Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad.

Kristinestads första kyrka från mitten av 1600-talet brann ned 1697, och efter det byggdes en ny kyrka på samma plats. Den kunde invigas år 1700, trots att den inte då ännu var färdigt inredd och saknade brädfodring på utsidan.

Kyrkan fick sitt namn efter drottningen Ulrika Eleonora den yngre (1688-1741) som var drottning i Sverige från 1719 till 1720, då hon abdikerade till förmån för sin man Fredrik I. Ulrika Eleonora var syster till krigarkungen Karl XII. Den sista riktiga gudstjänsten i denna kyrka hölls den 7 november 1897, alltså 197 år efter att den blev färdig.

Kyrkan som byggdes år 1700 är fortfarande i gott skick och sommartid används den ofta vid vigslar och andra passliga tillställningar. Fotografiet är taget sommaren 2014 från norr och på fotot syns delar av den nyss anlagda Frans Henriksonparken.

Om du vill läsa en lång och välskriven historik om Ulrika Eleonora kyrkan, så finns det i boken ”Kristinestads historia” från år 1984 ett helt kapitel, skrivet av Lars Pettersson med början på sidan 348.

Vill du läsa vad Wikipedia skriver om Ulrika Eleonora kyrkan, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa om branden i den gamla kyrkan år 1697, så skall du klicka HÄR!  Då kan du läsa Edvin Skogbergs (1856-1894) berättelse, som han skrev 1884.

Vill du läsa om hur kyrkan och skolan verkade på 1600-talet i Kristinestad, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa en artikel, som handlar om kyrkans byggande och skötsel de första åren, så skall du klicka HÄR!  I stort sett samma text publicerades i Syd-Österbotten 15 och 22 februari 1922, men då med okänd författare.

Det har rått olika åsikter om vem som byggde Ulrika Eleonorakyrkan. K. V. Åkerblom har rett ut saken och vill du läsa vad han kom fram till, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa vad Kristinestads Tidning skrev om den sista gudstjänsten som hölls i Ulrika Eleonorakyrkan den 7 november 1897, så skall du klicka HÄR!

Vill du läsa vad Hilma Stockhammar skrev om gamla kyrkan efter ett besök där år 1945. Klicka HÄR, så får du veta varför hon kallar den ”Fåglarnas kyrka”.

Foton.

Ulrika Eleonorakyrkan och klockstapeln fotograferad i augusti 2006 från öster.
De kända släkterna Lebell, Ekström, Wendelin och Fremdeling har sina egna gravkamrar bredvid klockstapeln längs Staketgatan.
Då nya kyrkan byggdes 1897 så flyttades altartavlorna från Ulrika Eleonorakyrkan dit och i deras ställe har det sedan satts upp Jesus på korset.
De stora fönstren som vetter åt söder släpper in tillräckligt med ljus för att lysa upp hela kyrksalen.
Golvet i Ulrika Eleonorakyrkan sluttar rejält mot altaret. Huvudingången finns på den södra sidan, till vänster i bild.
Framme i kyrkan till höger om altaret finns denna kyrkbänk.
Ulrika Eleonorakyrkan med sitt lutande torn fotograferad i maj 2013.
Orgeln i Ulrika Eleonorakyrkan är placerad framme i kyrkan bredvid altaret och inte i den bakre delen, som är brukligt i våra trakter. Texten på korväggen säger att kyrkan är byggd år 1700, att den blev illa förstörd av ryssarna år 1714 och att den blev målad och försedd med altartavla år 1736.
Predikstolen och orgelläktaren som är placerad till vänster om altaret i Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad.
Predikstolen, orgelläktaren och altaret fotograferat från läktaren i juli 2019.
Predikstolen i Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad.
Med enkla redskap kunde låssmederna på 1700-talet tillverka lås som fortfarande fungerar.
Ett votivskepp är ett måste i en kyrka i en gammal sjöfartsstad.
Klockstapeln och Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad från Kyrkogatan i juli 2019. Den västra tullstugan skymtar i den högra kanten.
Blommorna pryder Kyrkotorget med Ulrika Eleonoras klockstapel och stadens rådhus i bakgrunden. Fotot från juli 2019.