Strandgatan 55, Parmans gård på tomt nr 23.

Gården på Strandgatan 55 har haft flera ägare och har under tidens gång kallats allt från Holmströms till Parmans till Sundmans till Castrénska gården. I dag kallas den för finska församlingens gård.
Enligt Bergentins stadsplan från 1751 så ägdes den här tomten, som då hade nummer 12 i första kvarteret av handelsmannen Johan Benedictius. Tomten var 35 meter bred och 60 meter lång och sträckte sig längs med Parmansgatan, mellan Strandgatan och Östra Långgatan.

Enligt Per-Olof Jarle är första delen av gården byggd år 1768, från första början i två våningar. Den byggdes sedan till åren 1819 och 1834. År 1842 höjdes byggnaden med cirka en meter och den försågs då med nytt tak.

I stadsplanen från 1825 har tomten nummer 23. Tomterna 21 och 22 ner mot stranden är Packhustorget och nr 24 söderut är Gustaf Hydéns tomt.
Följande ägare är tagna ur mantalslängderna:

År 1825 ägdes halva gården nr 23 av änkan Ulrika Bergman, och där bodde också brandvakten Johan Westerberg. Den andra halvan ägdes av fiskaren Gustaf Ramström och där bodde också lösa karlen Samuel Grönström och lösa kvinnan Cajsa Wikman.

År 1830 ägdes tomten och gården 23 av handelsmansänkan Klara Rebecka Holmström. Där bodde 2 döttrar, en bokhållare och pigor och drängar. I gården bodde också handelsman Erik Anders Holmström.

År 1840 ägdes tomten och gården 23 av Carl Johan Parman och Elisabeth. Där bodde en bokhållare och flera drängar och pigor. Handelsmansänkan Eva Parman är också skriven där, liksom borgmästaren Petter Rosendahl.

År 1842 ägdes tomten och gården 23 av Carl Johan Parman och Elisabeth. Bokhållaren Johan Fontell och betjänten Anders, två drängar och tre pigor. Änkefrun Eva Parman bodde också i gården.

År 1844 ägdes tomten och gården 23 av Carl Johan Parman och Elisabeth, plus två drängar och tre pigor. I gården bodde också medicine doktorn och Stads Läkaren Fredric Kepplerus.

År 1850 ägdes tomten och gården 23 fortfarande av handlanden C.J. Parman och Elisabeth, med drängen Josef och pigorna Maria, Maria och Gerda.

År 1855 ägdes tomten och gården 23 av Handlanden Karl Erik Lundman, Elisa mor, Rebecka syster, Karl Enholm och betjänt Sofia. Där bodde också stadsläkaren Gustaf Forstén och Lisette Svalskulla och Aurora Olin.

År 1860 ägdes tomten och gården 23 av handlanden Karl. E. Lundman, tillsammans med sin mor Elisabeth.

År 1865 ägdes tomten och gården av handlanden H. A. Engberg med hustrun Mina och de hade två pigor. Där bodde också stadsfiskalen G. A. Eklöf tillsammans med hustrun Karolina och pigan Josefina. Också borgareänkan Beata Lundman bodde i gården med pigan Lovisa.

År 1870 ägdes tomten och gården 23 av handlanden A. H. Demasör och hustrun Maria.

År 1880 ägdes tomten och gården av bagareänkan Emma Ekholm (1844), boende svärmor Charlotte Ekholm.

År 1885 ägdes tomten och gården av bagareänkan Emma Nordgren (1844) och hennes unga dotter. Lärlingen Vilhelm Karlsson (1854) bodde i gården, liksom Vilhelm Mattila (1867) och försäljerskan Anna Lindqvist (1859). Stadsfiskalen G. A. Eklöf (1833) bodde där tillsammans med hustrun Karolina (1831). Handlandeänkan Ida Törnroth (1834) bode i gården med pigan Sofia (1860). Arbetskarlen Frans Granlund (1844) bodde med sin Gustafva (1843) och skeppareänkan Aurora Dahlberg (1824) bodde ensam i gården.

År 1890 ägdes tomten 23 av Bagareänkan Emma Nordgren (1844) och en dotter.

År 1895: Bagaren Karl Johan Rosengren (1872), hustru Alina, som hade köpt gården 30.1.1894.

År 1900. Handlanden Gustaf Vuori (1857), Vilhelmina (1857), dotter Selma 1889. Gården såldes på konkursauktion i april 1900.

År 1902: Handlanden Matts Wilhelm Martens (1861) och hustrun Hulda 1862 med 5 barn och svärmor Sofia Henriksson (1834). I gården bodde också arbetareänkan Anna Kajsa Mäenpää med 3 barn. Handlanden Anna Viik (1862) bodde där tillsammans med sin mor, som också hette Anna (1822). Anna Wiik hade en affär i gården, som hon år 1903 flyttade till Hugo Sjöbloms gård vid Östra Långgatan nrs torget. Sömmerskan Vilhelmina Äppel (1878) bodde på hyra, liksom målarmästaren Evert Nyfors (1872) och hans hustru Vilhelmina (1866). Bagaren Frans Vikbäck (1878) bodde i gården med hustrun Hilda (1878) med 2 gesäller och en lärling.

År 1904: Handlanden Matts Wilhelm Martens (1861), Hulda 1862,Vera 1888, Ossian 1890, svärmor Sofia Henriksson (1834). I gården bodde också arbetareänkan Anna Kajsa Mäenpää med 3 barn. Redaktören Iivari Partanen (1873) bodde här liksom tryckeriägaren Kaarle Paasonen (1873) med sin hustru Helmi (1881). Folkskolläraren Otto Hannus (1871) bodde här, liksom bagaren Frans Vikbäck (1878) och hustrun Hilda (1878) med sina två barn. Bagargesällen Ferdinand Hermansson bodde här, liksom kontoristen Oskar Sundman (1862) och hustrun Lea (1878).

I juni 1907 flyttade handlanden Elin Brandt sin skohandel från sin affär i torghörnet till denna gård och den sköttes av handlanden Elin Boije. Affären öppnades i det utrymme som modehandlaren Anna Storm innehade tills hon flyttade från orten i början på 1907.

År 1912 ägdes gården av Handlandeänkan Hulda Martens (1862) med barnen student Vera (1888), handelsbiträdet Ossian (1890), Vivi (1892) och två mindre söner. Huldas man Vilhelm dog år 1910 i samband med Alfred Carlströms konkurs. Flera familjer bodde på hyra i gården:

-Vilhelms svärmor, sjömansänkan Sofia Henriksson (1834) bodde i gården med en dotter.
-Arbetareänkan Anna Kajsa Mäenpää (1857) bodde här med barnen Frans (1886) och Olga (1894).
-Också bagaren Frans Vilhelm Vikbäck (1878) bodde här med hustrun Hilda (1878) och de tre barnen.
-Bagargesällen Sylvester Kivistö (1885) bodde ensam här medan bagareänkan Ida Vikbäck (1855) bodde tillsammans med sin mor, änkan Sofia Vidbom (1830).
-Modehandlaren Elin Boije (1876) bodde här med sin syster Edith Boije (1886).
-Tullvaktmästaren Johan Otto Johansson (1879) bodde här med hustrun Julia (1894) och två mindre barn.
-Sjuksköterskan Johanna Boije (1873) bodde på hyra i något rum.

 

År 1914 och ännu 1916 ägdes gården av handlandeänkan Hulda Martens (1962) och barnen student Vera (1888), handlandebiträdet Ossian (1890), Vivi (1892) och Kurt (1897). Huldas mor sjömansänkan Sofia Henriksson (1834) bodde också här.

-bagareänkan Ida Vikbäck (1855) bodde här.
-fröken Edith Boije (1886) bodde här.
-handelsföreståndaren Juha Suomalainen (1879) bodde här med 3 barn och hushållerskan Aira Turja (1888).
-telegrafisten Väinö Mannström (1888) bodde med sin hustru .
-Änkan Anna Kajsa Mäenpää (1857) bodde med sin dotter Olga (1894) som var sinnesrubbad.
-klädeshandlaren Vilhelmina Lahtonen (1870) bodde ensam.
-barberaren Hilding Olsson (1880) bodde här och han var svensk medborgare. Han bodde med hustrun Ida Konstansia (1887) och svägerskan Laura Berg (1895).

 

År 1918 ägdes gården av Handlande Alfhild Castrén (1869), andra uppbudet 20.11.1916. Säljaren änkan Hulda Martens flyttade då med sina barn till Västra Långgatan 5, som ligger nedanför norra Kvarnberget .

År 1920 ägdes gården av handlande Alfhild Castrén (1869) med sin piga. Alfhild var för övrigt född i Nedertorneå år1868 och hon hade åtminstone en son som hette Carl (1880), och han var gift med Vivi Margit Häggblom från Nykarleby (1898) och de hade tre barn födda under åren 1927 och 1932. Boende i gården på hyra var bland annat:

-änkan Anna Kajsa Mäenpää (1857) bodde där med sin sjuka dotter Olga (1893).
-fröken Amanda Tapio (1864) bodde ensam.
-änkefrun Leontine Holmudd (1842) bodde också ensam.
-förmannen Henry Nummelin (1888) bodde i gården med hustrun Anna (1895).

 

1930 och ända in på 40-talet ägdes gården av Alfhild Castréns arvingar. Oravais-butiken som Castrén ägde var en välkänd affär.

Efter familjen Castrén har gården haft flera ägare, bland annat Svenska folkskolans vänner och ett otal familjer har bott i den stora gården. Gården ägs i dag av den finska församlingen i Kristinestad och de har genomfört flera stora renoveringar och därför är gården ännu i dag i gott skick.

En av de vackraste stadsgårdarna i Kristinestad och vackert beläget ovanför Packhustorget med utsikt över Stadsfjärden. Fotot från sommaren 2019.
Mitt i bild den Parmanska gården och till vänster om den Gustaf Hydéns gårdar. Till höger på andra sidan Parmansgatan syns Felénska gården och Lebellska gården. Den gröna byggnaden längst till höger är Fremdelings gård. Delförstoring av flygfoto ur Museiverkets samlingar, taget av Hannu Vallas.