År 1809 ägdes tomten nr 15.b. i det tredje kvarteret bodde handelsmannen Erik Holmström. Hos honom bodde också ”bodgåssen” Jakob Westerlund, drängarna Henrik och Johan, liksom pigorna Anna och Maja. På den ena halvan av tomt nr 16.b. i det tredje kvarteret bodde borgaren Johannes Palmbom med fem små barn och på den andra halvan bodde svarvarmästaren Johan Bärnlund med en son som också hette Johan, som då var 5 år gammal.
År 1815 ägdes tomten nr 15.b. av handelsmannen Erik Holmström junior och hustrun Maria. Hos dem bodde också drängarna Nicodemus och Elaias och pigorna Lena och Catharina. Tomten nr 16.b. har delats i två delar och på den ena bodde svarvaren Johan Bärnlund med hustrun Anna och på den andra halvan bodde borgaren Johan Palmboms änka Maria.
År 1830 ägdes tomten nr 142 av borgaren Henrik Ström med hustrun Lena och sonen Johan och dottern Agatha. På tomten bodde också ett par sjömansfamiljer. På den andra tomten lite söderut nr 143 bodde svarvaren Johan Bärnlund med hustrun Anna och sonen Elias.
År 1840 ägdes tomten nr 142 och gården av sjömannen Erik Bäckman och tomten nr 143 ägdes av blockmakaren Josef Bernlund med hustrun Maria. Om den första delen av av gården byggdes år 1843 på tomt nr 143, så är det alltså blockmakaren Bernlund som har uppfört den.
År 1845 ägdes tomten nr 142 och de gamla byggnaderna av bokbindaren Johan Ekman och tomten nr 143 ägdes av blockmakaren Josef Bernlund med hustrun Maria, och hos dem bodde också pigan Eva.
År 1850 ägdes tomten nr 142 av borgmästaren R. Tengström och han ser ut att bott ensam på den tomten. Tomten nr 143, som låg söderut ägdes av fiskaren Johan Lundberg, och på den tomten bodde också sjömannen Johan Lindblad med hustrun Anna. Där bodde också borgaredottern Amanda Olander.
Åren 1855 och framåt ägdes båda tomterna med alla byggnader av rådmansänkan Anna Maria Sjöberg (f. 1818). Anna Maria hade barnen Maria (1846), Johanna (1848) och Johan Bernhard (1853). Hon hade också en styvson Carl Bernhard, som var född 1816, alltså han var äldre än hon själv och hade hade titeln ”före detta student”. Anna Maria dog i staden år 1869.
År 1870 ägdes tomterna och gamla gården av rådmansänkan Maria Sjöbergs arvingar Johan och Maria. Där bodde förre studeranden C. B. Sjöberg (1816).
År 1875 ägdes de två tomterna och den dåvarande byggnaden av vicepastorn Karl Johan Häggström från Lillkyro. Han bodde inte själv där utan där bodde fröken Maria Bernhardine Sjöberg (1846) och förre studeranden Karl Bernhard Sjöberg. På hyra bodde extra brandvakten Matts Henriksson Lylyoja.
År 1880 ägdes de två tomterna och den dåvarande byggnaden av vicepastorn Karl Johan Häggström från Lillkyro. Han bodde inte själv där utan där bodde endast en ensam studerande hyresgäst, som hette Karl Bernhard Sjöberg .
Det var i januari 1881 som Alfred Carlström förvärvade dessa tomter, där det alltså fanns flera gamla byggnader. Säljare med fullmakt skulle ha varit John och Carolina Wilhelmina Häggström. Carlström byggde då till gården i den norra ändan och samtidigt höjde han på taket. Senare byggdes den till med en stenbyggnad på gårdssidan där köket finns idag. (Läs mera om affärsmannen Alfred Carlström längst ned på denna sida).
År 1890 ägdes gården och båda tomterna av handlanden Alfred Carlström (1851) med hustrun Agnes (1852) med en son och en dotter. Med dem bodde pigorna Ulla och Ida men några hyresgäster fanns inte. I samma gård inrymdes också Alfreds kontor och man kan anta det har gjort flera stora affärer i gården.
År 1895 ägdes gården av handlanden Alfred Carlström (1851) med hustrun Agnes (1852) med 2 söner. Med dem bodde kusken Karl Gustafsson (1867) och dennes hustru Johanna (1862) och deras lilla son. Pigorna Maria Westerlund (1865), Hulda Högback (1874) och Maria Mäkelä (1864) bodde också hos Carlströms. På hyra bodde sjömannen Anders Lager (1847) med hustrun Sofia (1851), stadsfiskalen Ernst Forsberg (1863) med hustrun Elin (1862) och deras två döttrar och pigan Anna Rosenlöf (1873). På hyra bodde också skeppareänkan Sofia Pettersson (1828), garvaren Evald Karlsson (1862) med hustrun Eva (1867) och fyra barn. Hos dem bodde också 2 lärlingar. Jungfrun Elisabeth Björkroth (1849) bodde i Carlströms gård på hyra.
År 1900 ägdes gården på tomterna 142 och 143 av kommerserådet Alfred Carlström (1851) och han bodde där med hustrun Agnes (1852) och de två sönerna. Pigorna Hilma, Elin och Olga bodde också där, liksom kusken Oskar Nilsson (1866). Inga hyresgäster ser ut att ha bott i gården. Tidigare hyresgästen Anders Lager hade nu köpt den Krepelinska granngården och flyttat dit med sin familj.
År 1905 ägdes gården av kommerserådet Alfred Carlström (1851) och han bodde där med hustrun Agnes (1852) och den vuxna sonen Folke (1887) och en minderårig son. Hos dem bodde också pigorna Elin Malmberg (1882) Hilda Rosenback (1879) och Selma Nummelin (1869). Inga hyresgäster.
I början på år 1910 ägdes gården och tomterna av kommerserådet Alfred Carlström (1851) och han bodde där med hustrun Agnes (1852) och de vuxna sönerna Folke (1887) och Eskil (1889). Med dem bodde då pigorna Ida Thomasfolk (1882), Hilma Tuorenmäki (1877) och Lyli Nummelin (1891). Tjänarinnan Hilma Mattsson (1886) var skriven i gården trots att hon hade emigrerat till Amerika.
Carlström dog 1910 och den 12 april 1911 köpte rektor Uuno Uljas Seppä med hustrun Maria gården för 30 000 mark. På sommaren 1911 annonserade bagaren Hanna Ojala att hon säljer både matbröd och knäckebröd i rektor Seppäs gård.
År 1912 bodde familjen Seppä där tillsammans med pigan Saima Vähämäki (1890). På hyra bodde arbeterskan Helmi Ahlgren (1881) och tjänarinnan Hilma Mattsson som ju hade emigrerat. På hyra bodde handlanden Alexander Slotte (1878) med hustrun Maria (1877). Sömmerskan Bertha Alina Parikka (1881) bodde också hyra hos Seppä.
År 1916 ägdes gården av Uno Seppä (1885) med hustrun Maria (1885) och två mindre barn. På hyra bodde Vilho Reunanen (1864) och hustrun Paulina (1865) och sonen Toivo (1895). På hyra bodde också handlanden Viktor Koskinen (1882) och hustrun Elsa (1886) och en mindre dotter.
Den 19 juni 1918 sålde Uno Seppä gården åt handlanden Viktor Koskinen, som ju tidigare hade bott där på hyra.
År 1920 ägdes gården och de två tomterna av handlanden Viktor Koskinen (1882) med hustrun Helny (1886) och tre mindre barn. Pigorna Sofia Stenman(1862), Elsa Granlund (1889) och Amanda Lillkull (1887) bodde också i gården. På hyra bodde Herman Hasselström (1860) som var stabskapten och han bodde med hustrun Hilma (1860) och pigorna Rosa Åkerberg (1897) och Emmi Mäki (1874). I byggnaden verkade också Hembageriet som hade ingång från gårdssidan.
Den 12 maj 1925 köpte föreningen Arbetets Wänner gården eftersom deras gård på Östra Långgatan 35 har förstörts i en brand under påsken samma år. Den 7 februari 1926 kunde de nya utrymmena invigas med en stor fest och några dagar senare kunde den nya biografen tas i bruk.
Arbetets Wänner förstorade Brahegården söderut med flera meter så att byggnaden fick ett par fönster till, där scenen nu finns. 5 augusti 1936 skrev Syd-Österbotten att biografen har förnyats. ”Under sommaren har A.W:s biografsalong moderniserats och omändrats, så att knappast något annat än väggarna återstår av det gamla. Belysnings- och ventilationsanordningarna har gjorts tidsenligare, taket har höjts ansenligt och hela salongen har målats i färger som äro praktiska och en fröjd för ögat. Kamreren heter Camis, och han leder biografen som tänker börjar visa filmer inom kort.”
År 1951 sammanslogs 3 verksamma föreningar i staden, då Kristinestads Manskör, Kristinestads Idrottsförening och Arbetets Vänner gick ihop och bildade Svenska Föreningen Brahegården r.f. Arbetets Vänner överlät då både fastigheten och lösegendomen till den nya föreningen och den upphörde sedan med sin verksamhet. Idrottsföreningen har också upphört med verksamheten medan manskören fortfarande existerar och har ett stort antal medlemmar.
År 1974 gjordes det en tillbyggnad på gårdssidan, där serveringsutrymmena finns. Gården är fortfarande i gott skick och används vid fester och andra publika tillställningar.
Den 10 februari 1926, direkt efter invigningsfesten publicerade Syd-Österbotten en längre artikel, som lovordade föreningen, det nya huset och den fina festen:
Kommerserådet Alfred Carlström.
Alfred föddes i Kristinestad den 12 december 1851 och han var son till kommerserådet, affärsmannen och tyska konsuln Carl Emil Carlström (1818-1889) som var född i Åbo och via Tavastehus flyttade till Kristinestad. Alfreds mor Maria Carolina Häll (1819-1887) var född i Kristinestad. Alfred hade 8 syskon men det var endast Lydia Lovisa (1853-1910), gift Florin som levde till vuxen ålder.
Alfred Carlström var gift med Agnes (1852-1913) som var dotter till kommerserådet Otto Wendelin från Kristinestad. De fick tre söner men endast Folke (1887-1944) och Eskil (1889-1922) levde till vuxen ålder.
Under sin levnadstid byggde Alfred Carlström upp ett affärsimperium av sällan skådat slag och han var involverad i de flesta fartygsbyggen som gjordes i staden. Också i Vasa var han verksam och han var med och grundade flera stora företag som Wasa Aktiebank, Ångkvarnen och Bomullsfabriken. Han var med i så gott som alla föreningar i staden, han var stadsfullmäktiges ordförande i långa perioder och var representant i flera lantdagar. Fram till 1910 räknades han som en av de mest förmögna i Vasa län, tills det visade sig att två av hans betrodda bokförare hade försnillat stora summor av honom. Dessa försnillningar ledde till konkurs för Alfred Carlströms alla företag och var den direkta orsaken till varför han tog sitt eget liv den 26 augusti 1910. Carlströms dödsfall och företagens konkurs lamslog affärslivet i Kristinestad för en lång tid och inte ens järnvägen, som Alfred hade arbetat så hårt för, kunde få affärerna att blomstra igen.
