Strandgatan 39, tomt nr 131 Sundmans gård

Det är möjligt att det var tullnären Simon Simonsson Wendelin som byggde trähuset år 1795 men det är åtminstone klart att det var handelsmannen Konrad Sundman som i början av 1900-talet lät bygga den ovanliga tegelbyggnaden i två våningar, som hade någonting så ovanligt som skyltfönster! Adressen kan vara antingen Strandgatan 39 eller Skolgatan 4. Fotot från 2019.
I den gamla Bergentinska stadsplanen från år 1751 har tomten fått nr 9 i det tredje kvarteret och den ägdes då av handelsmannen Anders Västerman. Längst ner till vänster syns en del av det gamla rådhuset och den andra byggnaden på torget är det Östra tullhuset, som efter kriget 1808-09 flyttades till norrstan nära Skutskataviken. Den stora tomten nummer 1 mitt i bild tillhörde ”Rika Bergen”, som till och med hade kryddgårdar mot torget.

 I Per-Olof Jarles bok ”Kristinestads byggnadshistoria” står det att gården på nr 131 i den nya stadsplanen skulle vara byggd år 1795 och tillbyggd 1825. Han skriver ”att det handlar om en så kallad parstuga, ett gammaldags och rödmålat hus med vita fönsteromfattningar och knutar. De små fönstren var indelade i fyra rutor. Räknat norrifrån bestod huset av två lillkammare, som alltså vette mot Skolgatan, en stor sal, ett kök mot Strandgatan och en liten farstu mot gården, därpå ett kontor och slutligen en handelsbod med direkt ingång från gatan. Den lillkammare, som fanns i husets nordvästra hörn användes som handkammare av husfrun, som förvarade smör, kaffe, mjöl och dylikt i denna kammare”.

Enligt den första mantalslängden från år 1809 så ägdes denna tomt, så då hade nummer 9 av tullnären Simon Simonsson Wendelin (f. 1752 i Björneborg, d. i Kristinestad 1819). Där skulle också bo sönerna Simon Anders och Ludvig, 8 år gammal. Döttrar Maria och Anna skulle också bo här, liksom pigan Greta. Sonen Ludvig var född år 1800 och han var gift med Christina Magdalena Stenmansson (1805-1866). Ludvig dog redan 1834 och änkan gifte sedan om sig med handelsmannen Gustaf Robert Uggla.

År 1815 ägdes gården av tullförvaltaren Simon Wendelin med hustrun Rebecka, döttrarna Anna och Maria och därtill bodde där två pigor.

År 1820 ägdes gården och tomten nr 9 i tredje kvarteret av tullförvaltare Simon Wendelins arvingar.

År 1825 ägdes gården och tomten nr 9 i den gamla stadsplanen av sonen, handelsmannen Simon Anders Wendelin, med hustrun Cajsa. Bokhållaren Ludvig Wendelin bodde också där, liksom flera betjänter och pigor. Simon Anders Wendelin blev handlande omkring 1820 och år 1824 gifte han sig med Catharina Margareta Hellman, som kallades Cajsa. År 1829 blev Simon Anders vicekonsul och år 1850 fick han titeln kommerseråd. Simon Anders var på sin tid en av Kristinestads mäktigaste affärsmän, som hade ett stort inflytande i näringslivet, inte endast i Kristinestad utan i hela landet. Han var delägare i flera rederier och lät också bygga många egna fartyg. År 1837 byggde Simon Anders en större affärsbyggnad vid Salutorget och runt denna byggde han upp en affärsverksamhet av sällan skådat slag. Hans son Otto tog efter Simon Anders´ död över verksamheten och det blev med tiderna ett av de större handelshusen i landsdelen. Affärsföretaget SA Wendelin gjorde konkurs år 1887 och Otto Wendelin dog året därpå..

Enligt stadsplanen från år 1825 så ligger tomten 131 i hörnet av Skolgatan och Strandgatan. Tomten är på ungefär 1000 kvm. Bokstaven ”I” längst ned betyder Rådstuvutorget, ”H” är själva rådhuset och ”L” är stadens Pack- och Våghus. Det östra tullhuset som tidigare stod mitt på torget har enligt denna karta flyttats till den nuvarande platsen i norrstan.

År 1830 ägdes tomten nr 131 i den nya stadsplanen av handelsman Simon Anders Wendelin, med hustrun Catharina. Med dem bodde en bokhållare, betjänter och pigor.

År 1843 ägdes tomten nr 131 av konsul Simon Anders Wendelin och där bodde bland annat apotekareänkan Augusta Ollander, kopparslagaren Adam Stenros med hustrun Maria. Skepparen Österlund och borgmästardottern Carolina Forsman, liksom sjömannen Carl Johan Asp.

År 1845 ägdes tomten nr 131 av Erik Johan Sundman och där bodde också hushållerskan Margareta Molis och tvåbetjänter. Handelsmannen Erik Johan var född i december 1799 och han gifte sig med den betydligt yngre Brita Helena eller ”Helén” Mannfolk (f. i juni 1818, d. i augusti 1892). Erik Johan och Brita fick sönerna Rupert (1853-1881) och Konrad Konstantin (f. i maj 1855, d. i november 1932. Erik Johan Sundman dog i Kristinestad i oktober 1878.

År 1855 ägdes gården av handlanden Erik Johan Sundman, med hustrun Brita, betjänten Gustaf Österblad och pigan Lisa.

År 1860 ägdes gården av handlanden Erik Johan Sundman, med hustrun Brita. Där bodde också handelsbetjänten Gustaf Ingman, drängen Erik och pigorna Sofia och Emma.

År 1875 ägdes gården av Erik Johan Sundman, med hustrun Brita och sönerna Rupert och Konrad.

År 1880 ägdes gården av handlandeänkan Helena Sundman (1818), också kallad Helén. Där bodde också sönerna Rupert Wilhelm (1853) och Konrad (1855). Drängen Johan Suutari (1851) bodde i gården, liksom pigorna Josefina Agnäs (1858) och Emilia Bergvik (1859).

År 1895, alltså 3 år efter Brita Heléns död, så ägdes gården av Konrad Sundman men han bodde inte själv i gården utan han bodde med sin familj på Strandgatan 38 vid torget. Konrad gifte sig år 1897 med Fanny Henrika Engström (f. i april 1877 i Helsingfors, d. i Kristinestad i november 1903). Konrad och Fanny Henrika fick barnen Seidi (1897-1913) och Frej (1901-1980). I gården bodde däremot hushållerskan Greta Mannfolk (1817) drängen Johan Gabbels (1841) och pigorna Mina Ågren (1871) och Anna Mannfolk (1870).

Runt 1902 revs en gammal och förfallen byggnad i den södra ändan av tomten 131 och Konrad Sundman lät bygga en tegelbyggnad i två våningar där han inrättade en filial till huvudaffären, som låg endast ett kvarter söderut. Huset försågs med någonting så ovanligt som skyltfönster, troligen de första i staden. Konrad Sundman hade ju redan i slutet av 1800-talet förvärvat det Wendelinska affärshuset vid torget och där bedrivit handel i flera års tid. Det var ju också där han själv bodde, alltså i det nuvarande bibliotekshuset.

Konrad Sundman hade redan i slutet av 1800-talet förvärvat den Wendelinska gården vid Salutorget och där idkade han handel med stor framgång. År 1902 så öppnade han en filial endast 100 meter ifrån huvudaffären, i anslutning till sitt barndomshem som låg på samma tomt. Annons ur tidningen Suupohjan Kaiku 13 december 1902. Någon svenskspråkig tidning utgavs inte i Kristinestad under denna förryskningperiod.

År 1906 ägdes gården och tomten nr 131 av Konrad Sundman. De som då bodde där var ”enkeöfverstinnan” Olga Blåfield (1834) med dottern Eugenia (1875) tillsammans med pigan Fanny Uppgård (1888). Där bodde på hyra sjökaptenen Gustaf Stenberg (1875) med hustrun Josefina (1876). Där bodde också orgelnisten Petter Fredriksson (1879) och faktorn Karl Lindqvist (1861) med sonen Karl (1889). Ännu bodde där drängen Anton Pihlaja (1875) och hustrun Hilma (1880) med 2 mindre barn.

År 1910 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman. Där bodde lärarinnan Aina Holmström (1868) och drängen Anton Pihlaja (1875) hustrun Hilma (1880) och fyra barn. Där bodde också byggmästaren Matts Eklund (1849) och hustrun Alexander (1854) med sonen Karl (1884) och två mindre döttrar. Därtill bodde där arbetaren Mickel Huhtaniemi (1855) och hustrun Fiina (1858), dottern Ida (1882) och sonen Viktor (1888).

År 1914 ägdes gården av handlanden Konrad Sundman, där bodde fru Alexandra Renfors (1825) och gårdskarlen Anton Pihlaja (1875) med hustrun Hilma (1880) och sex mindre barn. Där bodde också änkefrun Adelina Sundqvist (1852) och en Helga Herman. Lärarinnan Helmi Vegelius (1893) bodde också i gården.

År 1920 ägdes gården av Konrad Sundman (1855) med sonen Frej (1901). De hade många anställda som bodde i gården, bland annat Maria Nyholm (1869), Saima Henberg (1896), Mili Björs (1900) och Ida Ahlberg. Butiksföreståndaren Karl Rintala (1880) bodde också i gården. Därtill bodde hushållsföreståndarinnan Fanny Lindstedt (1857) på hyra, liksom kontoristen Anna Bäckström (1896).

Ännu 1930 så ägde Konrad Sundman denna gård på Strandgatan 39 eller Skolgatan 4 men efter hans död, så övertogs den av sonen Frej Sundman. Denne bedrev ingen handel utan hyrde ut den till andra affärsidkare. Bland annat mejeristen Birger Lundqvist öppnade i november 1931 en mjölkbutik i Sundmans gård och i augusti 1932 öppnade J. M. Suominen är läderfabriks affär i affärutrymmen. Under de dagar då det ordnades marknader i staden brukade det ofta hyras ut åt kringresande affärsmän.

Frej hade utbildat sig till tandläkare och var verksam i Sverige och i juli 1940 så sålde Frej hela gården på Strandgatan 39 åt vicekonsul Ivar Ehrström för 210 000 mark. Den bestod av bostadshuset med tre olika stora bostadslägenheter och ett affärsutrymme bestående av 2 rum med därtill hörande lager och magasin.

Efter några år sålde Ivar Ehrström gården åt affärsmannen Einar Högback och hans son Rainer, som under en lång tid bedrev handel med köttvaror i affärshuset.

På sommaren 1946 lät Rainer Högback några lokala byggare riva drängstugan och en gammal uthusbyggnad på innergården. Byggnadsarbetarna påträffade då en myntgömma på närmare 40 kg och om du vill läsa mera om vad som sedan hände med denna skatt, så skall du klicka HÄR!

I oktober 1947 öppnade Einar Högback och sonen Rainer en köttaffär i Sundmans affärshus. De hade redan då varit verksamma i 30 år på olika ställen i staden. Högbacks bedrev livsmedelshandel ända till februari 1970, då de sålde affären, som till dess hörde till Kesko-kedjan åt affärsmannen Kurt Björklund. Högbacks hade redan då en fullständig köttaffär i källarvåningen i hotellhuset, som de fortsatte med i något år. Casino-Baren däremot överlät de åt Kurt Björklund på samma gång som affären. Björklund handlade på Strandgatan 39 till april 1972, då han öppnade en ny affär i Nygrens affärshus på adressen Sjögatan 4, nuvarande Selleri.

I mars 1973 öppnade det nya bolaget Auto-Bonus Ab en specialaffär för bilreservdelar på Strandgatan 39. Bakom bolaget låg affärsmännen Pasi Jylli och Gustaf Carlson. De flyttade sedan affären till större utrymmen i Hämäläinens affärshus på Östra sidan, därifrån den sedan flyttade till sin nuvarande plats på Kvarnbacken i Kri-Mos gamla utrymmen.

Efter det här har ett stort antal affärer för längre eller kortare tid varit inrymda i tegelhuset på nummer 39.

Sundmans gård fotograferad från nordväst, alltså från Skolgatan sommaren 2020.
Strandgatan norrut med Skolgatans korsning vid första trafikmärket. Till vänster Sundmans tegelbyggnad och sedan hans trähus med bostäder. Längre fram på vänstra sidan nuvarande ungdomsgården, tidigare stadens bibliotek.
Utbudet i Konrad Sundmans affärer var stort och passande också för bönderna i grannsocknarna. Annons i Syd-Österbotten i mars 1907.