Nu bodde också glasmästaren Gabriel Lindholm (f.1846) i den norra gården med hustrun Karolina (f.1838). Bleckslagaren och korvmakaren Johan Gustafsson avled i juni 1916.

År 1918 hade bleckslagaren och affärsmannen Johan Gustafsson avlidit och de tre gårdarna på tomterna 210 och 211 hade övertagits av änkan Justiina Gustafsson och det ser ut som all affärsverksamhet har upphört. Familjen Kenttä var fortfarande skrivna här trots att de befann sig i Amerika. Arbetaren Agda Lassfolk (f.1884) bodde här med en minderårig dotter.

År 1920 ägdes alla gårdar av änkan Justina Gustafsson, men hon bodde själv i granngården på nr 211 med tre mindre barn. På hyra bodde Hulda Maria Lassfolk (f.1884) med två barn. Där bodde också arbetaren Lisa Vilhelmsson (f.1880) med en yngre son. Familjen Kenttä är kvar i Amerika.

År 1922 hade Justiina, som nu har förfinskat släktnamnet till Nortamo sålt gården på nr 210 åt fiskareänkan Vilhelmina Friske (f.1851) som också bodde där. Justiina själv hade behållit de båda gårdarna på nr 211.

År 1927 i november sålde fiskareänkan Vilhelmina Friske gården på nr 210 åt fiskaren August Sjökvist (f.1853) med hustrun Edla (f.1867).  August Sjökvist gjorde i början av 1930-talet en större renovering, då han byggde om bleckslageriet till bostad. Justiina Nortamo (f.1865) bodde i den södra gården på nr 211 och den norra hade förvärvats av murmästaren Karl Vilhelm Järvinen (f.1862).

År 1937 i mars köpte Amanda Nelson från Dagsmark gården på nr 210 på auktion av makarna Sjökvist, som levde i boskillnad. Amanda, som var född Gröndahl hade i Amerika gift sig med sjökaptenen Nils Nelson, som var född i Skåne i Sverige. År 1930 byggde Nelson en speciell gård i Dagsmark, där han bodde med Amanda. Vill du läsa mera om Nils Nelson, så skall du klicka HÄR!

År 1939 är sjökapten Nils Nelson skriven som gårdsägare men några hyresgäster ser inte ut att finnas. Här bör påpekas att det i Dagsmark också fanns en handlande Nils Nelson men dessa två var inte släkt med varandra.

I början var 1940-talet var det samma Nelson som ägare men nu bodde agenten Osvald Rusk i gården på hyra. Han var född i staden år 1911 och han var sedan 1941 gift med Alma (f. Träsk i Oravais år 1918). Osvald var född och uppväxt i lillstugan i ”Lundis gårdin”  på Östra Långgatan 33.

År 1952 köpte agenten Osvald Rusk gården på nr 210 av sjökapten Nelson och han bodde sedan där med hustru och de tre barnen så länge han levde. Osvald, som kallades Ossi gjorde då en större renovering av gården. Gården som är i gott skick har sedan övertagits av dottern, som använder den som stadigvarande bostad.

Foton och annat intressant.

År 1999 gjorde den nuvarande ägaren en renovering av gården och bytte då ut de 6-rutiga fönstren. Här ser man bra att gården har en relativt hög stenfot men vid senare års asfalteringar har gatan höjts så pass att den numera är betydligt lägre. Foto Karin Rusk före renoveringen.
Gustafssons eller Rusks gård fotograferad från nordväst sommaren 2020.
I maj 1905 köpte bleckslagare och köttrökare Johan Gustafsson den södra gården på granngården 211, nuvarande Östra Långgatan 32. Säljare var handlande K. L. Saari som några år tidigare hade köpt den av arbetaren Johan Viktor Björk och hans hustru Wendla. Direkt efter köpet flyttade bleckslagaren själv hit till denna gård. I oktober 1905 annonserade han att han hade öppnat en affär i denna gård. Fotot från sommaren 2020.
Runt 1910 köpte bleckslagare Johan Gustafsson också den norra gården på granntomten nr 211. Säljare var Oskar och Maria Kenttä som ett par år senare emigrerar till Amerika. I gården bodde sedan flera hyresgäster. Fotot från sommaren 2020.
Affärsmannen Johan Gustafssons rökeri bakom Rådhusberget förstördes i en brand år 1905 och kanske det var därför han byggde ett nytt rökeri i den gård på Östra Långgatan 34, som han hade förvärvat 1898. Den 26 april 1909 godkände Elis Granfelt på magistraten ritningen. Rökeriet placerades i det sydvästra hörnet mot gatan och där kunde han sedan fortsätta att röka både kött och korv. Produkterna såldes sedan i den egna affären i Henrikssons gård vid torget. Hustrun Justiina sålde också varorna på torget och en gång bötfälldes hon på tinget då hon saknade tillstånd för detta.
År 1937 gjordes en tomtmätning, då råarna rätades upp. Den övre tomten är Östra Långgatan 34 och den undre är nummer 36. På stadsplanen från 1751 så bildade dessa båda tomter nummer 11 i det fjärde kvarteret.
Den 6 mars 1937 sålde Sjöqvist gården på auktion och högsta budet gavs av Amanda Nelson, född Gröndahl från Dagsmark.
Efter blecklagare Johan Gustafssons död 1916, så sålde änkan Justiina hans tillhörigheter på auktion och han har då titeln ”korvmakare”. Johan arrenderade flera ängar av staden och han hade flera hästar och kor.
Johan Gustafsson var en mångsidig affärsman, som var både bleckslagare, korvrökare och handelsman. Annonserna är plockade ur Suupohjan Kaiku under åren 1900 till 1906.
Förhoppningsvis går det att läsa Johan Gustafssons annonser i Suupohjan Kaiku under åren 1900 till 1908.
Johan Gustafsson annonserade i Syd-Österbotten och det handlade om vitt skilda saker, vilket visar att han hade många järn i elden.