Rosenback, Fagerros, Krook, Långfors på Åbackvägen 32.


Sammanställt av Lasse Backlund 2014, uppgjort med hjälp av Annel Nyholm och Gun-Lis Långfors.



Den här gamla gården på Åbackvägen byggdes i slutet av 1800-talet av bonden Josef Storkull (1846-1915) som senare bytte namn till Rosenback. Josef som kallades för Krook-Josip var gift med Anna Sofia (f. Rosenback 1851-1910). Smeknamnet Krook kommer sig naturligt av att gården den tiden låg vid landvägen där den gjorde en tvär krök ner mot ån. Den tiden när denna gård byggdes fanns det ingen Åbackväg utan endast en dålig åkerväg som kallades för Gålängstå. Åbackvägen i sin nuvarande sträckning byggdes i mitten på 1930-talet.


Krook” Josef Rosenback var son till Johan Henrik Storkull (1819-1899) och Anna Kajsa (f. Lillkull 1826-1857).


Anna Sofia var född Rosenback och var dotter till Gustav Andersson Rosenback (f.1828) och Anna Greta (f. Korsbäck 1825-1916).

Josef och Anna Sofia Rosenback fick 7 barn:


-Josef Rosenback (1870-1905) som gifte sig med Adelina Lillkull, tog namnet Lillkull och flyttade till A-sidon. Josef dog ung efter att blivit skadad av en sparkande häst.

-Sofia Vilhelmina (1873-1874)

-Viktor Rosenback (1875-1943) som gifte sig med Matilda Klemets (1869-1938) och tog namnet Nyroos och flyttade till Åbackvägen 99, nuvarande Mitts.

-Erik Anders Rosenback (1880-1957) som gifte sig med Selma Vilhelmina Rosenlund från Lillsund. Erik Anders emigrerade till Amerika 1901 och bodde hela livet i Amerika och har många ättlingar där.

-Sofia Adelina (1882-1883)

-Erland Rosenback (1888-1946) , bytte senare namn till Fagerros och som sedan tog namnet Krook. Det var ju sedan Erland som övertog hemgården efter sina föräldrar.

-Ida Sofia (1891-1907)



På detta foto ser vi hur den ursprungliga gården såg ut när den byggdes. På fotot troligen bonden Erland Krook med sin familj.



På detta foto från 1928 ser vi hur Krook-gården såg ut från sydost när den fortfarande hade endast en våning. På fotot fr.v. Amanda Lillkull från A-sidon, Elna Hovland (syster åt Elisabeth Hovland, från Pjelax, gift Rosenholm), följande Elisabeth Hovland (f. 1908 i Pjelax, gift år 1928 med Gunnar Storkull men flyttade tillbaka till Pjelax år 1931 då Gunnar dog), längst t.h. Anna Krook (gift Lundgren och flyttade till Kanada). Mannen som står bakom är Gunnar Storkull.


I början på 1900-talet övertogs gården av Erland Rosenback (1888-1946) och hans hustru Hulda (f. Nyholm i Perus 1890-1966). De gifte sig 1911 och de antog senare namnet Fagerros men bytte senare till Krook.



När Bertel Krook tog över gården på 30-talet så byggde han ut den både på bredden och på höjden. Uthuset som syns till höger på bilden är ett hönshus som Selim Eklund byggde men som aldrig togs i användning som hönshus.



På fotot Erland Krook och Hulda som är klädd i folkdräkt någon gång på 1910-talet.


Erland och Hulda fick 4 barn:


-Anna (1912-1979), emigrerade till Canada år 1930, gifte sig först med Rikard Storbjörk och sedan med Henry Lundgren. Hon fick två barn och flera barnbarn.

-Bertel  (1914-1939) gifte sig 1938 med Gerda (f. Holmudd 1916) och fick med henne sonen Elof (f. 1939). De övertog gården och hemmanet av föräldrarna men bara för en kort tid eftersom Bertel stupade vid S:t Johannes på Karelska näset vid jultiden 1939. Krigsänkan Gerda hamnade att flytta till hemgården vid Frivelas tillsammans med sin son då gården och hemmanet övertogs av Bertels syster Verna och hennes man Ragnar Långfors.

-Verna (1918-1985) gifte sig 1939 med Ragnar Långfors från Klemetsändan. Barnlösa.

-Ingeborg (1920-2005)  gifte sig 1940 med Gunnar Lindblad (1916-1948) från Kvarnå och fick med honom 3 döttrar: Barbro (1941-1942), Maj-Britt (1943-1944) och Annel (f.1944) som är gift Nyholm.



Uppe till höger står Hulda Krook med barnen Bertel (f. 1914) och Anna (f.1912). Framför dem står Ingeborg (f. 1920) och Verna (f. 1918).


Erland Krook var ju bonde men han var också byggare. När den gamla skolan i Härkmeri som var byggd runt sekelskiftet blev för liten som var det Erland Krook som gjorde utbyggnaden med lärarinnebostäder, två klassrum och vaktmästarbostad.


På bilden här under ser vi att han som entreprenör just lagt stenfoten på tillbygganden vid Lappfjärds södra skola. Utrymmena skulle användas som småskola under en lång tid och i dag heter gården Kantilena och ägs av Lappfjärds Manskör.




På bilden står t.v. Karl Knus och Emil Ekman. Högst upp står entreprenören själv Erland Krook och till höger står kommunalmannen Viktor Rosenstedt från Perus. Året är 1933, fotot av läraren Selim Björses.




Samma år, alltså 1933 står tillbyggnaden färdig. T.v. Karl Knus, entreprenören Erland Krook, Emil Ekman och till höger Viktor Rosenstedt. Foto: Selim Björses. Byggnadstiden på detta bygge var väldigt kort för i mars 1933 så beslöt kommunens fullmäktige att skolan skall byggas och att den skall vara färdig före 1 november samma år.


Erland var en föregångare också med att dra vattenledning till sitt hus eller rättare sagt på julaftonen år 1916 köpte han en andel i J.H. Storkulls vattenledning för 165 mark. Rinnande källvatten måste nog ha varit ovanligt den tiden då man tänker att i Kristinestad fick de flesta gårdar rinnande vatten först på 60- och 70-talet.


Erland gjorde också två resor till Amerika. Den första gjorde han 1912 och den andra 1923.


Här ett vykort som Erland skickade hem till familjen år 1923 från Köpenhamn då han var på väg till Amerika.





Invandringen till Amerika var begränsad och hårt reglerad, vilket betydde att varje immigrant ekonomiskt måste kunna ta vara på sig själv. I de flesta fall var ju det här svårt att visa, vilket betydde att någon annan som redan befann sig i Amerika måste ta ansvaret för att immigranten skulle klara sig åtminstone tills denne blev amerikansk medborgare eller hade arbetat i tio år. På detta intyg ser vi att det är storebror Erick Anders som lovat ta hand om Erland.



På bilderna ovan är Erland i Amerika,  t.v. står han till vänster och på den andra står han till höger. De andra herrarna är tillsvidare okända.



Här Erland Krook med hästen i slutet på 30-talet hemma i Dagsmark.



På denna bild från slutet av 30-talet sitter Erland i tävlingssulkyn utanför Krook-gården som just byggs till både på bredden och på höjden.


På detta foto som är taget på skolgården har lärarparet Einar och Linnea Lind besök av Erland Krook t.v. och Henrik Agnäs t.h.



Här på bilden Hulda Krook.



På fotot uppe t.v. Ingeborg Lindblad, Verna Långfors och Annel Lindblad, gift Nyholm. Nere Hulda Krook och bredvid henne Amanda Långfors. Amanda som var född Nyberg var gift med Emil Långfors och alltså svärmor åt Verna som står snett bakom.



På bilderna t.v. Gerda och Bertel Krook i slutet på 30-talet.  På bilderna t.h. Bertel Krook år 1939.


Då Bertel och Gerda tog över gården i slutet på 30-talet flyttade Erland och Hulda till lillstugan där de bodde fram till sin död. Bertel förstorade då gården både på bredden och på höjden. På ritningen här under ser vi att rummen 4-10 är tillbyggda senare och samtidigt byggdes det på med en vindsvåning.



Den här ritningen av Krook-gården gjordes av Ing-Britt Lindman, senare Cygnel i skolan när hon 1951 bodde här med sina föräldrar. Ägare då var Ragnar Långfors och Verna, som var dotter till Erland Krook men de hade då rest iväg till Canada. Här kan noteras att bastun är inrymd i huvudbygganden, vilket inte var vanligt på den tiden. Notera också att rum nr 11 är mottagningsrum för rådgivningen.


Då Sovjetunionen anföll Finland den 30 november 1939 blev Bertel Krook inkallad i det så kallade Vinterkriget och just före julen 1939 stupade Bertel i de hårda striderna på Karelska näset. Änkan Gerda som var dotter till Frans Holmudd blev då tvungen att flytta tillbaka till sitt barndomshem på Frivelas udden och bosatte sig i lillstugan tillsammans med den lilla pojken.

Änkan Gerda gifte om sig år 1943 med änklingen Alfred Storkull (1910-1976) som tidigare hade varit gift med Agnes Nordberg (1913-1941) och med henne hade dottern Ruby (1937-2011).



Här på bilden Gerda Krook med sonen Elof framför Frivelas lillstugan dit de flyttade efter maken Bertels död.


Gården och hemmanet övertogs då av Bertels syster Verna och hennes man Ragnar Långfors som då bodde i Ragnars födelsehem i Klemetsändan. Men i slutet av 40-talet flyttade de till Canada och de sålde då gården åt Ragnars syster Adele och hennes man ”Kårk” Selim Eklund som då bodde i ”Kårk-Viktors” gård i Westeras korsningen.


I början på 1960-talet flyttade Adele och Selim Eklund med sina barn till Sverige och gården övertogs 1961 av Adeles bror Boris Långfors och hans hustru Gun-Lis som var dotter till Lennart och Signe Grans. Den gamla gården revs i början på 1980-talet då det byggdes en ny gård på samma ställe. Efter att den nya gården blev färdig revs också den gamla lillstugan.



Den stora tegelbyggnaden till vänster är Dagsmark Andelsmejeris byggnad från 1929 men som när detta foto togs 1961 ägdes av Ragnar och Verna Långfors. De bodde i övre våningen och i bottenvången tillverkade de tellblock av cement. Mejeribyggnaden förstördes i en brand sommaren 1977. På andra sidan Åbackvägen står Krook-gården som just detta år övertogs av Boris och Gun-Lis Långfors. Den stora uthusbyggnaden med mansardtak förstördes i en brand sommaren 1966 och efter det byggdes de uthus som fortfarande står kvar. Uppe i högra hörnet syns lite av Storkulls gård.


Den nya gården och hemmanet har senare övertagits av följande generation Långfors som fortfarande bedriver jordbruk med potatisodling som huvudinriktning.


Verna Krook och hennes familj.


Verna (1918-1985) som var dotter till Erland och Hulda Krook gifte sig år 1939 med Ragnar Långfors från Klemetsändan. Då hennes bror Bertel stupade vid jultiden 1939 i Vinterkriget övertog Verna och Ragnar hemgården och de blev bönder där.



På bilden Verna och Ragnar Långfors som i slutet på 1940-talet sålde Krook-gården åt Ragnars syster Adele och hennes man Selim Eklund. Selim var son till ”Kårk-Viktor” och paret bodde i dennes gård i korningen till Korsbäck.


Verna och Ragnar som var barnlösa stannade i Canada till 1958 då de flyttade tillbaka till Dagsmark och köpte det nedlagda mejeriet där Stenström startat tillverkning av tellblock några år innan. Paret fortsatte verksamheten till år 1964 då de sålde mejeribyggnaden och rörelsen åt Bror och Gunni Lundell.

Ragnar och Verna hade redan år 1963 byggt en ny gård åt sig mitt emot mejeribyggnaden och i den bodde de sedan hela livet.



Den här gården byggde Ragnar och Verna Långfors år 1963 och de bodde här så länge de levde. Gården övertogs sedan av en nära släkting som också bor där.


Ingeborg Krook och hennes familj.


Ingeborg (1920-2005) gifte sig år 1940 med Gunnar Lindblad (1916-1948) från Kvarnå. Gunnar var son till Johan Viktor Lindblad (1889-1965) och Amanda Sofia (f. Lillsjö 1889-1929).



På bilden Ingeborg och Gunnar Lindblad, fotot från 1940.


På 1940-talet byggde de en gård i Palon på Storåvägen 227 och de fick 3 döttrar men endast Annel (f. 1944) levde till vuxen ålder.


Tomten ”Långback” för huset köpte de av Ingeborgs far Erland Krook år 1940. Erland hade köpt området av en Peltola från Storå. Ursprungligen var ju detta en del av det hemman som ”Kårk-Erk-Jåhan”, alltså Erik Johan Lång hade fått vid storskiftet.


De var bönder och de mesta åkrarna fanns i Paradiset på andra sidan vägen. Men Gunnar blev sjuk och dog redan 1948 och då blev änkan Ingeborg och dottern Annel tillsammans med Hulda Krook de enda som bodde här.


Ingeborg började då arbeta på olika ställen, bland annat på köket i folkskolan och då måste hon bo i den lilla bostaden på småskolvinden som hörde till tjänsten. Hon arbetade också en tid i Nils Nelsons affär och på De gamlas hem i Kristinestad. Då hon fick tips om att det fanns en tjänst ledig på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa och år 1969 flyttade hon dit. Där bodde och arbetade hon tills hon gick i pension på 80-talet. Efter pensioneringen flyttade hon till Blinken i Lappfjärd där hon bodde till sin död. Men redan år 1971 sålde hon huset i Palon åt Mauno och Inga Rintala, som före det bodde i Lillsjö. De sålde sedan huset vidare och den nuvarande ägaren hyr i dag ut huset åt en veterinär.


Åkrarna i Paradiset som står på Åbro-hemman såldes åt Karl Hemberg.
























Så här såg den ursprungliga gården ut som Gunnar och Ingeborg byggde i början på 1940-talet.




Och så här såg den ut i början på 2000-talet, fotograferad från vägen.


Gårdshistora:


När Ingeborg Krook år 1934 gick i folkskolan bildades det en studiecirkel tillsammans med Anna och Helga Englund, Lilja Nordberg, Astrid Björklund och Anna Huhtala. Den här gruppen skulle tillsammans med läraren Einar Lind dokumentera hemgårdarnas historia. Enligt Einar Linds och Ingeborgs utredningar skulle ägarna till denna gård kunna dokumenteras ända till 1600-talet. Här ett sammandrag av ägarna till Krook-gården från 1600-talet till 1900-talet:

  1. Den första kända ägaren skulle ha varit Sigfrid Johansson Lillkårk fram till år 1700.
  2. 1700-1724: Anders Sigfridsson Lillkårk.
  3. 1724-1763: Matts Andersson Finne eller Lillkårk, gift med Valborg Andersdotter (1692-1783). När Matts dog år 1763 delades hemmanet mellan 2 av de många barnen, nämligen sonen Henrik Mattsson Finne eller Sebbas och dottern Anna Mattsdotter som var gift med Gabriel Gabrielsson.
  4. 1763-1790: Henrik Mattsson Finne eller Sebbas (f. 1738-1815) gift med Anna Henriksdotter (f. 1743). Henrik och Anna hade 6 barn men ingen av dessa tog över hemmanet för år 1790 finns en Erik Andersson Finne upptagen som ägare. Se längre ned en utredning över storskiftet 1764-1793!
  5. 1790-1812: Erik Andersson Finne eller Sebbas (f. 1755-1810) och hans hustru Anna Johansdotter (f.1757). Erik och Anna fick 8 barn och den nästäldsta sonen Anders övertog hemmanet.
  6. 1812-1849: Anders Eriksson Finne eller Rosenback (f. 1785) som var gift med Greta Eriksdotter (f.1793). Erik och Greta fick många barn, bland annat Johan Henrik (1814-1889) som fick ett torp av Rosenbacks (torparkontraktet längst ner i historiken). Sonen Reinhold fick också ett torp av detta hemman. Själva hemmanet delades dock mellan sönerna Anders, som kallades för Ant. Enligt lärarens utredning skulle denna hemmansdel vara den som Antas-Otto Björklund ägde under sin tid. Den andra halvan av hemmanet fick den yngsta sonen Gustav.
  7. 1849-1866: Gustav Andersson Rosenback (f. 1828, d.1861) gift 1850 med Anna Greta Mickelsdotter Korsbäck (1825-1916). Gustav och Anna fick endast dottern Anna Sofia Gustavsdotter som sedan övertog hemmanet.
  8. 1866-1909: Anna Sofia Gustavsdotter Rosenback (1851-1910) som var gift med Josef Henrik Storkull, men tog namnet Rosenback (1846-1915). Anna och Josef fick 4 barn: 1870 Josef som gifte sig med Adelina Lillkull, 1875 Viktor som erhöll halva hemmanet och antog namnet Nyroos och flyttade till nuvarande Mitts, 1880 Erik Anders som emigrerade till Amerika och 1888 Erland som erhöll den andra halvan av hemmanet.
  9. 1909 och framåt: Erland Josefsson Rosenback (1888-1946) som senare tog namnet Fagerros och sedan bytte till Krook. Erland gift med Hulda Amanda Karlsdotter Nyholm (1890-1966). Då Erland och Hulda år 1909 övertog sin del av hemmanet måste de ge sytning åt Erlands föräldrar och dessutom skulle de betala bort en skuld på 600 mark. Av denna skuld hörde 400 mark till en skuld som tagits då Erlands bror Erik Anders emigrerade till Amerika.






Enligt Erland Krooks beskrivningar såg gården ut så här före storskiftet i början på 1900-talet. Ritningen gjord av Ingeborg Krook med lärare Linds bistånd.



I början på 1930 byggdes nya uthus hos Krook och enligt Ingeborg såg uthusen ut så här före ombyggnaden.




Efter ombyggnaden i början på 1930 talet så såg uthusen ut på detta vis.



Under denna ritning har Ingeborg Krook skrivit: ”Inredningen i mitt hem 1934. Ritat av läraren.”


Torparkontrakt 21 april 1840.

I Dagsmark by har det funnits ovanligt många torp, främst beroende på att familjerna var stora. De flesta kontrakten gjordes mellan nära släktingar. I detta fall gjordes kontrakt mellan far och son och lyder så här:

”Torparkontrakt av den 21 april 1840, varigenom bonden Anders Eriksson Finne upplåter ett torp till sonen Johan Henrik Andersson. Tomtstället väster om gården.

Till åker 4 tegar i Vallgälan, samt 1 linda i samma gäla upp emot landsvägen. I Lillpalon 6 tegar i rå med Strömbergs åker samt 1 linda i Svattmossan: tre tegar börjande vid en upp till tvärdiket, samt ett halft tunnland i uppodlingsmarken samt ½ lotter i Storsjöträsk.

Hus: stuga med kammare, fähus, stall, foderlada samt rian i lag med bonden (2 riar, torparens ria låg söder om bondens).

Brännved får huggas 5 famnar årligen. Hälften å hemskogsskiftet och hälften på Långskiftet.

Villkor: 2 dagsverken varje månad årligen. Torpets värde 400 riksdaler riksgäldsedlar. Emot torpet försvinner hans utlösen ur fastigheten.”




Storskiftet 1764-1793 i Dagsmark.

Det första storskiftet i Dagsmark som gjordes mellan åren 1764-1793 var nog nödvändigt, då man tänker att detta hemman då utgjordes av hela 46 skiften över hela byn. Här nedan en utredning över skiftningen.


Henrik Mattsson Finne, född 1738, var bonde å ¼ mantal av Finne då Dagsmark storskiftades. Före storskiftet hade Henrik Mattsson och före honom hans fader Matts Andersson Finne, följande skiften:


Storforsängen, Palusveden, Smedholmen, Storsveden, Storåkern, Lillåkern, Kållanden, Vallgärdet, Kalvhaga, Söderåkern, Nygärdet, Kilgärdet, Gäddängsåkern, Kvarnåkern, Kattslätan, Kohlhårsängen, Fallsängen, Holmängen, Bässängen, Laxgälssvedan, Tomtgropen, Tomtmyron, Häsieängen, Niskilan, Mellanängen, Forsgropen, Lillsjömåsan, Lillsjöholman, Djupviken, Övran Häsieängen, Stormyran, Häggnäsmåsan, Kvitåsbäcken, Bergängen, Råddängen, Storforsbäcken, Spangmåsan, Skitviken, Börkmåsan, Änikoskfallet, Sandåshagan och några till som inte går att tyda.


Efter storskiftet fick Henrik Mattsson ägorna samlade i 26 skiften.

Skogarna och utmarkerna skiftades först 1793 och då hade detta hemman redan bytt ägare till Erik Andersson Finne. Den nya ägaren fick uppodlingsmarker i Suttmåsan, Tomtmyran, Spangmåsan, Sandbackan, Söderåkern, Lill- och Kolängen, Bässänget, Holmängen, Mellanängen och Svartmåsan. Skogen fick han på Dragåsen i 2 skiften.


När allt var färdigt skiftat hade den nya ägaren inte mindre än 297 tunnland mark, vilket i dag motsvarar 150 hektar. Det tidigare hemmanet på ¼ mantal nedsattes i samband med storskiftet till 5/24 mantal.