Storholmen i Lappfjärds å.

År 2002 sålde kraftverksbolaget Fortum den natursköna Storholmen till staden Kristinestad och holmen är i dag ett omtyckt utflyktsmål. Fortum sålde på samma gång det gamla kraftverket och flera andra byggnader åt Perus Byaförening. Medlemmarna i byaföreningen har sedan dess hållit kraftverket i gång och de producerar elektricitet till det nationella nätet. Kraftverket är unikt, liksom Storholmen i dess närhet.

Storholmen är den största holmen i Lappfjärds å. Den ligger i Perus by, 5 km från centrum i Lappfjärd och 12 km från torget i Kristinestad. I närheten ligger det 100-åriga kraftverket Pärus Fors och vill du besöka Storholmen kan du enkelt parkera bilen på området runt kraftverket. Holmen är 280 meter lång och ungefär 140 meter bred på det bredaste stället. Runt holmen går en vandringsled, som det är lätt att ta se fram längs.
På kraftverkets parkering finns en tydligt informationstavla, som visar vägen till Storholmen. Det är fråga om korta avstånd, för själva holmen är endast 2,5 hektar stor och det finns ingen risk att villa bort sig.
Skyltningen till den natursköna holmen inskränker sig till dessa skyltar. Skylten som finns i broändan påminner oss om en viktig sak, då vi besöker stället:
En oplockad blomma blommar längre,
en levande fågel sjunger också längre.
Beakta detta när ni rör er på området.
För åtskilliga år sedan byggde Sydbottens Kraft denna bro, som leder från kraftverksområdet över två mindre holmar till Storholmen. I båda ändarna av bron finns några trappsteg men annars är det lätt att röra sig på området.
Storholmen är mest känd för vitsipporna, som på våren blommar på så gott som hela holmen. Vitsippan blommar förvisso på flera andra ställen längs ån men så rikligt som på Storholmen. Foto från Perus Byaförening. Om du vill läsa vad naturkännaren och miljövårdaren Gunnar Gröndahl skrev om sipporna i våra trakter, så skall du klicka HÄR!
Redan på bron över till Storholmen får en bra överblick över området. På vårarna och vid andra högvattenperioder forsar vattnet under bron men vid torrperioder inget vatten alls.
Det är lätt att ta sig fram på stigen som går runt Storholmen.
Ännu i början av 1900-talet användes Storholmen som betesmark för både får och kreatur. Fotot från Perus Byaförening.
Sommaren är ju den bästa tiden att besöka Storholmen men så här vackert kan kraftverksdammen vara en vinterdag, då solen skiner lågt.
Vid längre torrperioder, som i juni 2020 är en del av fårorna i Lappfjärds så här uttorkade.
Naturen i Finland byter ju skepnad vid varje årstid och så här lummigt kan det vara mitt i sommaren.
I tiderna fanns det hela 3 kvarnar samtidigt i forsarna runt Storholmen. På detta ställe i den södra åfåran låg Nyholms sågkvarn.
Åtskilligt med vatten från Lappfjärd å har slipat dessa klippor under ungefär 800 års tid. Före det var det vågorna från Bottenhavet som slog mot dessa klippor, vilket kan vara svårt att förstå i dag.
År 1918 tog bonden och sågägaren Viktor Nylund från Dagsmark i bruk det vattendrivna kraftverket Ab Pärus Fors. Före det lät han bygga dammar på båda sidorna av Storholmen. Vid lågvatten rinner så gott som allt vatten genom kanalen till kraftverket. Tack vare källorna på Lauhanvuori i Storå så rinner det alltid mer än 2 kubikmeter vatten varje sekund i Lappfjärds å. Det betyder att den aldrig torkar ut, trots att jordbrukarna ibland använder mycket vatten för konstbevattning.
För att laxarna skall kunna ta sig upp längs ån för att leka uppe i Storå har det byggts fisktrappor för att underlätta uppstigningen. Den här senaste modellen ser ut att fungera bra.
Kanalen som börjar här vid dammen och leder ner till Pärus Fors kraftverk är ca 250 meter lång och grävdes i tiderna för hand.
Den första fisktrappan byggdes på Kvis-sidan medan den nyaste byggdes på Storholmen.
Den minsta mängden vatten i Lappfjärds å på detta ställe är 2 kubikmeter på en sekund. Som mest har det uppmätts närmare 200 kubikmeter i sekunden och det var på hösten 2012, då regnet förorsakade stora skador främst i Lappfjärd.
En vacker sommarkväll kan ljudet av det porlande vattnet överröstas av skrattande trastar, som häckar i stora mängder på Storholmen.
Viktor Nylund var en föregångare som såg vilken kraft det rinnande vattnet hade redan för mer än 100 år sedan. Han skulle känna sig nöjd och belåten om han såg han att Perus Byaförening håller hans kraftverk i gång och producerar elektricitet dag och natt, året runt.
Sedan 2002 är staden Kristinestad ägare till Storholmen men det är främst medlemmarna i Perus Byaförening som sköter om stället. Grillplatsen i holmens östra ända är i flitigt bruk.
Några 100 meter uppström från Storholmen finns bron över Lappfjärds å.
Storholmen är fåglarnas och växternas paradis, där de ostört kan hålla till. Det är bara de många besökarna som kan störa dem, men de vet nog att de får vara i fred. Både fåglarna och växterna.
Det är ”lekande lätt” för laxarna att ta sig upp längs fisktrappan på Storholmen för att leka i Storås biflöden högre upp.
Johan Eklöfs fina foto av vattenväxter vid Storholmen.
Kvällssolen skiner på träden och på de uttorkade fårorna runt Storholmen.
Ta med kaffetermosen och matkorgen för en picnic på klipporna vid Storholmen.
Fotografen Johan Eklöf har lyckats få med vitsipporna och vattnet som rinner över dammen på ett mycket vackert sätt.
Tore Appels fina foto, taget från Storholmen mot dammen.
Redan 2004 var stigarna vältrampade. Efter krigstiden ordnades det flera stora danstillställningar på danslavar byggda på Storholmen och äldre personer minns med glädje dessa tillställningar.
Trots att vitsipporna inte blommar på hösten så finns det mycket annat vackert på Storholmen. Fotot från Perus Byaförening har några år på nacken, för trappan har nu en betydligt bättre form. Förutom denna trappa är det lätt att röra sig, även för rörelsehindrade personer.
På de vackraste ställena finns det bänkar att sitta på och beundra naturen och utsikten över holmen och Lappfjärds å.
På denna plats i Storholmens västra ända låg i tiderna ”Råx kväänen”. Det var en av de tre kvarnar, som Viktor Nylund löste in då han förvärvade rättigheterna till forsen, som hetat allt från Högfors till Håkoski. Efter att Viktor döpte kraftverksbolaget till Pärus Fors, så heter forsarna i dag Perus Fors.
Bävern är skygg och svår att få syn på men den lämnar desto tydligare spår efter sig. Med tändarna lyckas de fälla stora träd, till exempel detta på Storholmen år 2017.
Mitt bland vitsipporna på Storholmen har bävern suttit och gnagat på den stora aspen. Fotot från 2017.
Det finns många häckande fåglar på Storholmen och därför råder det en viss trångboddhet, vilket ledde till att björktrasten måste bygga sitt bo ovanpå talgoxens holk.

Vill du läsa mera om bonden och sågägaren Viktor Nylund, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa mera om Viktor Nylunds hem och släkt i Dagsmark, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa mera om Perus Byaförening, som förvaltar kraftverket och området däromkring, så skall du klicka HÄR!