Brobygget i Christinastad.

Några veckor efter att stenbron invigdes i Kristinestad skrev Wasa Tidning i två nummer den 16 och 23.8.1845 så här. För att göra texten mera lättläst är språket moderniserat, men något väsentligt har inte bortlämnats.

I saknad av brobyggnads kommunikation mellan Christinestad och fasta läge underhållits genom en flotta, samt större och mindre båtar, som i anseende till den betydliga bredden av den så kallade stadsfjärden, utgörande omkring 600 alnar (360 meter), under inträffad storm, samt vår- och hösttider under islossning och isbeläggning, till trafikanternas stora olägenhet kunde begagnas. Med avseende av denna olägenhet väckte stadens invånare redan 1783 en fråga att anlägga en bro över Stadsfjärden, men den därmed förenade betydliga kostnad och Svenska Statsverkets medellöshet att understöda företaget, lade mäktiga hinder i vägen för utförande av förslaget.

Oaktat detsamma tid efter annan förnyades, särdeles som stadens export med varje år var i tilltagande, lyckades det stadens invånare slutligen att år 1840 förmå Lappfjärds, Ilmola, Östermark och Närpes socknar, samt Honkajoki och Karvia kapellförsamlingar att med staden delta i kostnaden för uppförande av en bro över Stadsfjärden. Grunden till denna lades 1841 i december månad, varefter arbetet fortsattes enligt en av general-majoren och riddaren Baron C. v. Rosenkampff uppgjord och av Kejserliga senaten fastställd ritning.

Hans Kejserliga Majestät täcktes i nåder på stadens borgerskaps därom gjorda underdåniga anhållan, för arbetets utförande förunna dem ett räntefritt lån av 20 000 rubel B:co Ass. att betalas inom 15 års förlopp. Under ledning av en kommission av 12 ledamöter med vicekonsul Simon Anders Wendelin till ordförande, har arbetet så fortgått att denna lika prydliga, som väl och ändamålsenligt uppförda brobyggnad nu är färdig.

Brons längd är 630 alnar och bredd 15 ½ alnar (1 aln = 60 cm), försedd med trottoarer på vardera sidan av huggen granit till 2 ¼ alnars bredd och 10 tums höjd, belagda med plansten från Reval (gammalt namn på Estlands huvudstad Tallinn) och omgivna på yttre sidan av 1 ½ aln höga med grön oljefärg målade ledstänger. Körvägen är 10 alnar bred, vattnets medelhöjd på det djupaste stället av fjärden är 12 ½ fot (3,75 m), brons höjd över vattnet 7 fot (2,10 m) och på mitten av denna bro, som vilar på stenkistor, är två mellanrum, vardera om 5 famnars (9 m) bredd för vattnets fria avlopp. Huggen granitsten bildar en kista i mitten och en på vardera sidan om dessa mellanrum. Grova bjälkar och plankor utgör locken däröver och bägge sidorna om dem är försedda med bänkar.

Under stenfyllningen mot mudderbottnen finns det 18 000 granstockar, utom en mängd annat virke, använda till ett underlag på en bredd av 10 – 11 famnar (18-19 meter).

Det prydliga och solida arbetet bär ett vackert vittnesbörd om den synnerliga omtanke, försiktighet och erfarenhet, som utmärker kommittén för anläggningen, särdeles dess ordförande konsul Wendelin. Han har från arbetets början till dess fulländande med oavbruten nit handhaft ledningen därav. Han har varit biträdd av två av stadens kommunala ärenden förtjänta män, borgmästaren J. H. Mennander och rådmannen S. W. Fremdeling, som båda dog hastigt sistlidne vår, berövande detta samhälle.

För täckande av kostnaderna för detta brobyggande har:

Lappfjärds socken deltagit med omkring 3  000 silver rubel, Ilmola 2 600, Östermark 575, Närpes 430, Honkajoki, Karvia och Honkajärvi tillsammans 70 och Christinestads innevånare 7 327 silver rubel. Allt tillsammans 14 000 silver rubel.

Invigningen.

För invigningen av den nyligen fulländade bron hade stadens borgerskap i handlande Casper Holmströms gård låtit den 1 juli 1845 arrangera en middagsmåltid, till vilken herr guvernören över Wasa län, ävensom gäster såväl från Wasa stad som kringliggande landsorter blivit inbjudna.

Inför den talrika samlingen utvecklade stadens t.f. borgmästare hovrätts auskultanten A. Levonius i korthet brobyggnadsföretagets öden från äldre tider, som särskilda gånger varit bragt å bane. Men tack vare Hans Kejserliga Majestäts nådiga understöd har detta företag nu kunnat fulländas. Med anledning härav föreslås skålar med livligaste känslor för Kejsaren, samt det Höga Kejserliga Husets välgång.

Efter middagsmåltiden begav sig alla gäster till den nya brobyggnaden för att ta densamma i närmare skärskådande. På mitten av bron fanns ett tält uppslaget, där först kaffe serverades för gästerna. Efter att gästerna avlägsnade sig undfägnades en stor del av stadens befolkning och allmoge av bägge könen med några bålar punsch.

På aftonen var det bal i Holmströms lokal, som pågick fram till morgonen. Det särdeles vackra vädret, i förening med denna glada anledning hade lockat ut ansenliga folkskaror. Tillställningen hade antagit egenskapen av en folkfest, gladare än den man någonsin före här har firat, dessutom med utmärkt ordning och oskyldiga nöjen.