Spectras gård på Västra Långgatan 4 eller Skolgatan 10, på tomt nummer 151.

Den här gården, som kan kallas både Starckes och Wendelins, byggdes enligt Per-Olof Jarles utredning år 1830. Gården hade tidigare adressen Västra Långgatan 4 men på senare tid används adressen Skolgatan 10 i det tredje kvarteret. Nuvarande ägare är Konstföreningen Spectra. Gården fotograferad från väster sommaren 2019.
Den här gården på Västra Långgatan 4 på tomt nr 150 har tidvis haft samma ägare som granngården längre norrut. Fotot från 2019.
Byggnaden längst till vänster har i tiderna använts som bagarstuga och den används i dag endast som förråd. Vinkelbyggnaden mot Skolgatan byggdes år 1849 och mellan den och bagarstugan fanns det tidigare en vacker port. Fotot från sommaren 2020.
På stadsplanen från 1751 så ser vi att Norra Kvarnberget sträcker sig över Skolgatan ända in på den tomt där Spectras gård står i dag. Det var först efter 1830 som denna tomt kunde bebyggas.
På stadsplanen från 1825 så har Skolgatan gjorts i farbart skick också över Norra Kvarnberget. Tomten nr 151 skapades på den steniga högsta punkten.

År 1830 byggdes den gård, som fortfarande står kvar av guldsmeden Henrik Gottfrid Starcke (född i Sverige 1752, död i Kristinestad 1834), och han bodde där med sin hushållerska. Från tidigare fanns det inga byggnader på den här tomten, som före 1830 var bergig och otillgänglig. Före handelsmannen och guldsmeden Henrik Gottfrid byggde denna gård uppe på Norra Kvarnberget, så bodde han på tomt nr 2 i tredje kvarteret, det som i dag är Strandgatan 43. Enligt utredningarna var det byggnaden längs med Västra Långgatan som byggdes först och sedan vinkelbyggnaden och gårdsbyggnaderna mot Skolgatan.

År 1831 ägdes gården av Henrik Gottfrids son expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke (1795-1877). Gustaf var gift med Christina Fredrika (1801-1883) från Kristinestad. I samma gård bodde också skomakaren Johan Sundqvist med hustrun Fredrika och hos dem bodde också lärlingen Henrik. Följande år bodde sjötullvaktmästaren Johan Gustaf Lundblad med hustrun Hedvig i gården, så det var stor omsättning på hyresgästerna.

År 1833 ägdes gården av expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke. Där bodde också fiskaren Hans Henrik Ström med sin hustru Carolina. Också handelsbetjänten Fredric Holmgren bodde där med hustrun Lisa.

År 1835 ägdes gården och tomten av expeditionsfogden Gustaf Starcke. I gården bodde också fiskaren Hans Ström med hustrun Carolina.

År 1837 ägdes gården av kyrkoväktaren Michel Ekblom, som bodde med hustrun Maria. I gården bodde också sjömannen Johan Ekberg och skomakargesällen Samuel Lindholm med hustrun Greta.

År 1840 ägdes gården och tomten nr 151 av väktareänkan Maria Ekblom, som bodde där med dottern Anna. I gården bodde också kyrkoväktaren Johan Ekblom med hustrun, liksom snickaren Anders Ekblom med hustrun Sofia, och brodern Nils som var snickarelärling.

År 1845 ägdes gården och tomten nr 151 av väktareänkan Maria Ekblom. På hyra bodde kyrkoväktaren Johan Ekblom med hustrun Anna, rådmannen Sjöström med en piga och förra guldsmeden Gustaf Jungsten med hustrun Magdalena.

År 1850 ägdes gården och tomten av snickaren E. N. Ekblom, som bodde med pigan Maria. I gården bodde också en sjöman Ljungsten och en guldsmed G. Ljungsten. Kyrkoväkten Ekblom bodde där med hustrun Anna, liksom en sjöman Häggblom som också bodde med en Anna.

År 1855 ägdes gården och tomten av snickaren Erik Nils Ekblom med hustrun Anna Maria (f. Österberg 1815), en lärling som hette Johan och pigan Maria. Där bodde också sjömannen Johan Häggblom, vars hustru hette Anna Rebecka (f.1820). Före detta guldsmeden G. Ljungsten bor där, liksom dejan Maria Ljungsten.

År 1860 var läget oförändrat, förutom att sjömannen Johan Häggblom hade avlidit, så det var endast änkan Anna Rebecka som bodde där. Hon bodde med dottern Maria Rebecka, som var född 1851 och som flyttade från staden 1876.

År 1865 ägdes gården av snickareänkan Anna Maria Ekbloms arvingar. Anna Maria Ekblom var född Österberg 1815 och hon hade tre barn: målargesällen Erik Wilhelm (f. 1851), pigan Maria Adelina (f. 1853) och sjömannen Axel (f.1855).  På hyra i gården bodde målaren A. G. Lindqvist med hustrun Anna (f. Ekblom 1839), och där bodde ännu sjömansänkan Anna Häggblom.

År 1870 hade gården övertagits av målarmästaren A.G. Lindqvist (f. 1835 i Stockholm, kom 1857 via Åbo till Kristinestad) och han hade också övertagit granngården på tomt nr 150, den blåa byggnaden på nummer 4. Han bodde med hustrun Anna (f. Ekblom 1839-1869), svärmor Anna Eriksdotter Ekblom (f.1813, flyttade till staden från Storå 1834), dottern Maria, lärlingarna Erik Ekblom och Joh. Nygren. I någon av gårdarna bodde också skomakaren P. Österman med hustrun Lilja och dottern Wilhelmina, och där bodde också sjömannen Oskar Österman. Här bodde också målarlärlingen Herman Wiklöf, som var född 1852 i Mustasaari och han kom till staden 1871. Herman köpte sedan gården på Strandgatan 2, på tomt nr 187, där han bodde ännu in på 1920-talet.

Ännu år 1880 äger målaren A. G. Lindqvist (f. 1835) båda tomterna 151 och 150, och han bor där med nya hustrun Maria (f. 1842) och 6 minderåriga barn. Där bor också hans svärmor Anna Ekblom, en Carl Alfred Norrgård och pigan Maja Kanganpää (1860).

År 1885 hade sonen Gustaf Fredrik Lindqvist (f.1859) tagit över gården och tomt nr 150, Gustaf bodde där med hustrun Amanda (1856) och en yngre son. I gården bodde också lärlingen Elis Dahlström (1868). Den andra gården på tomt nr 151 har övertagits av sjömannen Johan Henrik Sjöblom (1845) med hustrun Maria och en yngre son. På hyra bodde fröken Elisabeth Holmström (1828).

År 1890 hade Gustav avlidit så gården på tomt nr 150 hade övertagits av änkan Amanda. I gården bodde sadelmakaren Adrian Teir (1847) och hustrun Ulla (1848) och deras två minderåriga barn. På tomt nr 151 bor sjömannen Johan Henrik Sjöblom (1845) med hustrun Maria (1843). På hyra bor fröken Elisabeth Holmström (1828) och polis Adam Huttonen (1854).

År 1895 ägdes gården på tomt nr 151 fortfarande av sjömannen Sjöblom och hans familj, med pigan Mathilda Lindahl (1877). På hyra bor arbetskarlen Mattias Jakobsson Harju (1874) med hustrun Justiina (1867) och två barn. Där bor också ”kvinnan” Karolina Plym (f.1823).

År 1900 ägdes gården på tomt nr 151 ännu av sjömannen Johan Henrik Sjöblom medan granntomten 150 längre söderut ägdes av bagaredottern Bertha Nordgren (f. 1882) som inte hade några hyresgäster.

År 1902 hade sjömannen Johan Henrik Sjöblom (1845) och hans hustru Maria (1843) övertagit också tomten bredvid av bagaredottern Nordgren. De hade också tagit en fosterson.

År 1904 bodde hos familjen Sjöblom också pigan Ida Suojoki (1882). På hyra bodde fröken Anna Lundberg (1849) med sin piga Hulda Lassfolk (1884). Också magasinkarlen Karl Salminen (1870) och hustrun Emma (1868) bodde där med två barn. År 1905 var läget så gott som oförändrat men nu hette deras piga Maria Hints (1874).

År 1906 ägdes båda tomterna 150 och 151 av sjömansfamiljen Sjöblom och de hade endast fröken Lundberg som hyresgäst.

År 1908 ägdes båda tomterna fortfarande av sjömannen Sjöblom, som nu hade de en piga Ida Jut (1885). Förutom fröken Lundberg bodde också tyska musikern Vogt (1872) med hustrun Signe där, liksom bagareänkan Ida Vikbäck (1855) som bodde med sin mor, sjömansänkan Sofia Vidbom (1830). Ida Vikbäck var änka efter bagaren Josef Robert Wikbäck (1865) som hade ägt gården på Strandgatan 53.

16 mars 1908 hade fiskaren Henrik Sjöblom sålt gårdarna på 150 och 151 åt kontoristen Otto Wendelin. Det var säkert någonting oklart i handlingarna eftersom sjömannen Sjöblom fortfarande år 1910 i mantalaslängden står skriven som ägare medan kontoristen Otto Wendelin endast är hyresgäst. Kontoristen Otto Wendelin var son till kommerserådet Otto Wendelin (1824-1888) och Ulrika Rosenlew. I september 1909 övertog Ottos hustru Anni Elisabeth Wendelin (född Åkerberg) genom ett gåvobrev gårdarna med alla skulder. Anni fick lagfart på gårdarna år 1910.

År 1910 var det alltså Henrik Sjöblom som enligt mantalslängden fortfarande var ägare till båda gårdarna. Förutom paret Wendelin bodde också snickaren Axel Axén (1866) med hustrun Ida (1874) där med en son. Provisorn Väinö Granlund (1879) och hustrun Johanna (1883) med 2 barn bodde också i någon av gårdarna.

År 1912 har kontoristen Otto Wendelin (1864) med hustrun Anni (1876) övertagit gården på tomt nr 150. Gården i hörnet av Skolgatan och Västra Långgatan på tomten 151 ägdes fortfarande av sjömannen Johan Henrik Sjöblom och hans hustru Maria och med dem bodde pigan Hilma Klåvus (1892).

År 1918 hade gården på nr 151 övertagits av Maria Sjöblom (f.1843) som nyligen blivit änka efter sjömannen Johan Henrik och ägde den fortfarande år 1920, då hon bodde med pigan Anna Äppel (1880).

I början av 1920-talet förvärvade rådmannen Otto Wendelin också gården på hörntomten 151. Han och hustrun Anni bodde fortfarande i gården närmare Rådhusparken. Otto och Anni hade fyra döttrar, Gunhild (1897), Gurli Ingrid (f.1899, gift med Carl Gustaf Wolff), Margareta (1901-1917) och Ulrika, som kallades Ulla (f. 1908, gift med Gunnar Strandell). Äldsta dottern Gunhild gifte sig år 1920 med lärarsonen Einar Wadström (1844-1940) från Dagsmark. På nr 151 bodde hyresgäster som kontoristen af Friis (1883), handelsförståndaren Väinö Andersson (1897) med hustrun Lempi (1899), sömmerskan Bertha Parikka (1881) och en sjömansänka Hilma Sandberg (1871).

I slutet av 1920-talet bodde förutom Väinö Aaltonen och Hilma Sandberg också musikern Karl Schultz här. Han var född i Gülitz i Preussen år 1874 och han var gift med Annie Salin (f. i staden 1877) och det hade också en dotter Anita (1903). Också farmaceuten Anna Skans (1902) bodde där på hyra.

År 1931, efter Otto Wendelins död övertogs hörngården på nr 151 av döttrarna och enligt mantalslängden så ägdes hörntomten av  ”agronomen G. Wolff med flera” från Björneborg. I början av 1940-talet bodde rådmansänkan Anni Elisabeth Wendelin (f.1876, d. i Kristinestad 1970) i gården på hyra, liksom familjen Schultz.

Åren 1932-1935 ägdes gården fortfarande av Wolff med flera från Björneborg. På hyra bodde nu bland annat magasinkarlen Karl Schultz (1874) och hustrun Annie (1877) med dottern, telefonisten Anita (1903). Där bodde också telefonisten Astrid Peltonen (1909) med sin syster, studeranden Seidi Aino Peltonen (1910).

Före och under kriget i på 1940-talet ägdes gården av Wolff med flera och där bodde på hyra rådmansänkan Anni Wendelin (1876). Där bodde också affärsbiträdet Bror ”Bobi” Axén (1911) med hustrun Nelly Julina (f. Eriksson år 1913) med de tre barnen Dorrit Elisabeth (1935), Roger Magnus (1937) och Heddy Marianne (1938) och de minderåriga barnen Mona och Robert. Där bodde ännu magasinkarlen Karl Joakim Schultz, hustrun Annie och dottern Anita. Hugo Rafael Sjöblad (1894) hade bott där en kort tid med hustru och två söner.

I den andra gården på tomten nr 150 bodde den här tiden förre handelsmannen Karl Leonard Saari. Han var född i Kisko år 1873 och han var gift med Hjördis Vilhelmina Englund (f.1990) från staden. De hade redan i slutet av 1800-talet förvärvat gården på Strandgatan 34, den som sedan Kuluttajain Osuusliike köpte av dem år 1920.

På 1950-talet så bodde fortfarande Annie Wendelin i den södra ändan av gården på Skolgatan 10. På hyra bodde änkan Annie Schults och också Runar Häggblom bodde där med sin familj. Då denne flyttade till Sverige så bodde Holger Knus där med familjen. Efter dem bodde Lennart och Ida Helenefors där med deras familj. Lennart var född Yrjäns i Påskmark. Också en Rantamäki från Vasa bodde där med hustru och barn en tid före han flyttade tillbaka till Vasa.

Efter Annie Wendelins död år 1970 hyrde arvingarna ut gården åt konstföreningen Spectra, som hade grundats i staden 13 maj 1970. I september 1978 hade konstföreningen Spectra möjlighet att köpa den och säljare var Wendelins döttrar Gunhild Wadström, Ulla Strandell och Gurli Wolff.  Från Spectras sida undertecknades köpebrevet av ordförande Birgitta Recksén, sekreteraren Tellervo Qvisén och av viceordföranden Unto Ahola.  I gården har konstföreningen sedan kunnat hålla både utställningar och konstkurser.

År 1983 påbörjade konstföreningen Spectra en omfattande renovering av gården. Mycket av arbetet gjordes på talko och energikonsulenten Unto Fieandt var till stor hjälp. Tack vare hans yrkeskunskap kunde huset renoveras på ett pietetsfullt sätt och har bevarat sitt utseende på ett föredömligt sätt.

Foton.

Det var ju runt 1910 som rådmannen Otto Wendelin köpte den här gården och det är möjligt att det är en del av familjen som poserar på gårdsplanen. Reinholm Weckström donerade detta foto till konstföreningen.
På gårdsplanen fanns det i tiderna bland annat detta gamla uthus.
Det är helt förståeligt att Spectras gamla gård väcker en viss avund i de andra konstföreningarna i Österbotten. Om inte annat så är ju den här gårdsmiljön perfekt till exempel för en målarkurs sommartid, i en oas mitt i centrala Kristinestad.
Bagarstugan vid Skolgatan har inte använts som sådan under de senaste åren, utan den används endast som förråd. Fotot från sommaren 2019.
I samband med renoveringen på 1980-talet så fick konstföreningen en fin donation av bröderna Åke och Reinhold Weckström. De gav då varsin ytterdörr, som de hade tagit vara på då det gamla apotekshuset revs 1983-84. Fotot från sommaren 2019.
Inne i huset finns ett timrat, mindre rum som i dag används som förråd, men det ör oklart vad det har använts till i tiderna. Kolla till exempel dörren, som är försedd med ett litet fönster, vilket får en att tro att man hade förvarat fångar eller kanske sjuka personer i det. Notera också hur väl knuten är timrad.
I vinkelbyggnaden mot Skolgatan finns denna gamla spis i ett rum som lämpar sig också för övernattning.
I de nuvarande utställningsutrymmena finns det flera spisar och kakelugnar, bland annat de här två.