42 Strandgatan, Fremdelings gård på tomt nr 90.

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2020:

Fremdelings gård som byggdes år 1770, där det har bott allt från borgmästare, till affärsmän och bagare. Fotot från 2019 är taget från nordväst, visande Strandgatan söderut.

Den här gården byggdes i gustaviansk stil år 1770 med stående brädfodring. Vid branden i januari 1859 skadades fasaden medan själva byggnaden klarade sig. Efter branden fick gården år 1860 en ny fasad med liggande panel och den fick då det utseende i empirestil, som den fortfarande har.

Enligt de gamla mantalslängderna så ägdes gården nr 90 år 1825 av borgmästaren Anders Jakob Roos och han bodde där ännu 1830.

År 1840 ägdes gården av rådman och handlanden, sjökaptenen Salomon Wilhelm Fremdeling (född 1798 i Vasa) och hustrun Katarina.

År 1845 ägdes den fortfarande av rådman och handlanden S. W. Fremdeling och hustrun Katarina, dottern Vilhelmina och fosterdotter Christina.

År 1850, alltså  efter makens död ägdes gården av rådmansänkan Katarina Fremdeling (1801-1860). Där bodde också handlanden C. J. Lundström och hustrun Vilhelmina. Det var ju i januari 1859 som den stora branden bröt ut som ödelade hela nuvarande kyrkokvarteret och vissa delar av de omkringliggande kvarteren. Det var mycket nära att gården nr 90 också skulle ha brunnit ner men den kunde räddas.

Ännu år 1860 ägdes gården av rådmansänkan Katarina Fremdeling, med fosterdotter Kristina. Handlandeänkan Vilhelmina Lundström bodde på hyra, likaså handlanden Ludwig Wendelin som bodde i huset med sin bokhållare Forsman.

År 1865 ägdes gården av handlandeänkan Vilhelmina Sofia Lundström (född i Gävle 1823, kom till staden 1841). Med mannen Erik hade hon barnen Johan Wilhelm (1848), Betty Vilhelmina (f. 1850 gift i Tavastehus) och Blondine Sofia (1856). Stadsläkaren G. A. Gråberg med hustrun Hilda bodde också där.

År 1870 ägdes den av handlanden Henrik Kjellberg och hustrun Hilda. Stadsläkaren G. A. Gråberg med hustrun Hilda bodde fortfarande där.

År 1875 ägdes gården av handlanden Reinhold Soltin med hustrun Hilda. Provincialläkaren L. Linzén med hustru Matilda också.

År 1880 ägdes den ännu av handlanden Reinhold Soltin (1847) och hustrun Hilda (1850) och 2 mindre barn. I gården bodde flera biträden, bland annat Otto Holm (1854).

År 1885 ägdes gården av handlanden Gustaf Rönnlund (1843) och hustrun Hilda (1848) och 2 barm. Gustafs svärmor Maria Åberg (1824) bodde också där. Försäljerska Hulda Martens (1862) bodde också där. Denne Hulda var för övrigt gift med handlanden Wilhelm Martens, som i början av 1900-talet köpte den stora Parmanska gården på Strandgatan 55, nuvarande finska församlingshemmet.

År 1890 ägdes gården av handlanden Otto Holm (1854), bodbetjänten Emil Hartman och Henrik Ekman. Där bodde också tullförvaltaren Hugo Holmerus (1850) och hustrun Olivia (1853).

År 1900 ägdes den ännu av handlanden Otto Holm (1854) och Olga (1870). Stadsläkaren Ernst Wendelin bodde här med sin hushållerska. Olga Holm drev ett bageri i gården och år 1909 sålde hon detta åt Otto Kyyny från Päntäne. Kyyny var född år 1884 och han flyttade till Kristinestad år 1903 då han blev bagarlärling i Wikbäcks bageri på Parmansgatan mittemot nya kyrkan. Kyyny var också lärling hos bagaren Olga Holm, vars bageri han sedan köpte.

I juni 1907 öppnade affärsmannen Artur Nurmi en diversehandel i denna gård.

I februari 1910 sålde Otto Holms änka Olga gården nr 90 för 39 000 mark åt bonden Matti Käyräkoski från Kauhajoki, men denne bodde inte där. Säljaren Olga Holm fick bo i gården ett par år tillsammans med sina barn, bland annat sonen Torsten (1892). Där bodde också handlanden Arthur Nurmi (1879) med handelsbiträdet Emma Aho (1883). Också en urmakare Herman bodde här, liksom bagaren Otto Kyyny med sin gesäll. Ungefär år 1912 flyttade Olga Holm bort då hon köpte sjökapten Josef Wilhelm Ramströms gård på Strandgatan 48. Kapten Ramström var född 1834 och dog i staden 1919 och han var gift med Johanna Nordström, född 1829 i Kristinestad. Olga fick lagfart i augusti 1914 och i februari 1924 sålde hon gården på Strandgatan 48 vidare åt bagaren Otto Kyyny för 70 000 mark.

Hösten 1910 öppnade Otto Kyyny från Päntäne ett kafé med bageri i södra ändan av Käyräkoskis gård. Det låg ju bra till, bara ett stenkast från torget och det blev snabbt ett populärt ställe.

År 1918 i september sålde Matti Käyräkoski gården på allmän auktion och högsta budet gavs av affärsmannen Frans Orrela från Teuva. Efter en kort sålde Orrela gården åt Axel Lillträsk från Lappfjärd som sedan sålde den åt Ab Svenska Gården. Där bodde bagaren Otto Kyyny med sin Emma, född Paavonaho. Där bodde en stor mängd hyresgäster, bland annat handlanden Mimmi Lahtonen (1872), boktryckaren Kaarlo Paasonen (1873), handlanden Artturi Mäkinen och bankdirektör Frans Teir.

I november 1935 öppnade handlanden Yngve Dahl en sko- och diversehandel i affärsutrymmet bredvid Kyynys kafé, alltså närmare torget. Yngve Dahl var från tidigare känd för Kristinestadsborna, eftersom han hade arbetat som föreståndare på AB Mattssons affär vid Salutorget. Yngve Dahl öppnade i början av 1940-talet en filial i det nybyggda Fenniahuset i Lappfjärd. Yngve Dahl dog år 1944 och hans syster Hjördis (1894-1975) fortsatte att driva affären ända till år 1967 då den lades ner.

I oktober år 1956 sålde Otto Kyyny sitt bageri och kafé åt Sulo Pulkkinen men i oktober 1959 stängde konditorimästaren Pulkkinen bageriet och då var det slut på en lång era med bagerier i Fremdelings gård.

I april 1961 öppnade Uljas Venho en möbelaffär i Kyynys gamla utrymmen. Flera butiker har längre och kortare perioder verkat i affärsutrymmena, bland annat Boutique Swing och Liisas Butik.

I början av 1960-talet förvärvade affärsmannen Risto Talas alla aktier i AB Svenska gården, som då ägde Fremdelings gård och dessutom ägde de tomten nr 91, som låg vid Salutorget. Talas rev de gamla byggnaderna på tomt nr 91 och byggde ett modernt varuhus intill Fremdelings gamla gård. I början av 1970-talet utvidgade Risto Talas sitt varuhus och järnavdelningen fick då sina nya utrymmen i den anrika Fremdelings gården, som då byggdes ihop med varuhuset.

I augusti 2020 sålde Talas´ fastighetsbolag Fremdelings gård på tomten 90 åt en fastighetsutvecklare från Sibbo. Denne planerar att renovera gården till bostäder och kontor.

När Fremdelings gård byggdes i slutet av 1700-talet så låg den nära stranden. Nedanför den fanns det bara mindre magasin och sjöbodar. Den gula byggnaden som skymtar till vänster är Wendelins gård, stadens nuvarande bibliotek.
Mycket möjligt är den vackra ytterdörren från 1860, då fasaden förnyades efter branden år 1859, som svedde brädfodringen men skonade själva byggnaden.
Längst till höger en del av Fremdelings gård och lite längre fram fanns Svenska gården. På andra sidan Salutorget syns Föreningsbankens hus, dagen bibliotek. Till vänster syns en del av den byggnad på Strandgatan 49 där A. Talas hade sin beklädnadsaffär före han förvärvade Svenska gården och byggde sitt varuhus där. Foto Lars Axén runt 1960, ur SLS:s arkiv.
Stora vedtravar nedanför Fremdelings gård. Fotot är taget från öster, alltså från dagens Sjögata och finns i SLS:s samlingar.
Fremdelings gård i slutet av 1960-talet. Fotot från SLS:s samlingar.
Längst till vänster syns lite av Fremdelings gård och längre fram på samma sida fanns Nelsons stora affärshus. 2-våningshuset mitt i bild är Lebellska köpmangården och längre fram Felenska huset där tidningen Syd-Österbotten hade sitt kontor, redaktion och tryckeri. Fotot från Strandgatan söderut är från SLS:s samlingar.